Hydrologisk översikt i slutet av året 2015: Varning för svaga isar, eventuella översvämningar på grund av kravis

Pressmeddelande 31-12-2015 kl. 14.15
Keitele 30.12.2015
Keitele 30.12.2015 © Foto: Sirpa Pellinen

Sjöarna fortsätter frysa i landets södra och mellersta delar, men isarna är fortfarande svaga, varnar Finlands miljöcentral. Också längre norrut kan isen på fjärdar och strömställen fortfarande vara tunn. På grund av det kalla vädret och den stora vattenföringen är risken för översvämningar på grund av kravis i åar och älvar högre än vanligt.

”Kölden som började efter julen har fått sjöarna i landets södra och mellersta delar att frysa, men fjärdarna böljar fortfarande fria och isarna är ännu så svaga att det inte lönar sig att gå ut på dem” varnar hydrolog Heidi Sjöblom vid Finlands miljöcentral. Kärnisen ska vara minst 5 cm längs hela rutten för att det ska vara säkert att gå på isen. I början av vintern är skillnaderna i istjockleken i olika delar av sjöarna stora och även längre norrut kan isen fortfarande vara tunn på fjärdar och i strömställen samt på åar och älvar. Man bör ta detta i beaktande i synnerhet om man färdas med snöskoter.

Eventuella problem med kravis i åar och älvar, vattennivån i sjöarna börjar sjunka

Första hälften av januari förutspås bli kall och i hela landet ligger temperaturerna under nollstrecket. Vattenföringen i åarna och älvarna börjar minska i hela landet, vilket lär fortsätta åtminstone fram till mitten av januari. ”Med tanke på det kalla vädret är sannolikheten stor att det uppstår problem med kravis på grund av den stora vattenföringen i synnerhet i Norra Österbotten och på västkusten men också i inlandet, eftersom åarna och älvarna ända upp till Uleåborg fortfarande på många ställen saknar ett istäcke som förhindrar att det bildas kravis”, berättar hydrolog Jari Uusikivi vid Finlands miljöcentral. I och med att kölden tilltar kan man dock främja bildandet av istäcken genom att minska avtappningen i reglerade sjöar. Man planerar att minska avtappningen på detta vis bland annat i Ule träsk och Esse å.

Redan under köldperioden i slutet av december minskade man avtappningen i Ule älv för att det skulle bildas ett istäcke i älven. Det är osäkert om istäcket kommer att hållas kvar eftersom man nu är tvungen att öka avtappningen i Ule träsk för stävja höjningen av vattennivån i sjön. Man kan bli tvungen att minska avtappningen på nytt för att förhindra skador på grund av kravis och därför har den som reglerar Ule träsk sökt undantagstillstånd, enligt vilket vattennivån i Ule träsk vid behov kunde stiga till den övre gränsen för sommartid.

Den höga vattennivån i sjöarna i Norra Österbotten och Vuoksens och Kymmene älvs vattendragsområden förutspås börja sjunka. Den höga vattennivån i Keitele och Pielinen stiger ännu en aning. Vattenståndet i Saimen lär fram till mitten av februari stiga till nära övre gränsen för den normala variationsbredden, varvid man i Saimen kommer att överväga undantagsavtappningar. Den kraftiga höjningen av vattenståndet kan störa vikarens bobygge.

Hydrologisk översikt över år 2015

Vattenåret 2015 präglades av en tidig vår, en sval och regnig sommar, en torr och mild början av hösten och en sen vinter. Året omfattade flera avvikande vattenlägen: på våren orsakade snösmältningen och regnen översvämningar i Kajanaland, nordöstra Österbotten och södra Lappland, på sommaren var badvattnen ovanligt kalla och i slutet av året började sjöarna i största delen av landet frysa betydligt senare än genomsnittet på grund av den varma hösten. Också grundvattenståndet betedde sig ovanligt. ”Grundvattenståndet var högt under hela början av året och började sjunka först i augusti. Nu vid årsskiftet är grundvattenståndet högt i Österbotten, Kajanaland och södra Lappland”, berättar hydrogeolog Mirjam Orvomaa vid Finlands miljöcentral.

 

Mer information

Vattenläget i allmänhet

  • Hydrolog Heidi Sjöblom, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 650,
    fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 731, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Grundvatten

  • Geohydrolog Risto Mäkinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 446, fornamn.efternamn@ymparisto.fi [risto.p.makinen]

Hydrologiska prognoser

  • Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 731, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Hydrolog Jari Uusikivi, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 718, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

 


Målgrupp: