Gå till innehållet

Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Fjärilar har svårt att anpassa sig till det snabbt förändrande klimatet

Nyhet 10-06-2021 kl. 8.30

Klimatförändringen förorsakar stora anpassningsbehov för arter och biodiversiteten. En färsk undersökning från Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral visar att de fjärilar som lyckats anpassa sig till klimatförändringen genom att tidigarelägga sin flygtid och flytta längre norrut klarar sig bäst. Däremot har populationerna minskat för de 40 procent av fjärilarna som inte reagerat på någotdera sättet.

guldvinge
© Vitfläckig guldvinge (Lycaena virgaureae) har blivit mer sällsynt i södra Finland och den förekommer rikligt endast i de bästa ängsmiljöerna. I norra Finland har den samtidigt förflyttat sig allt längre norrut. Fotografi: Eija Putkuri.

Klimatförändringen orsakar snabba förändringar i Finlands natur – men hänger arterna med i förändringarna? Då klimatet förändras kan en anpassning synas genom fenologiska förändringar, till exempel då fjärilar börjar flyga tidigare under säsongen eller då fåglarnas häckning och växternas blomning tidigareläggs. En anpassning kan också ses genom att artens utbredningsområde flyttar sig norrut, då individer koloniserar nya nordligare områden där förhållandena blivit gynnsamma.

Forskarna understryker behovet av att säkerställa tillräckligt stora och sammanlänkade livsmiljöer av tillräcklig kvalitet för att bibehålla biodiversiteten då klimatet förändras. Sådana livsmiljöer möjliggör arters anpassning till de utmaningar som klimatförändringen för med sig.

I studien jämförde forskarna vid Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral förändringar i 289 natt- och dagfjärilars flygtid med förändringar i deras nordliga utbredningsgräns samt förändringar i populationsstorleken under en 20 års period.

”Totalt 45 procent av de undersökta arterna hade endera förflyttat sig norrut eller tidigarelagt sin flygtid.” berättar forskardoktor Maria Hällfors vid Helsingfors universitet. ”De hade klarat sig mycket bättre än de 40 procent av arterna som inte hade reagerat på någotdera sättet. Populationsstorleken hade nämligen i medeltal minskat bland de arter som reagerade dåligt. Den största populationsökningen hade skett bland de 15 procent av arterna som både hade flyttat norrut och tidigarelagt sin flygtid. Detta påvisar att en god reaktionsförmåga är livsviktig för arter då livsmiljön förändras.”

Få arter har tidigarelagt sin flygtid

Ett intressant resultat var också det, att trots att nästan hälften av arterna hade flyttat norrut så hade endast 27 procent tidigarelagt sin flygtid.

”Det här resultatet skiljer sig från observationer på andra håll i Europa, var det är mycket vanligare att fjärilar tidigarelägger sin flygtid”, påpekar specialforskare Juha Pöyry vid Finlands miljöcentral.

I Finland har de arter som övervintrar som vuxna, till exempel påfågelöga, tidigarelagt sin flygtid mest. Det verkar som att fjärilsarterna i Finland oftare reagerar genom att flytta norrut jämfört med att tidigarelägga sin fenologi. Exempel på arter som nuförtiden förekommer längre norrut är gaffelgräsfly och vitfläckig guldvinge.

Påfågelöga
Påfågelöga (Aglais io), som övervintrar som vuxen, har tidigarelagt sin flygtid på våren. Fotografi: Mikko Kuussaari.

”Det kan hända att tilltagande ljus då våren framskrider är ett viktigare tips för fjärilen för att starta sin flygtid än värmen i sig” fortsätter Pöyry.

Tillräckliga livsmiljöer är livsviktiga

Brist på lämpliga livsmiljöer är en möjlig orsak till att så få arter reagerade optimalt, d.v.s. både tidigarelade sin flygtid och flyttade norrut.

”För att arter skall kunna förflytta sig norrut då klimatet förändras behövs tillräckligt av lämpliga habitat av bra kvalitet”, förklarar specialforskare Mikko Kuussaari vid Finlands miljöcentral.

Mängden lämpliga habitat för flera fjärilsarter har minskat, vilket också lett till att många fjärilspopulationer blivit mindre. Många dagsfjärilsarter har till exempel lidit av att ängarna minskat.

”Förminskade fjärilspopulationer kan ofta inte erbjuda en tillräcklig grund för populationen att sprida sig till nya områden och innehåller ofta inte tillräcklig med ärftlig variation som kunde göra det möjligt för populationen att ändra sin flygtid.” fortsätter Kuussaari. För att säkerställa biodiversiteten är det därför ytterst viktigt att upprätthålla tillräckligt stora och sammanlänkade habitat av god kvalitet.

Långvarig uppföljning möjliggör forskning

I studien utnyttjades två långvariga uppföljningar, vilka båda koordineras av Finlands miljöcentral, för att ge information om fjärilarnas flygtid. Den nationella nattfjärilsuppföljningen har pågått sedan år 1993 och uppföljningen av dagfjärilar i jordbruksmiljöer började år 1999. För att räkna ut förändringar i den nordliga utbredningsgränsen användes öppet tillgängliga observationer från Finlands artdatacenter vilka samlats in av aktiva medborgare.

Gaffelgräsfly
Gaffelgräsfly (Cerapteryx graminis) har inte tidigarelagt sin flygtid men artens utbredning har förflyttats längre norrut. Inom sitt utbredningsområde i Finland har artens bestånd hållits på en stabil nivå under 2000-talet. Fotografi: Helmut Diekmann.

”Utan dessa långvariga uppföljningar och de frivilliga fjärilsentusiasternas stora arbetsinsats samt samarbete mellan forskningsorganisationen skulle dylika underökningar som omfattar hundratals arter inte vara möjliga”, berättar biträdande professor Marjo Saastamoinen vid Helsingfors universitet.

Ursprunglig artikel

Kontaktuppgifter

Forskardoktor Maria Hällfors, Helsingfors universitet, maria.hallfors@helsinki.fi, tel. 040 721 34 74

Specialforskare Juha Pöyry, Finlands miljöcentral, juha.poyry@syke.fi, tel. 0295 251 534

Specialforskare Mikko Kuussaari, Finlands miljöcentral, mikko.kuussaari@syke.fi, tel. 040 525 62 49

Biträdande professor Marjo Saastamoinen, Helsingfors universitet, marjo.saastamoinen@helsinki.fi, tel. 040 513 88 88

 

 


Målgrupp: