Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Finns det spöknät i Finlands vatten?

Pressmeddelande 29.5.2019 kl. 8.30

Spöknät är fångstredskap som fiskare förlorat och som övergivna driver runt i hav och vattendrag och fångar fisk. De är skadliga för djur och är en del av problemet med plast i haven. Finlands miljöcentral SYKE och Finlands Yrkesfiskarförbund r.f. har börjat utreda situationen med spöknät i Bottenhavet.

SAKL-1_HAAMUVERKOT_556x303
I projektet utvecklas uppsamlingen och avfallshanteringen av fångstredskap. Fiskeredskap uppsamlas i fiskehamnen på Räfsö, Björneborg. © Foto: Markku Saiha / Paapuuri Oy

Spöknät är inget nytt fenomen. Ute i världen började man diskutera ämnet på 2000-talet i samband med problemet med plast i haven, men själva fenomenet uppstod i mitten av 1900-talet. Då började man ersätta det naturfiber som använts för att tillverka fiskeredskap med syntetiska material, till exempel nylon. Fiskeredskapen blev hållbarare, men samtidigt uppstod problemet med spöknät.

Det tar extremt lång tid för fiskeredskap bestående av olika plaster att brytas ned i havet. Det uppskattas att spöknäten utgör en tiondel av allt plastavfall som hamnar i världens hav och således är den mest betydande typen av marint plastavfall under vatten.

Bortkastad fångst

Spöknäten fångar inte enbart fisk. Fiskeredskap i grunt vatten fångar upp såväl fiskar som sjöfåglar, medan sälar fastnar i fångstredskap som förekommer i närheten av vrak. Också i Östersjön har man observerat att alla dessa djurarter har fastnat i spöknät. Djur som fastnar i spöknät blir varken föda för människor eller djur, utan de blir bortkastade.

Spöknät fortsätter fånga djur en lång tid, vanligtvis i flera månader, och i världshav även i flera år. Med tiden sjunker näten till botten på grund av allt som fastnat i dem. Dessutom bildas det slem på dem, vilket försämrar deras fiskeegenskaper.

I Finland har man tidigare inte bedömt spöknätens läge, antal eller effekter. I år har Finlands miljöcentral och Finlands Yrkesfiskarförbund inlett ett projekt för att utreda antalet spöknät och deras läge. Utredningen genomförs i Bottenhavet där det kommersiella fisket är livskraftigt.

”Vi saknar information om hur många spöknät det finns i våra vatten och var de ligger och vi kan inte på ett tillförlitligt sätt uppskatta hur stor skada de orsakar. För närvarande är uppsamlingen av spöknät oorganiserad och det ges inte någon information om saken”, konstaterar Mika Raateoja, gruppchef vid Finlands miljöcentral.

SAKL_8_HAAMUVERKOT_556x303
  Numera samlas trasiga, lagstridiga eller annars odugliga fiskeredskap i fiskehamnar. © Markku Saiha / Paapuuri Oy

Målet är att utveckla sådana metoder för att samla upp spöknät som lämpar sig för förhållandena i Finlands territorialvatten. Projektet genomförs i samarbete med yrkesfiskare som även i dag samlar upp skräp och spöknät som upphittas i havet. Närmare information om situationen i Bottenhavet ges på sensommaren när man börjar samla upp spöknät med ett fiskefartyg.

Enligt preliminära resultat verkar inte det kommersiella fisket i Finland utgöra någon betydande källa för spöknät. ”Här i Finland har i praktiken nätfiske på öppet hav upphört och med beaktande av detta är det inte yrkesfisket som ger upphov till spöknät. Däremot finns det otaliga oanvända fångstredskap på land. Till exempel i fiskehamnar samlas trasiga, lagstridiga eller annars odugliga fiskeredskap”, berättar Kim Jordas, verkställande direktör vid Finlands Yrkesfiskarförbund.

Målet är att återvinna nätmaterialet

Fiskeredskap består huvudsakligen av olika plaster och metaller. De är i sig värdefulla återvinningsmaterial. I projektet Kapyysi utvecklas uppsamlingen och avfallshanteringen av fångstredskap. Avfallshanteringen ska planeras noggrant och återvinningen ordnas så att kostnaderna inte överstiger fördelarna. ”Hanteringen av fångstredskapsavfall bör ordnas så att plasten samlas upp för materialåtervinning, men om detta inte är möjligt borde åtminstone energin utvinnas. Vi utarbetar en handlingsplan för kustkommunerna om hur man kan samla upp fångstredskap med tanke på den cirkulära ekonomins behov”, berättar Raateoja.

Det finns inte någon information om mängden spöknät i insjöarna eller hur stor andel av spöknäten som kommer från rekreationsfisket. Till exempel har stugägare mängder gamla nät i sina förråd och även dessa borde återvinnas.

Mer information

• Gruppchef Mika Raateoja, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 536, e-post: fornamn.efternamn@ymparisto.fi

• Verkställande direktör Kim Jordas, Finlands Yrkesfiskarförbund r.f., tfn 0400 720 690, e-post: fornamn.efternamn@sakl.fi

• Kommunikationsexpert Eija Järvinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 242, e-post: fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Bild till mediernas förfogande:

http://www.sakl.fi/index.php/fi/kapyysi/onko-suomessa-haamuverkkoja
© Markku Saiha / Paapuuri Oy

 


Målgrupp: