Ett nytt system för utsläppsberäkning till alla kommuner i Finland – utsläppen har minskat i genomsnitt med 15 procent från år 2005

Pressmeddelande 10-02-2020 kl. 9.16
© Olli-Pekka Pietiläinen

Klimatutsläppen har minskat i nästan alla kommuner i Finland sedan år 2005. I genomsnitt ligger minskningen på 15 procent. Kommunernas utsläpp har minskat betydligt tack vare minskade utsläpp från elproduktion, förnyelse av fjärrvärmeproduktionen och utbyggnaden av vindkraft. Utsläppen från oljeuppvärmning har minskat relativt jämnt i alla kommuner, vilket har en stor betydelse på hela landets nivå.

Det finns stora skillnader i utsläppsminskningar mellan kommunerna. De största utsläppsminskningarna ligger på över 50 procent jämfört med år 2005. Å andra sidan har utsläppen i vissa kommuner ökat.

Finlands Miljöcentral (SYKE) har beräknat mängden och utvecklingen av klimatutsläpp för alla kommuner i Finland under 2005–2017. Utsläppen har för första gången beräknats med en ny, enhetlig beräkningsmetod för alla kommuner. I fortsättningen kommer resultaten att uppdateras årligen.

”Det internationellt unika beräkningssystemet möjliggör utläsning av kommunspecifika utsläppsdata utifrån målen för både EU och kommunerna. Detta öppnar en helt ny möjlighet att stödja lokalt klimatarbete och följa effekten av olika styrmetoder i olika delar av Finland”, säger professor Jyri Seppälä från SYKE.

Enligt den nya utsläppsberäkningen orsakas de flesta utsläppen i de finländska kommunerna av vägtrafik (25 %), jordbruk (17 %), fjärrvärme (17 %) och elförbrukning (uppvärmnings- och konsumtionsel sammanlagt 13 %).

Stora lokala skillnader

Kommunernas invånarspecifika utsläpp varierar betydligt: från utsläpp på cirka 3 koldioxidekvivalentton till över 25 ton. I genomsnitt var kommunernas utsläpp per invånare 10,7 ton år 2017.

Skillnaderna i utsläpp kan vara stora även landskapsvis. Till exempel utsläppen från privatbilism har minskat med 21 procent i Nyland från 2005, medan minskningen i Lappland, Kajanaland samt Norra och Södra Savolax ligger på 12 procent. Utsläppen från privatbilar påverkas av antalet registrerade fordon i kommuner och landskap, antalet körda kilometer med dem och specifika utsläpp från dem. I Nyland är bilarna betydligt nyare och ger mindre utsläpp än i de andra landskapen.

I utvecklingen av utsläpp från fjärrvärme finns en stor variationsvidd. I Österbotten, Södra Karelen och Norra Savolax har de invånarspecifika utsläppen från fjärrvärme minskat med över 40 procent. I Södra och Mellersta Österbotten har utsläppen däremot ökat. Beräkningsmässigt har utsläppen minskats genom ersättning av fossila bränslen med biobränslen och avfall samt utnyttjande av spillvärme och införande av värmepumpar. I vissa kommuner kan bränsleval vid fjärrvärme även ha ökat utsläppen.

”Med hjälp av beräkningen kan kommunerna allt bättre beräkna sina utsläpp och på ett effektivare sätt rikta åtgärder för att hejda klimatförändringen och nå klimatmålen”, säger Johannes Lounasheimo, sakkunnig på SYKE.

”Det är viktigt att vi har en pålitlig, transparent och gemensamt godkänd modell med vilken utsläppsutvecklingen följs. Man ska också komma ihåg att kommunerna är väldigt olika, beroende på till exempel geografiskt läge och näringsstruktur”, fortsätter Lounasheimo.

”Utsläppsberäkningen genomförd av SYKE styr klimatarbetet starkt i såväl Borgå som i andra kommuner, och det är viktigt att det finns nationellt jämförbara data tillgängliga. Det är intressant att få sätta sig in i resultaten närmare”, konstaterar Borgå stads expert på hållbar utveckling Sanna Päivärinta.

Alltmer exakt bedömning av utsläppskällor

Det nya utsläppssystemet omfattar alla utsläpp i inventeringen av växthusgaser i Finland förutom processutsläppen från industrin och markanvändningssektorn. Utsläppen har fördelats per ansvarsfördelnings- och utsläppshandelssektor, och sektorfördelningen är densamma som i tidigare kommunberäkningar: elförbrukning, uppvärmning av byggnader, trafik, industri, arbetsmaskiner, jordbruk och avfallshantering. I varje utsläppskategori kan data grävas djupare än tidigare, till exempel inom energianvändning kan man vid behov granska endast utsläpp från boende. Som helt nya utsläpp har man i beräkningen beaktat fluorerade växthusgaser.

Förutom beräkningen som omfattar alla utsläpp har resultaten även genererats enligt Hinku-beräkningsregler. Denna beräkning är avsedd för uppföljning av kommunernas mål. I den har man strävat efter att ta bort sådana faktorer som kommunen inte kan påverka. Hinku-beräkningen omfattar inte industrins bränsleanvändning som ingår i utsläppshandeln. Även industrins hela elförbrukning och avfallsutsläpp hamnar utanför Hinku-beräkningen. För vägtrafiken används en ny beräkningsmodell utan genomfartstrafik. För vindkraftsproduktionen inom kommunens område beräknas utsläppskompensationer för kommunen. Alla huvudresultaten från beräkningen som presenteras här har genererats enigt Hinku-beräkningsregler.

Bedömningen av flera utsläppskällor har blivit mer exakt än med de tidigare använda metoderna. Till exempel utsläppen på grund av eluppvärmning beräknas nu mer exakt på månadsnivå. Dessutom har beräkningen av annan separat uppvärmning, arbetsmaskiner samt sjö- och spårtrafik utvecklats.

Den största förnyelsen gäller vägtrafiken där utsläppen beräknas på ett sätt som bättre tar hänsyn till kommunernas och kommuninvånarnas åtgärder. Beräkningen av personbilar utgår från antalet registrerade bilar i kommunen och antalet körda kilometer med dem oberoende av kommungränserna. För lastbilar, bussar och paketbilar beräknas områdesspecifika utsläpp och andelen genomfartstrafik separat.

Kommunernas utsläppsberäkning har fått finansiering från Miljöministeriet (ALas-projekt) samt från Life IP Canemure-projektet. Beräkningen kommer även i fortsättningen att utvecklas och uppdateras i Finlands Miljöcentrals projekt.

Alla resultaten finns öppet tillgängliga för alla.

Läs mera

Mer information

  • Hinku-nätverkets nationella ledare, professor Jyri Seppälä, Finlands Miljöcentral, tfn 029 525 1629, fornam.efternamn@ymparisto.fi
  • Sakkunnig Johannes Lounasheimo, Finlands Miljöcentral, tfn 029 525 1963, fornam.efternamn@ymparisto.fi
  • Forskare Santtu Karhinen, Finlands Miljöcentral, tfn 029 525 1889, fornam.efternamn@ymparisto.fi

Målgrupp: