Ny information om hushållens avfallsmängder och återvinningsiver

Pressmeddelande 13-12-2018 kl. 8.45
Kotitalousjäte_asukkaat_ruotsi_556px
 

Finlands miljöcentral har utrett mängden hushållsavfall och dess återvinningsgrad i 13 kommunregioner (kuntaseutu). Detta är första gången man utfört en så omfattande och enhetlig utredning gällande hushållsavfallets mängd och återvinningsgrad.

”Arbetet är en del av det EU-finansierade projektet Circwaste, där projektets samarbetskommuner och -landskap är på ett exceptionellt sätt förbundna till att uppnå målen i avfallsplanen och främja cirkulär ekonomi”, säger projektets ledare Tuuli Myllymaa från Finlands miljöcentral.

Kommunerna Forssa, Hyvinge, Ii, Joensuu, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Villmanstrand, Borgå, Riihimäki, Rovaniemi, Åbo och Vasa ingick i utredningen. Av dessa kunde sju kommunregioners avfallsbolag – Hyvinges, Joensuus, Jyväskyläs, Kuopios, Villmanstrands, Borgås och Riihimäkis – lämna in upplysningar där hushållsavfallet skiljts åt från kommunalt avfall.

I dessa kommunregioner var hushållsavfallets mängd i medeltal 342 kilo per invånare år 2017 och återvinningsgraden lite över 51 procent. År 2016 bildades det i medeltal 344 kilo hushållsavfall per invånare och återvinningsgraden var nästan 50 procent.

Kotirtalousjätteet_kartta_ruotsi_556px
 

Kommunregionernas styrkor varierar

Kommunregionerna är inte sinsemellan direkt jämförbara med varandra eftersom kunskapsbasen om avfall varierar. Vissa regioner hade noggrannare uträkningar tack vare mer omfattande avfallsinsamlingsdata. Eftersom det inte finns kommunspecifik information tillhands räknades hushållsavfallets mängd och återvinningsgrad för kommunregionerna, där avfallsbolagens gränser avgjorde områdets avgränsning.

Av kommunerna som deltog i uppföljningen hade Kuopioregionen den högsta återvinningsgraden. Återvinningsgraden steg mest i Villmanstrand. Mängden hushållsavfall var däremot minst i Joensuuregionen.

Med hushållsavfall avses avfall som typiskt sett kommer från hushåll, såsom bioavfall, kartong, papper, glas, metall och plast. Kommunalt avfall består av företagens, institutionernas och hushållens avfall.

Kotirtalousjätteet_taulukko_ruotsi_556px
 

Långa avstånd kan förklara en del av skillnaderna

”Skillnaderna i återvinningsgrad mellan de olika kommunregionerna kan förklaras bland annat av att det kan vara mödosammare att återvinna i regioner där en stor andel är glesbygd, exempelvis på grund av långa avstånd,” säger utredningens utvecklare, forskare Tiina Karppinen från Finlands miljöcentral.

Kommunregionerna med den effektivaste bioavfallssorteringen hade också den högsta återvinningsgraden.

Dataproduktionen och – kvaliteten behöver utvecklas

Undersökningen visade att det finns stora regionala skillnader i avfallsinformationens tillgänglighet och i datakvaliteten. I en del av kommunregionerna har man kunnat specificera hushållsavfallets andel av det kommunala avfallet, medan man i vissa områden inte kunnat göra det på basis av nuvarande data. Bland annat har uppskattandet av mängden hemkomposterat köks- och trädgårdsavfall bjudit på utmaningar.

”Det är möjligt att även överraskande faktorer påverkar resultaten i enskilda kommuner. Det är möjligt att avfallsmängderna har ökat p.g.a. den växande turismen, men vi har inte ännu noggrannare information. I fortsättningen utreder vi orsakerna till skillnaderna tillsammans med kommunerna”, säger Tuuli Myllymaa.

Myllymaa anser att resultatet gällande datakvaliteten är betydande.

”För att minska på avfallsmängden och bestämma återvinningsgraden behöver kommunerna redskap för att kunna följa med utvecklingen och för att kunna uppskatta åtgärdernas effektivitet och tillräcklighet. Det verkar klart att det behövs fler medel och verktyg i regionerna. Det finns också behov av att utveckla data gällande hushållens, företagens och tjänsteproducenternas andelar av avfallsmängden”, säger Myllymaa.

Strängare återvinningsmål

Europeiska unionen har skärpt återvinningsmålen. Målet är att återvinningsgraden för kommunalt avfall ska stiga till 55 procent senast år 2025 och till 65 procent senast år 2035. I Finland återvinns för tillfället 42 procent av det kommunala avfallet.

Kommunerna bär ansvaret för anordnandet av avfallshantering för alla hushållsavfall förutom förpackningsavfall. De har möjligheten att påverka många av de styrmedel som EU har föreslagit för Finland. Exempel på dessa är effektivisering av separat insamling av kommunalt avfall samt kommunala eller regionala återvinningskrav.

Det har också föreslagits att ansvaret till en högre grad skulle flyttas över till kommuner eller alternativt ett klart förbättrande av samarbete mellan aktörer.

Material:

De första regionala färdplanerna för främjandet av cirkulär ekonomi är publicerade

De fyra Circwaste-områdena Sydvästra Finland, Egentliga Finland, Norra Karelen och Södra Karelen har publicerat sina första färdplaner för att uppnå återvinningsmålen. Varje område har tillsammans med områdets centrala aktörer gjort en gemensam plan på hur återvinningsmålen ska uppnås och hur cirkulär ekonomi skall förverkligas. I färdplanerna har de effektivaste tillvägagångssätten definierats och ansvariga aktörer har utnämnts för att driva åtgärderna framåt.

Ytterligare uppgifter

Circwaste-projektledare, gruppchef Tuuli Myllymaa, Finlands miljöcentral (SYKE), tel. 029 525 1437, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Forskare Tiina Karppinen, Finlands miljöcentral (SYKE), tel. 029 525 1376, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Projektet Circwaste – Mot en cirkulär ekonomi och Fisu-nätverket

Finlands miljöcentral koordinerar projektet ”Circwaste – mot en cirkulär ekonomi”. Det sjuåriga projektet som hör till EU-Life -programmet har en budget på nästan 19 miljoner euro. Målet med projektet är att främja cirkulär ekonomi genom praktiska åtgärder inom byggnadsverksamheten, jordbruket, industrin, livsmedelskedjorna och hushållen. I projektet identifierar man de effektivaste konkreta åtgärderna för främjandet av cirkulär ekonomi. Dessa lagras i Materiaaliloikka-tjänsten där vem som helst kan ta del av exempel och lägga till egna lösningar som andra kan kopiera.

Kommunerna som medverkade i utredningen valdes ut från Circwaste-föregångarkommunerna och Fisu-nätverket (Finnish sustainable communities).

Kotitalousjätteet_logot
 

Målgrupp: