Finlands storskarvsbestånd har stabiliserats till cirka 26 000 häckande par

Pressmeddelande 07-08-2020 kl. 10.31

Sommaren 2020 räknades cirka 25 760 storskarvsbon i Finlands kustområden. Häckningsbeståndet har varierat med bara några procent under de senaste fem åren. De årliga variationerna i antalet bon är dock regionalt stora och havsörnens jakt har en allt kraftigare inverkan på häckningsframgången och koloniernas placering.

Skarv å
Skarvkoloni i Skärgårdshavet. Bild Riku Lumiaro.

En tredjedel av storskarvens bon fanns i Finska viken och Bottenhavet, en femtedel i Skärgårdshavet, 12 procent i Kvarken och fem procent i Bottenviken. Stammen minskade med 16 procent i Kvarken, med 14 procent i Skärgårdshavet och med två procent i Finska viken. Däremot ökade stammen med 70 procent i Bottenviken och med 17 procent i Bottenhavet.

I sin helhet ökade storskarvsbeståndet i Bottniska viken med tio procent och uppgick till cirka 12 200 bon, varav 7 660 fanns i Bottenhavet, cirka 3 200 i Kvarken och 1 360 i Bottenviken. I Finska viken var beståndet cirka 8 500 bon och i Skärgårdshavet 5 000 bon.

De största kolonierna från Borgå till Korsholm

I Finland observerades 54 storskarvskolonier på sammanlagt 83 skär och holmar som tillsammans uppgick till 81 hektar. Över hälften av hela beståndet häckade i åtta av de största kolonierna.

Kolonierna med över tusen bon fanns i Raumo (3 600 bon), Korsholm (1 560), Åbo (1 540), Nystad (1 540), Borgå (1 320), Björneborg (1 320), Kyrkslätt (1 300) och Euraåminne (1 170). På kommunnivå konstaterades den kraftigaste tillväxten i Raumo och Karleby. I Nykarleby minskade antalet bon med över hälften.

Tio kolonier hade övergivits sedan föregående år och 11 nya kolonier observerades: i Vederlax (2 st.), Lovisa (3), Salo (2), Pargas, Björneborg, Karleby och Lumijoki. Även i Vasa och Kotka häckade storskarven efter ett års uppehåll. Björneborgs koloni hade bosatt sig i en liten fågelsjö nära kusten. I Finland har man inte tidigare konstaterat lyckade inlandshäckningar.

På Pyttis och Fredrikshamns tre trädlösa skär observerades över 400 illegalt förstörda storskarvsbon med ägg, vilket ledde till att nya häckningar uppstod på de skogbevuxna skären i den inre skärgården i närområdena närmare stugbebyggelsen.

Havsörnens jakt ökar i storskarvskolonierna

Havsörnens jakt ökade ytterligare och försämrade ungproduktionen även i stora häckningskolonier. Till följd av detta återvänder proportionellt sett färre vuxna storskarvar än tidigare till sina födelseområden. Havsörnens jakt påverkar också koloniernas placering och häckningssättet: häckningarna koncentreras allt mer till den inre skärgården och andelen skogshäckningar ökar.

Kvarkens äldsta, nästan 20 år gamla, koloni i Nykarleby lyckades inte föda upp några flygfärdiga ungar på grund av havsörnen; som mest observerades över 30 havsörnar som åt på häckningsskäret. Även i östra Finska vikens gränszon tolkades havsörnarna vara orsaken till att häckningen misslyckades redan i äggstadiet på åtminstone tre skär.

Över 80 personer var med och letade efter, undersökte och räknade storskarvskolonier sommaren 2020.

Antalet storskarvsbon 2011–2020

Antalet storskarvsbon 2011–2020
SYKE

Storskarvsbeståndets procentuella tillväxt 2011–2020

Storskarvsbeståndets procentuella tillväxt 2011–2020
SYKE

Genom uppföljningen av storskarven samlar man in grundläggande information om artens ekologi och spridning i Finland. Storskarven är fridlyst året runt i Finland enligt naturvårdslagen och den finns inte på EU:s lista över arter som jagas.

Antalet storskarvsbon per havsområde 2011–2020

Antalet storskarvsbon per havsområde 2011–2020
SYKE

Antalet regionala storskarvsbon (st.) 2020

Antalet regionala storskarvsbon (st.) 2020
SYKE

 

Mer information

Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral,
tfn 0400 148 691, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Specialsakkunnig Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral,
tfn 0400 148 685, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Läs mer om ämnet

 


 


Målgrupp: