Finlands miljöcentral (SYKE) arrangerar en tävling om landskapssjöar, där medborgarna kan föreslå och rösta fram en egen sjö för varje landskap. Samtidigt samlas information om vad finländarna tycker är värdefullt i en sjö: är det en estetisk upplevelse, vill man känna det rena vattnet på huden eller finns sjön till för att fiskas i, simmas i och ros på? Landskapen i Finland har redan sådana symboler som landskapsblommorna, landskapsfåglarna och landskapsstenarna, men landskapssjöar har inte före detta valts i Finland, de tusen sjöarnas land. Nu ska de väljas i en folkomröstning som sker i två steg.

Tävlingen börjar på Världsvattendagen den 22 mars. Samtidigt publiceras SYKE:s Järviwiki-nättjänst. I den får medborgarna föreslå både på finska och svenska vilka sjöar de vill till tävlingen och motivera sina förslag. I motiveringen kan man betona till exempel sjöns inflytande på landskapets utveckling eller sjöns natur- och kulturvärden.

Förslag till kandidater som landskapssjö kan också göras per brev. Förslag kan lämnas in ännu i augusti till 15.8. Röstningstiden är 14.9 -30.9 antingen med textmeddelande eller med kort. Medborgarprogrammet Suomi express i YLE TV2 och Järviwiki följer med hur tävlingen framskrider. Nogrannare information om röstningen finns i början av september i Järviwiki och på SYKEs webbsidor.

- Tävlingens syfte är att också öka informationen om våra sjöar och därför är överraskande sjöförslag och motiveringar välkomna. I Finland finns totalt 187 888 sjöar och träsk. I varje landskap på det finska fastlandet finns minst tusen sjöar eller träsk. Urvalet är alltså stort. I varje landskap kan också en sjö som ligger endast delvis inom landskapet föreslås. En sjö som hör till två eller flera landskap kan vara kandidat i alla landskap som den ligger i. Om vi inte gör så här skulle många betydelsefulla sjöar, till exempel Päijänne, bli utanför tävlingen", konstaterar ledande hydrolog Esko Kuusisto från SYKE.

Vinnare blir den sjö som får mest röster i sitt landskap. Samma sjö kan bli vald i flera än ett landskap.

Järviwiki sammanför myndigheternas och medborgarnas kunskaper

Järviwiki är en ny social nättjänst på finska om Finlands sjöar. Varje sjö som är minst en hektar har sin egen sida och där finns färdiga verktyg som underlättar sparandet av observationer. Järviwiki kommer också att innehålla sjöinformation som samlats av experter. 

Webb-redaktör Matti Lindholm från SYKE:s kommunikation har utvecklat största delen av tjänsten. Idén föddes för två år sedan.

- Järviwiki är inte färdig och det ska den inte heller vara. Till Wiki-ideologin hör att sidorna sätts i gång snabbt och att de utvidgas när användarna blir fler och i takt med deras behov. Såväl myndigheterna, vattenexperterna som medborgarna kan nu definiera åt vilket håll Järviwiki utvecklas. För ungefär ett år sedan erhöll vi ett stipendium av Maa- ja vesitekniikan tuki ry för att grunda Järviwiki och då började det egentliga utvecklingsarbetet. Maa- ja vesitekniikan tuki ry finansierar delvis också tävlingen om landskapssjöar, berättar Matti Lindholm.

Sjöregistrets basdata om alla sjöar ges ut i Järviwiki

Basdata om alla sjöar ur SYKE:s sjöregister ges ut i Järviwiki. Data har sparats enligt den semantiska webbens principer. I Järviwiki kan sjöar och annat innehåll klassificeras och sökas utgående från bl.a. storlek, djup, kommun, närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) eller vattenförvaltningsområde. Järviwiki avslöjar till exempel hur många Pyhäjärvi-sjöar det finns i vårt land och vilket det vanligaste namnet på en sjö är. Dessutom finns det sjöspecifika länkar till YLE:s Arkiv - Elävä arkisto.

Sök Stugsjöns fiskstam i Järviwiki

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har i Järviwiki sparat utbredningsdata för 18 fiskarter samt flod- och signalkräftan ur Fiskatlas-databasen. Databasens uppgifter är inte sjöspecifika men medborgarna kan komplettera uppgifterna med egna observationer.

Gisbloom Life+ utvecklar algprognoserna i Järviwiki

Järviwiki utvecklas också i det av EU finansierade Gisbloom Life+ -projektet där medborgarna, samfunden och nätverken kan följa med och göra prognoser över förändringar i algblomningarna samt söka de mest kostnadseffektiva metoderna att minska näringsbelastningen i sjöarna.

Tävlingsbidragen bedöms av en för tillfället sammankallad jury

Juryns uppgift är att i början av september välja bland medborgarnas förslag tre sjöar för varje landskap för den avgörande röstningen, som alltså går av stapeln i slutet av september. I juryn har representanter för Finlands naturskyddsförbund rf, landskapsförbunden, TV2, Maa- ja vesitekniikan tuki ry, jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet lovat ställa upp, som ordförande fungerar ledande hydrolog Esko Kuusisto från SYKE.

Juryn fungerar också som tävlingens domare. Bland alla som röstat lottas ut en vinnare som får som pris efter eget val en roddbåt eller en insjökryssningspaket. De bästa förslagen och motiveringarna uppmärksammas med bokpriser.

Ytterliga information:

www.jarviwiki.fi/maakuntajarvikilpailu

tävlingens e-affish pdf A3 kan laddas ner här (1,82 Mt)
tävlingens karta kan laddas ner här (1,90 Mt)

www.jarviwiki.fi

Gisbloom: Verktyg för värdering och hantering av eutrofiering - GisBloom

Ledande hydrolog Esko Kuusisto, Finlands miljöcentral SYKE
tel. 040 831 9165

Webbredaktör Matti Lindholm, SYKE, tel. 0400 148 555

Informatör Ulla Sonck, SYKE, tel. 040 740 2186

Elpost till ovannämnda: fornamn.efternamn@ymparisto.fi