Saltpulserna påverkar Östersjöns huvudbassäng

Förra vinterns och denna vinters saltpulser har aningen förbättrat syreläget i Östersjöns huvudbassängs bottnar. Det helt syrefria vattenlagret nära botten har minskat. Syrehalten är ändå på många ställen kritiskt låg, och den lär inte räcka till för att bottendjuren ska sprida sig tillbaka till huvudbassängens bottnar.

Saltpulsen som strömmade in i Östersjön i december 2014 stannade i mitten av Östersjöns huvudbassäng på vårvintern 2015, och sedan dess har den inte framskridit märkbart mot Finska viken. Denna vinter har en ny, betydligt mindre puls strömmat in i Östersjön och hämtat saltigt och syrehaltigt vatten till huvudbassängen. Dessa uppgifter baserar sig på resultaten från SYKEs och Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) gemensamma observationer av Östersjön som utförs på havsforskningsfartyget T/A Aranda.

Västra Finska viken kippar efter andan

Saltpulserna från december 2014 har skuffat Östersjöns huvudbassängs saltiga, syrefattiga och näringsrika djupvatten in i Finska vikens västra del, där det blandats med vattenlagret nära bottnen. Som följd av detta har vattenlagret nära bottnen i Finska vikens västra del varit mycket syrefattigt eller helt syrefritt. Svavelväte som är skadligt för organismerna förekommer i de djupaste bottnarna i Finska vikens mellersta del.

I västra Finska viken är mängden fosforhaltiga näringsämnen större än under samma tid året innan, eftersom fosfor delvis strömmat in i området från Östersjöns huvudbassäng och även frigjorts från sedimenten i området på grund av det dåliga syreläget. Ställvis förekommer det mer fosfor på området än under flera årtionden. Ännu mer anmärkningsvärt är ändå förhållandet mellan kväve- och fosforhaltiga näringsämnen i området, som är betydligt lägre än under vintern 2015. Detta påvisas av mängden s.k. överskottsfosfor.

Efter vårens algblomning förekommer det nu mycket mer fosfor som blivit kvar i vattenmassan, d.v.s. överskottsfosfor, än under samma period förra vintern. Överskottsfosforn stöder i synnerhet tillväxten av blågrönalger under sommaren, så det nuvarande läget möjliggör en svårare algsommar i Finska viken än ifjol. Arandas observationsresor under våren preciserar läget. Sommarens väder har en avgörande betydelse för hur stark algsommaren blir.

Vattnet som strömmar från Östersjöns huvudbassäng har inte en lika stark inverkan på vattenområdenas tillstånd i närheten av den finska kusten som det har på västra Finska viken. Till exempel är Helsingfors kustområdes tillstånd relativt bra och i genomsnitt på samma nivå som under de senaste årtiondena.

Bottniska vikens tillstånd oförändrat

Endast få förändringar har skett i Bottniska vikens tillstånd under de senaste åren. Saltpulserna som strömmar in i Östersjön har inga direkt inverkan på Bottniska vikens tillstånd eftersom havsbottnens åsformationer isolerar Ålands hav och Bottniska viken från Östersjöns huvudbassäng. Bottniska vikens näringssituation är så gott som oförändrad, även om mängden överskottsfosfor har stigit en aning. Dessutom har blågrönalgblomningar förekommit i Bottenhavet sommartid. Däremot förväntas inga större förändringar i Bottniska vikens eutrofieringsnivå på kort sikt.

Text

 

 

Ytterligare information

Utvecklingschef Juha Flinkman, SYKEs havscentrum,
fornamn.efternamn@ymparisto.fi tfn 0295 251 115

Ledande forskare Kai Myrberg SYKEs havscentrum,
fornamn.efternamn@ymparisto.fi tfn 050 511 0078

Kommunikationsexpert Aira Saloniemi, SYKE,
fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295 251 615

Länkar till större bilfil:

• Österjöns syreläget 2015 och 2016
• Beräknade halter av överskottsfosfor 2015 och 2016
• Salthalten från södra Österjön till Finska viken 2015 och 2016