Pressmeddelande 27-09-2013 kl. 13.06
Medborgarna tilldelas en väsentlig roll i vattenvården såväl vad gäller att ta initiativ till vattenvårdsåtgärder som att planera och genomföra dem. Inom ramen för Finlands miljöcentrals GisBloom-projekt utvecklade man praxis och verktyg för att stödja både medborgarnas och myndigheternas deltagande och samarbete i vattenvården. Det treåriga projektet avslutades i september 2013.
"Verktyg för att utvärdera sjöarnas tillstånd och planera kostnadseffektiva vårdåtgärder samt nättjänsterna Vesinetti och Järviwiki är några exempel på verktyg som har utvecklats inom GisBloom‑projektet", berättar projektets koordinator, specialforskare Olli Malve vid Finlands miljöcentral.
"Under projektet testades verktygen i pilotområden på olika håll i Finland. I framtiden hoppas vi att de utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt i vården och restaureringen av olika vattendrag och avrinningsområden", fortsätter Malve.
Järviwiki är en mötesplats för personer som är intresserade av insjöar
Man kan börja vården av det egna vattendraget i nättjänsten Järviwiki. Järviwiki är en social nättjänst om Finlands insjöar som är öppen för alla. I Järviwiki kan man bland annat bearbeta texter om sjöar, administrera observationsplatser och skriva i diskussionsspalten som gäller en viss sjö.
"Målet är att Järviwiki ska utvecklas till en virtuell mötesplats, där strandinvånare, fritidsinvånare och andra som använder sjön tillsammans ska följa upp sjöns tillstånd och diskutera om eventuella restaureringsåtgärder. I Järviwiki kan man också komma överens om och meddela om möten och talkon", berättar Järviwikis utvecklare och administratör, webbredaktör Matti Lindholm vid Finlands miljöcentral.
Den kostnadseffektivaste åtgärden beror på avrinningsområdet
Om vattendraget är i dåligt skick, är det innan åtgärderna inleds viktigt att utreda vilka restaureringsåtgärder som skulle vara effektivast och var man skulle få den största nyttan i förhållande till de pengar som används. Den kostnadseffektivaste åtgärden beror ofta på avrinningsområdets egenskaper.
"Om det till exempel finns många lutande åkrar på avrinningsområdet, är de kostnadseffektivaste åtgärderna ofta skyddszoner som grundas för åkrarna eller den vintertida vegetationen. Om det däremot finns flacka åkrar på avrinningsområdet, kan det vara effektivare att minska gödslingen eller att anlägga en våtmark", säger planerare Turo Hjerppe vid Finlands miljöcentral.
På motsvarande sätt, om det på avrinningsområdet finns till exempel mycket skogsbruk eller torvproduktion, lönar det sig att satsa på åtgärder som minskar belastningen från dessa sektorer.
Vesinetti för professionella inom vattenvård
Nättjänsten Vesinetti har skapats för professionella som följer upp vattendragens tillstånd och utarbetar modeller. I tjänsten finns ett mångsidigt kartgränssnitt, som kan användas för att dela uppföljningsuppgifter, prognoser, bedömningsresultat och vårdplaner för en enskild vattenförekomst.
"Med hjälp av de verktyg och den information som finns i Vesinetti kan en sakkunnig utreda den nuvarande belastningen på vattenförekomsten och dess nuvarande tillstånd samt bedöma vilken minskning av belastningen som behövs för att uppnå ett gott tillstånd. Utifrån dessa kan man skapa en så kostnadseffektiv kombination av åtgärder som möjligt för att förbättra tillståndet. Det är också möjligt att jämföra åtgärdernas kostnader med den nytta som uppstår för rekreationsanvändningen om tillståndet förbättras", förklarar forskare Niina Kotamäki vid Finlands miljöcentral.
Det är möjligt att bläddra i en del av innehållet i Vesinetti genom att logga in som gäst, men för de flesta funktioner krävs att man söker användarrätt hos Finlands miljöcentral. För det praktiska genomförandet av Vesinetti ansvarade Oy Arbonaut Ltd.
Ett omfattande samarbetsprojekt och tio pilotområden
GisBloom har varit ett omfattande samarbetsprojekt, i vilket över 70 forskare och sakkunniga från Finlands miljöcentral och andra organisationer har deltagit. Lokala aktörer, såsom vattenskyddsföreningar, har deltagit ända från början. Andra samarbetspartner har varit Oy Arbonaut Ltd, Päijät-Hämeen Vesijärvisäätiö, Länsi-Uudenmaan Vesi ja Ympäristö, Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors universitet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten.
De verktyg som har utvecklats inom projektet har testats i flera pilotområden: Lappo å, Hiidenvesi, Pojoviken och Tvärminne havsområde, Pien-Saimaa, Vanajavesi, Pyhäjärvi i Säkylä, Vesijärvi i Lahtis, Vanda å och Helsingfors havsområde, Karvianjoki vattendragsområde, Pemaråns vattendragsområde och Temmesjoki.
GisBloom har fått finansiering från EU-programmet Life+ (Life09 ENV/FI/000569).
Gör din hemsjö frisk -videon
GisBloom -hanke
Järviwiki & Vesinetti
Mera information
Specialforskare Olli Malve, SYKE
fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Tel. +358 400 148 826
Forskningsingenjör Pia Rotko, SYKE
fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Tel. +358 400 148 708
Informatör Katri Haatainen, SYKE
fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Tel. +358 400 148 550
Järviwiki
Webb redaktör Matti Lindholm, SYKE
fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Tel. +358 400 148 555
Vesinetti
Forskare Niina Kotamäki, SYKE
fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Tel. +358 400 148 573
FörsäljningschefJorma Haikonen, Oy Arbonaut Ltd
fornamn.efternamn@arbonaut.com
Tel. +358 400 770648