Östersjöns sandstränder och dyner behöver din hjälp

Pressmeddelande 30-06-2014 kl. 15.52

Strandvial
Strandvial © Terhi Ryttäri

Norra Östersjöns öppna sandstränder och dyner löper risk att försvinna till följd av övergödning och igenväxning. Även byggande, slitage och klimatförändringar hotar dessa karga naturtyper.  Nedskräpning och illaluktande algmassor som samlas på stränder försämrar igen användningen av stränderna för rekreation — många av oss har oförglömliga barndomsupplevelser av rena sandstränder. Finlands miljöcentral har gett ut en guide för vården av Östersjöns sandstränder och dyner. Med hjälp av den vill man trygga bevarandet av dessa strandmiljöer och rekreationsvärdet under sommaren.

”Strandängarna samt sandstränderna och dynerna
utgör de artrikaste strandnaturtyperna vid Östersjön. På dessa stränder lever otaliga arter som anpassat sig till saltstänk och sandiga, solstekta livsmiljöer: växter, fjärilar, skalbaggar, spindlar, stekel och skinnbaggar”, berättar äldre forskare Terhi Ryttäri vid Finlands miljöcentral.

Livsmiljöerna för sandsträndernas och dynernas arter håller på att förändras och försvinna. Näringsbelastningen, som pågått i flera årtionden, har lett till att vattenkvaliteten har försämrats och övergödningen fått fart – med den följden att algmassor driver i land på stränder och vassar breder ut sig. Atmosfäriskt kvävenedfall resulterar i att karga strandnaturtyper blir frodigare. Läget förvärras av klimatförändringen som människan orsakar.  Då vinterregn blir vanligare ökar näringsbelastningen från avrinningsområdet, och detta påskyndar ytterligare igenväxningen av stränder.

Även svallvågor efter fartyg orsakar erosion på stränder. Havsstränderna är populära byggplatser och rekreationsområden. Det här leder till att stränder i naturtillstånd försvinner, men också till slitage och nedskräpning av dem.

Slåtter, utarmning och bärgning av alger som vårdmetoder

Många sandstränder är i akut behov av vård.  I guiden Vård av Östersjöns sandstränder och dyner ges råd för hur sandsträndernas arter och förutsättningarna för deras liv kan förbättras.

De vanligaste metoderna för att avlägsna vass och andra växter som har rotat sig på sandstränderna är att slå eller rensa bort dem.  Trådformiga grönalger som växer i strandzonen göder stranden och försämrar strandens rekreationsvärde. Man kan samla in trådalgsgröten ur vattnet med en gles kratta. Algmassan kan efter att den har komposterats användas som gödsel till exempel i blomrabatter.

Vresrosen bekämpas igen genom att man först klipper ner buskarna och sedan gräver upp rötterna.  Vresrosen kan också utarmas genom att man kapar alla nya skott på busken tre, fyra gånger per sommar under några år.  Så dör busken småningom.

”I guiden berättar vi också vad en sandstrand i naturtillstånd och dess arter går ut på – det är en spännande värld, mycket intressantare än en uppsnyggad badstrand,” betonar Terhi Ryttäri.


• Hiekkarantojen ja dyynien hoito-opas / Vård av Östersjöns sandstränder och dyner – Terhi Ryttäri, Katri Heiskala, Hannele Kekäläinen, Kasper Koskela, Leena Rinkineva-Kantola, Mikael von Numers, Kimmo Syrjänen


Närmare information

Äldre forskare Terhi Ryttäri, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 692, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Öppna sandstränder


 


Målgrupp: