Pressmeddelande 22-05-2015 kl. 13.48
© Bild: Meteorologiska institutet, Elena Saltikoff
Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet informerar 18.5.2015
Klimatförändringen har redan förändrat Östersjön, avslöjar en ny internationell rapport. I framtiden kommer det varmare klimatet att påverka bland annat istäcket, kusternas översvämningskänslighet samt arterna mer än tidigare. Enligt rapporten utgörs det största hotet av den ökande eutrofieringen, som man har kämpat mot i decennier.
BACC II-rapporten (Second Assessment of Climate Change for the Baltic Sea Basin) som precis blivit klar innehåller färska uppskattningar av förändringen av och framtiden för Östersjöns avrinningsområde. Boken tar upp klimatets historia i Östersjöområdet och presenterar prognoser för de kommande hundra åren. En motsvarande rapport publicerades senast 2008. Cirka 140 forskare från alla stater med kust mot Östersjön deltog i skrivandet av rapporten. Från Finland deltog 26 författare från åtta olika forskningsinstitut.
Östersjön är redan varmare, störst förändring i Bottniska viken
Lufttemperaturen i de nordliga delarna av Östersjön har stigit med över en tiondels grad per decennium under perioden 1871–2011. Den största förändringen har skett i Bottniska viken de senaste decennierna. Om utvecklingen av växthusgaserna fortsätter på samma sätt som nu kommer vattnet i Bottniska viken under de kommande hundra åren att bli upp till fyra grader varmare, och istäcket på Östersjön kommer att minska med 50–80 procent, förutspår rapporten.
”Förändringarna i snö- och isförhållandena på avrinningsområdena kommer mycket sannolikt att fortsätta i samma riktning”, berättar geofysiker Sirpa Rasmus som skrivit rapporten vid Jyväskylä universitet. ”Den årliga variationen i snömängden är stor, men på flera områden har de årliga maximidjupen minskat. I Skanderna har glaciärernas yta minskat och tjälens årliga varaktighet har förkortats.”
Nya regionala drag i regn och översvämningar
Nederbördsmängden under vintern kommer enligt rapporten att öka i hela Östersjöområdet. Sommarregnen kommer bara att öka i de nordliga områdena. ”De varmare vintrarna kommer att få åar och älvar att svämma över oftare även på vintrarna. Vårflödena kommer på motsvarande sätt att minska i södra Finland i och med att snötäcket avtar. I Polen och Tyskland är det skäl att bereda sig på ökad torka orsakad av heta och torra somrar. Skillnaderna mellan de olika delarna av Östersjöns avrinningsområde förblir stora, men man måste förbereda sig och anpassa sig till förändringar överallt”, konstaterar geografiprofessor Jukka Käyhkö från Åbo universitet.
Landhöjningen kompenserar bara delvis för världshavens stigande yta
Världshavens yta bedöms stiga 0,4–0,8 cm per år. I området i norra Östersjön höjer sig dock landet med samma hastighet. Till exempel i Vasa är landhöjningen cirka en centimeter per år, vilket räcker till för att neutralisera den stigande havsytan.
”Å andra sidan räcker landhöjningen i Helsingfors inte till för att neutralisera den mest sannolika höjningen i världshavens yta. I södra Östersjön sker ingen landhöjning alls längre”, påminner enhetschef Jari Haapala vid Meteorologiska institutet.
Landhöjningen påverkar strändernas ekosystem och deras biodiversitet. ”De största verkningarna kommer att förekomma i skärgårdsekosystemen i norra Östersjön, där landhöjningen bildar nya livsmiljöer. Samtidigt försvinner dock gamla livsmiljöer längs stränderna”, berättar professor Pekka Niemelä från Åbo universitet.
Färre havsarter, fler invasiva arter?
Uppvärmningen påverkar Östersjöns ekosystem på många sätt. Arter som föredrar kyla minskar, och invasiva arter från områden längre söderut får förmodligen fotfäste.
I och med uppvärmningen förändras salthalten i Östersjön. När nederbördsmängden ökar rinner mer saltfritt vatten ut i havet, vilket är skadligt för de arter som är anpassade till saltvatten. ”Vissa arter, såsom bandtång, kan försvinna helt och hållet från Finlands kust. Å andra sidan kan några nya arter också ha en positiv inverkan på Östersjöns tillstånd”, berättar forskningsprofessor Markku Viitasalo från Finlands miljöcentral.
”Det är oroande hur känsligt ekosystemet på Östersjöns öppna hav är för klimatet: om nyckelarternas överlevnadsmöjligheter försvagas kan hela ekosystemet förändras”, fortsätter Viitasalo.
Klimatförändringen kan förvärra eutrofieringen
Den värsta hotbilden från klimatförändringen är att urlakningen av näringsämnen ska öka och medföra eutrofiering i Östersjön. Det här beror på att nederbörden har ökat vintertid och att marken förblir ofrusen längre. Varmare vatten kan också accelerera syreförbrukningen och förvärra syrebristen. Å andra sidan kan till exempel lösligt organiskt material i Bottniska viken göra vattnet grumligare och minska primärproduktionen, vilket minskar eutrofieringen.
Ytterligare information (ansvariga författare för rapporten):
Enhetschef Jari Haapala, Meteorologiska institutet, fornamn.efternamn@fmi.fi, tfn 0295396406
Forskningsprofessor Markku Viitasalo, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295251742
Professor Jukka Käyhkö, Åbo universitet, fornamn.efternamn@utu.fi [jukka kayhko], tfn 040 522 5212
Professor Pekka Niemelä, Åbo universitet, fornamn.efternamn@utu.fi, tfn 0500 816 707
Forskare Sirpa Rasmus, Jyväskylä universitet, fornamn.efternamn@jyu.fi, tfn 040 528 2585
Länk till publikationen: