Suomen ympäristökeskus | Finlands miljöcentral | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Camilla Sederholm: Norden - klimatpolitikens trumfkort i Trumptider?

RSS
30.3.2017 Camilla Sederholm
Camilla Sederholm
Camilla Sederholm

Norden utgör tillsammans en av världens 10 största ekonomier. Flera faktorer bidrar ändå till att Norden står splittrat i små länder mot omvärlden. Endast en del av Norden tillhör EU, en annan del tillhör Nato, och alla tillhör inte EMU, och vi har ingen plats i världshandelsorganisationen WTO trots en gemensam ekonomisk potential för det.

Det måste alltså finnas mycket som på djupet ändå förenar Norden och bidrar till den nordiska styrkan, se t.ex. raportten The United Nordic Federation. Våra nordiska länder placerar ju sig i toppen i olika internationella hållbarhetsjämförelser och har också mycket kunnande på miljöområdet. Norden förenas kulturellt av en språklig samhörighet och ett historiskt arv av rättslig och administrativ praxis gällande demokrati och jämställdhet. Vi har tysta överenskommelser om exempelvis kärleken till skog och hav, oparfymerat wc papper och bebisar som sover utomhus i minusgrader. Värderingar som kan te sig märkliga för en sydeuropé och andra förenar nordborna.

Norden har redan länge spelat en viktig roll som vägvisare för europeisk miljöpolitik. Exempelvis Nordiska miljömärket Svanen som grundades 1989, ett par år före EU:s miljömärke, Nordic Guidelines för LCA (1995), Reach, Östersjösamarbetet och BAT frågor.

Nyare motsvarigheter är EU footprint, Ecodesign direktivet och gemensamma EU kriterier för Grön offentlig upphandling; alla världsledande EU processer för miljöhänsyn, som de nordiska länderna drivit och samordnat gett inspel till. Enligt de nordiska statsministrarnas deklaration från 2011 ska Norden vara världsledande för grön tillväxt.

Nordiska ministerrådets miljösamarbete med sina många arbetsgrupper, däribland arbetsgruppen för hållbar konsumtion och produktion HKP, utgör goda exempel på välfungerande samarbetsstrukturer med starkt internationellt fokus. Grupperna utvecklar samnordiska projekt vars resultat kommuniceras internationellt, för HKP:s del till framförallt EU och UNEP, OECD och (tidigare) även Washington.

Under klimatförhandlingarna i Paris och Marrakesh markandsfördes Norden starkt med devisen New Nordic Climate Solutions. I en samnordisk rapport från Sitra år 2016 tar man fasta på Nordens styrkor för klimatfrågan internationellt. I Rapporten Green to scale – Nordic low carbon success stories to inspire the world, lyfter man fram 15 nordiska, tekniska lösningar med vilka, om dessa lösningar idag applicerades internationellt, skulle minska de globala klimatutsläppen med motsvarande hela EU:s totala utsläpp idag fram till år 2030. Som jämförelse är t.ex. Indiens klimatutsläpp ännu idag mindre än EU:s. I Norden finns alltså många världsledande lösningar för klimatet och en lyckad internationell klimatpolitik handlar i grund och botten om att få i bruk motsvarande lösningar i hela världen så fort som möjligt. Hur tar Norden sig an den här potentialen?

Med presidentvalet slog USA i januari på tvärbromsen för miljöambitionerna med stor osäkerheten i världen som följd om framtiden för t.ex. Paris klimatavalet. Också Storbritanniens planer på att lämna EU skapar osäkerhet. Vilka blir konsekvenserna i Europa om ett av de idag största EU länderna inte längre skulle beröras av EU:s strängare regelverk för miljö- och livsmedelssäkerhet beträffande genmodifierade livsmedel, eller bruk av antibiotika och hormoner i köttproduktionen? Vilka skulle konsekvenserna för miljön i Europa bli av ett bilateralt handelsavtal mellan Storbritannien och USA? Hur EU:s sammanhållning utvecklas med Brexit kommer att vara avgörande för unionens styrka framöver.

Nationalism och protektionistiska krafter i Europa utgör inte bara reella motkrafter till unionens sammanhållning och fredsbevarande grunduppgift, men även till unionens världsledande miljöpolitik. Det är viktigt nu, att de Nordiska länderna lyckas med att tillsamammans agera starkt för klimatet och miljön på den internationella arenan!

Camilla Sederholm

Jag jobbar som överinspektör och koordinator för Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för hållbar konsumtion och produktion på SYKE. Till utbildningen är jag magister i statskunskap med inriktning på internationell miljöpolitik och miljövård. Jag är  intresserad av hållbar samhällsutveckling, Finlands roll i Norden och Nordens roll i världen.
Tel. 0295 525 1627
etunimi.sukunimi@ymparisto.fi

Blogikirjoittajien näkemykset ovat heidän omiaan, eivätkä ne edusta Suomen ympäristökeskuksen virallista kantaa.

Ei kommentteja. Ole ensimmäinen kommentoija.