Pressmeddelande 09-09-2014 kl. 11.26
Betning gör våtmarksmiljön mångsidigare genom att öka öppenheten. Bild: Markku Mikkola-Roos.
Genom att bygga och restaurera våtmarker kan man förbättra fågelbeståndets levnadsförhållanden. Enligt en färsk undersökning är betesgång den viktigaste enskilda vårdåtgärden tack vare att den gynnar miljöns mångfald. I synnerhet vadare drar nytta av vården, men också andra fåglar som lever i våtmarkerna. Våtmarkernas svaga tillstånd har lett till våtmarksfåglarnas nedgång i hela världen. Med ett nätverk av områden som frivilligt fridlysts mot jakt kan man hjälpa i synnerhet unga vattenfåglars förberedelser för höstflyttningen samt jämna ut jakttrycket på dem.
Våtmarkerna hör tack vare sin biologiska mångfald till världens rikaste livsmiljöer. De producerar betydelsefulla ekosystemtjänster bland annat genom att upprätthålla mångsidiga vattenfågelstammar och rena avrinningsvatten. Våtmarkerna och deras fåglar hotas på global nivå av effektivare markanvändning samt följderna av att vattendragen fördärvats, exempelvis av igenväxning och eutrofiering. Under de senaste hundra åren har mängden våtmarker minskat till hälften och deras tillstånd blivit svagare. Våtmarkernas dåliga tillstånd har lett till våtmarksfåglarnas nedgång.
Finland är part i den globala Ramsarkonventionen för skyddet av våtmarker. Konventionen förpliktar till att grunda naturskyddsområden på sanka marker och att främja skyddet av internationellt betydelsefulla våtmarker och vattenfåglar.
Våtmarksspecialisterna som möttes på Våtmarksdagarna i Helsingfors 1–2 september dryftade våtmarkernas tillstånd både med tanke på jakten, vattenskyddet och den biologiska mångfalden. Att grunda och vårda våtmarker gynnar inte endast våtmarksarter, utan alstrar välstånd och nytta för hela samhället. I markägarnas inlägg poängterades också landskaps-, jakt- och vattenskyddsvärden. Under exkursionen bekantade man sig med god praxis inom våtmarksbyggande och delade med sig erfarenheter av hur våtmarksprojekt genomförts i praktiken.
Vården av fågelvattnen ger resultat
Effekten av vården av våtmarker i södra Finland på det rastande och häckande fågelbeståndet undersöktes åren 2004–2012. I arbetet utreddes verkningarna av olika vårdåtgärder på våtmarksfåglarna. Ett av undersökningens huvudmål var att bilda en uppfattning om vårdåtgärdernas kostnadseffektivitet och vart det lönar sig att rikta de tillgängliga vårdresurserna.
"Enligt undersökningen är betesgång den viktigaste enskilda vårdåtgärden tack vare att den gynnar miljöns mångfald. Vårdåtgärderna gynnar vadarna mest, men även andra grupper av fåglar drar nytta av vården av våtmarkerna. De positiva effekterna på fågelbeståndet är en följd av den ökade öppenheten och närvaron av boskap. Dessa faktorer förbättrar fåglarnas födoförhållanden och ökar säkerheten. Dykänderna och fiskätande vattenfåglar gagnas minst”, berättar äldre forskare Markku Mikkola-Roos vid Finlands miljöcentral.
Forskningen visar att tillståndet för våtmarksfåglar vilkas bestånd minskat kan förbättras med vård. Emedan vårdområdena hör till de bästa fågelvattnen i södra Finland, är vårdåtgärdernas biologiska betydelse stor. De positiva effekterna är inte endast nationella, utan våtmarksfåglarna som flyttar längs Finska vikens flyttsträck norrut drar också nytta av restaureringen – ända till Sibirien.
Harvning är en effektiv vårdmetod vid restaurering av strandlinjen för fågels. Bild: Markku Mikkola-Roos.
”En av de viktigaste observationerna är att tillståndet för våtmarkernas fåglar blir svagare när vården upphört. Vården bör fortsätta så att den erhållna nyttan inte går förlorad. Framtidens omfattande vårdåtgärder ska planeras också ur forskningssynpunkt så att vårdens effekter kan studeras noggrannare. Det är viktigt att hitta metoder att förbättra dykändernas och de fiskätande fåglarnas levnadsförhållanden”, berättar museimästare Petteri Lehikoinen vid Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum.
Finland behöver ett nätverk av områden som fridlyses mot jakt
I en stor del av skyddsområdena som grundats inom riksprogrammet till skydd för fågelsjöar och fågelrika havsvikar kan jakt bedrivas. Andjakten som börjar den 20 augusti sätter igång de unga fåglarnas höstflyttning eftersom det finns få från jakt fridlysta områden.
Av de fridlysta fågelvattnen bör man bilda ett nätverk av områden som fridlysts mot jakt. I de fridlysta områdena kan unga och gamla fåglar förbereda sig i lugn och ro för höstflyttningen och jakttrycket riktar sig på dem jämnare under höstens lopp. Då får beståndets produktivaste del, dvs. de gamla honorna mera tid att förbereda sig för vintern och den följande förökningssäsongen. Områdena där jaktbegränsning gäller fungerar också som förökningsområden för andra våtmarksfåglar. Dessutom verkställer detta nätverk målet Fly way – skyddet av flyttfåglar, som betonats i internationella konventioner.
”Markägarna har en nyckelställning när de fridlysta fågelvattnen utvecklas till ett nätverk av områden som fridlysts mot jakt. Ärendet är helt beroende av markägarnas frivillighet”, konstaterar överinspektör Matti Osara vid miljöministeriet.
Miljöministeriet avser att inleda förhandlingar med jord- och skogsbruksministeriet, Finlands viltcentral och Finlands miljöcentral om att utveckla ett nätverk av områden som fridlysts mot jakt.
Ytterligare information:
Äldre forskare Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral,
tfn 0400 148 685, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Museimästare Petteri Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet Luomus,
tfn 040 723 3383, fornamn.efternamn@helsinki.fi
Överinspektör Matti Osara, miljöministeriet,
tfn 0295 250 216, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Länkar: