Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Hotbedömningen av Finlands naturtyper 2018: Naturtypernas tillstånd fortsätter att försämras

Pressmeddelande 18.12.2018 kl. 8.57

En hotbedömning av naturtyper har gjorts för andra gången i Finland. Cirka hälften (48 %) av knappt 400 naturtyper bedömdes vara hotade i hela landet. I Södra Finland är andelen hotade naturtyper tydligt större (59 %) än i Norra Finland (32 %). Tillståndet för naturtyperna har inte förbättrats under det senaste årtiondet, tvärtom beräknas många naturtyper visa på en fortsatt negativ utvecklingstrend. Det är dock möjligt att förbättra tillståndet för naturtyperna.

Rinnande vatten
Södra Finland bedömdes alla naturtyper vara hotade. Vattendragens kvalitet har försämrats i synnerhet på grund av vatten-reglering och röjning samt i mindre floder och bäckar till följd av dikning liksom jord- och skogsbrukets näringsbelastning. Rinnande vatten kan återställas med många olika metoder som samtidigt skulle hjälpa vandringsfiskarna liksom förbättra möjligheterna att använda vattendragen för rekreation. Foto Anssi Teppo.

57 naturtyper bedömdes höra till den högsta hotkategorin (CR, akut hotad) och av dessa var hela 40 vårdbiotoper, alltså gräsmarker, ängar, betesmarker och skogsbeten. Akut hotade anses även vara bland annat vattendragen i lerjordsområdena i Södra Finland, myrar av typen rikkärr liksom snö-legorna i fjällen som påverkas av den globala uppvärmningen. Starkt hotade (EN) och sårbara (VU) naturtyper förekommer mest i grupperna myrmarker, skogar och Östersjöns kustområden.

Vårdbiotoperna mest hotade, naturtyperna av berg och fjäll bättre bevarade

Alla vårdbiotoper bedöms vara hotade, och merparten av dem rentav akut hotade. Den näst största andelen av hotade naturtyper är i gruppen av skogar (76 %), medan en mindre andel är hotad i grupper av sötvatten och stränder (20 %), Östersjön (24 %) och hällmarker (25 %). Dålig kännedom om tillståndet för naturtyperna kan delvis förklara den rätt ringa andelen hotade naturtyper i Östersjön samt sötvatten och stränder. Man behöver även notera att andelen hotade naturtyper inte endast visar omfattningen av den senaste tidens försämrade tillstånd, utan även en tillståndsförsämring som skett tidigare kan ha påverkat resultaten. När naturtypens mängd och kvalitet jämfördes med den förindustriella eran steg hotkategorin hos en knapp fjärdedel av naturtyperna, även om tillståndsförsämringen som skett den senaste tiden inte varit lika kraftig.

Naturtyper som är nära hotade (NT) eller livskraftiga (LC) förekommer mest i naturtyperna av hällmarker samt fjäll. Livskraftiga naturtyper anses vara till exempel karga berg och blockfält liksom de mest karga myrmarkerna som främst förekommer i Norra Finland. Till kategorin livskraftiga hör även sådana naturtyper som de senaste årtiondena har fått en större förekomstareal medan ingen betydande försämring i kvaliteten har noterats. Exempel på det är strändernas vassvegetation och videsnår som gynnats av havets övergödning.

Mångahanda hot mot naturtyperna men metoder finns för att förbättra tillståndet

De viktigaste orsakerna till att naturtyperna är hotade anses vara olika åtgärder för att förnya och sköta skogarna, dikning, åkerröjning liksom byggarbeten och vattendragens övergödning. Klimatför-ändringen anses ännu vara en faktor med liten betydelse (med undantag för fjälltrakterna) i fråga om orsaker som lett till att naturtyper är hotade, men dess betydelse som riskfaktor bedöms öka avse-värt framöver.

Naturtyperna figur
Hur naturtyperna fördelas i hotkategorier utgående från antal naturtyper inom olika naturtypsgrupper i hela Finland. Till höger om balkarna anges antalet naturtyper i varje en-skild grupp. Hotkategorier: LC = livskraftig, NT = nära hotad, VU = sårbar, EN = starkt hotad, CR = akut hotad och DD = kunskapsbrist. De naturtyper som finns i kategorierna VU, EN och CR bedöms vara hotade.

Senare, efter en beredning på bred front, fattas beslut om hur resultaten från den nu aktuella utvär-deringen ska tillämpas i praktiken. Till hjälp för det kommande arbetet har expertgrupperna sam-manställt totalt 70 förslag på åtgärder som kunde användas för att förbättra tillståndet för hotade naturtyper. Här anses det viktigt att bättre ta hänsyn till olika naturtyper när markanvändning planeras och naturresurser utnyttjas.

Samtidigt behöver man mer effektivt skydda, sköta och återställa olika naturtyper. Dessutom finns det anledning att utveckla nya metoder såsom ekologisk kompensation. Behovet av att inleda och effektivisera sådana åtgärder som förbättrar status för naturtyperna ökar i och med klimatförändring-en, eftersom den stärker de negativa effekterna av mångahanda hot, till exempel övergödningen.

Finland pionjär inom naturtypsbedömningar

Finland är i första ledet när det gäller att använda sig av den nya internationellt metoden IUCN Red List of Ecosystems i samband med den nu aktuella bedömningen. Metoden fastställer exakta krite-rier för att bedöma förändringar av mängd och kvalitet liksom sällsynthet. I bedömningen granskades alla de primära naturtypsgrupperna: Östersjön, kusten, sötvatten och stränder, myrmarker, skogar, hällmarker samt sten- och blockfält, vårdbiotoper och fjäll. En granskning gjordes av hurdana förändringar som skett i naturtyperna under de senaste 50 åren liksom deras historiska förändring jämfört med den förindustriella eran, det vill säga 1750-talet. Samtidigt försökte man även förutspå framtida förändringar. Dessutom bedömdes, om den nuvarande utvecklingstrenden för naturtyper-nas status är positiv, negativ eller stabil.

Resultaten från den första och andra hotbedömningen av naturtyperna är inte direkt jämförbara på grund av de ändringar som gjorts i metoden, men resultaten visar om man har tolkat att hotbilden har förändrats på riktigt sedan den föregående bedömningen. En äkta förändring noterades bara i 22 naturtyper, och i så gott som alla fall ledde förändringen till att de placerades in i en strängare hotkategori. Även bedömningarna om naturtypernas framtida tillstånd visar huvudsakligen att ut-vecklingen mattas av: för hela landets del bedöms 57 procent av naturtyperna ha en negativ utveckl-ingstrend och bara 5 procent en positiv trend.

Hotbilden för naturtyperna bedömdes i ett omfattande treårigt projekt där mer än 120 experter från olika forskningsinstitut, universitet och förvaltningen deltog. Finlands miljöcentral har samordnat ar-betet och alla centrala nationella aktörer har medverkat såsom Naturresursinstitutet (Luke), ett flertal universitet, Forststyrelsens Naturtjänster, Geologiska forskningscentralen, Naturhistoriska central-museet, Närings-, trafik- och miljöcentralerna, Ålands landskapsstyrelse, Finlands Skogscentral och Finlands renbeteslag. Arbetet har styrts och finansierats av Miljöministeriet som också hade utsett en styrgrupp med representanter för centrala instanser med uppgift att ta fram naturtypsdata.

Bilagor

Resultaten av hotbedömningen efter naturtypsgrupp

 

Mer information

Gruppchef Anne Raunio, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 690, for-namn.efternamn@ymparisto.fi

Specialforskare Tytti Kontula, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 680, for-namn.efternamn@ymparisto.fi

Miljöråd Aulikki Alanen, Miljöministeriet, tfn 040 684 7146, fornamn.efternamni@ym.fi

Expert inom biodiversitet och kommunikation Riku Lumiaro, Finlands miljöcentral, tfn 040 509 8654, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Bilder på naturtyper finns tillgängliga för media på finska webbplatsen
 


Målgrupp: