Pressmeddelande 05-06-2014 kl. 10.38
Enligt en prognos som Finlands miljöcentrals havscentrum har gjort är risken för bildningen av anhopningar av blågrönalger i Finska vikens västra del, Skärgårdshavet och den sydligaste delen av Bottenhavet måttlig. I Skärgårdshavets södra delar och de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng är risken för bildning av alganhopningar betydlig. Risken för algblomningar är störst i de västra delarna av Östersjöns huvudbassäng. I Bottenviken, huvuddelen av Bottenhavet och i östra delen av Finska viken är risken liten.
Sannolikheten för omfattande blomningar av blågrönalger på de finska havsområdena är något större än i fjol. Den förhöjda risken i Östersjöns huvudbassäng påverkas av det fosforhaltiga djupvattnets inblandning i ytskiktet som en följd av stormarna i slutet av hösten och under vintern 2013-2014. Sommarens väder avgör i sista hand när och var det uppstår ytanhopningar av alger. Risken för ytanhopningar ökar om det är varmt och vindstilla.
Algblomningarna på Finlands havsområden torde vara rikligast i slutet av juli och början av augusti. Blågrönalgen Aphanizomenon flos-aquae, som bildar anhopningar, ökar då havsvattnets yttemperatur stiger till c. 15 grader. Då havsvattnets yttemperatur stiger över 17 grader, kan algen Nodularia spumigena börja bilda anhopningar.
Algprognosen gäller risken att det bildas vidsträckta alganhopningar på öppet hav. Vid kusterna har det vanligtvis tidvis förekommit lokala blomningar av blågrönalger i synnerhet i Skärgårdshavet, samt längs Finska vikens och Bottenhavets kust.
Grunderna för riskbedömningen
Riskbedömningen för blågrönalgsblomningar baserar sig på Finlands miljöcentrals ekosystemmodell som bygger på strömnings-, vind- och temperaturförhållanden under fem år samt på koncentrationerna av närsalter under den gångna vintern och förändringarna i dessa under den gångna våren. I en sammanfattande expertbedömning beaktade man dessutom osäkerhetsfaktorerna i modellen och utnyttjade erfarenheterna av tidigare års bedömningar och observationer.
Läget i Finska viken och Östersjöns huvudbassäng
Mängderna fosfornäringsämnen (fosfat), som påskyndar blågrönalgernas tillväxt, är fortfarande små i ytskiktet i Finska vikens västra del efter växtplanktons blomningstopp i våras, vilket i någon mån ökar risken för blomning i detta område. I Östersjöns huvudbassäng, i synnerhet väster om Gotland, har fosfathalterna varit mycket höga, vilket ökar blomningsrisken i området avsevärt.
Syreläget i djupområdena i Finska vikens västra delar är mycket dåligt och i maj observerades också svavelväte. Detta beror på att Östersjöns huvudbassängs saltiga och syrefattiga djupvatten transporterats till Finska viken. Fenomenet observeras tidvis och hör till Östersjöns normala variation som är beroende av bl.a. väderleksförhållandena. Syreläget i östra Finska viken är mycket gott. Huvudbassängens saltiga och syrefattiga djupvatten har inte transporterats så här långt österut. Den milda vintern som medförde ett begränsat istäcke gjorde det möjligt för områdets vattenmassor att omblandas effektivt.
Informationen om alger inleds
SYKEs Havscentrum informerar om algläget varje vecka med början denna vecka till slutet av augusti.
Algprognos 2014
Ytterligare information
Algprognos
Forskare Sirpa Lehtinen, SYKE Havscentrum, fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295 251 353
Specialforskare Seppo Knuuttila, SYKE Havscentrum, fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295 251 286
Ekosystemmodeller
Forskare Kim Dahlbo, SYKE Havscentrum, fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295 251 096
Läget i Finska viken
Specialforskare Mika Raateoja, SYKE Havscentrum, fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 050 535 5709
Kommunikation
Informationschef Sirpa Pellinen, SYKEs kommunikation, fornamn.efternamn@ymparisto.fi, 0295 251 502