Hydrologisk översikt i slutet av september 2011: Vattenytorna var ett tag rekordhöga för tidpunkten i Österbotten och Mellersta Finland

Pressmeddelande 04-10-2011 kl. 0.00

September var varm och regnig. I landets södra och mellersta del var nederbörden klart större än vanligt, i norr var den huvudsakligen under medelvärdet. De exceptionellt rikliga regnen ledde till att vattenståndet och vattenföringen ökade i synnerhet i Österbotten och Mellersta Finland, där vattenytorna ett tag var rekordhöga för tidpunkten. Vattenståndet och vattenföringen håller dock nu på att minska, och kommer enligt prognosen att minska i fortsättningen också. Grundvattenståndet började öka på grund av regnen. Ytvattentemperaturerna var exceptionellt höga för att vädret var så varmt.

Nederbörd

I september var nederbörden klart större än vanligt i landets södra och mellersta del, i norr låg den huvudsakligen under medelvärdet. Månadsnederbörden var allmänt 20–150 mm. Det regnade exceptionellt kraftigt bl.a. i Österbotten, på Kymmene älvs och Kumo älvs avrinningsområden och i Kymmenedalen. I dessa områden var månadsnederbörden ställvis dubbelt så stor som vanligt. Rekordet för arealnederbörden i september slogs vid Karvianjoki och norra delen av Kumo älvs vattensystem. Vid Saarijärvistråten och Leppävesi-området i Kymmene älvs vattensystem var nederbördssumman för januari–september rekordstor om man betraktar en period på över hundra år bakåt. Minst regnade det i september i östra Lappland.

Vattenstånd och vattenföring

Till följd av regnen i september steg vattenståndet ordentligt i nästan hela landet. Vattenståndet klev ovanligt högt i sjöar i framför allt landets västra delar. Vattenståndsrekordet för september slogs vid många sjöar i Österbotten och Mellersta Finland. Exempelvis vattenståndet i Pääjärvi i Karstula låg i slutet av september 110 cm högre än medelvärdet för tidpunkten. Det var högre än man någonsin tidigare mätt vid denna observationspunkt under de senaste hundra åren dock med undantag av tiderna för vårflödet. Även i sjön Lappajärvi låg vattenståndet 75 cm högre än medelvärdet för tidpunkten. Vattenytorna i vattendragen i Österbotten var också mycket höga och vattenföringen stor i slutet av månaden. På många ställen överskred vattenföringen värdena för vårens flödestoppar. Vattenståndet i vattnen i östra delen av landet låg ganska nära de normala värdena i slutet av september, i östra Lappland rentav under dem. Vattenståndet i Saimen och Pielinen har redan under en längre tid varit lågt och ligger fortfarande 40 cm under medelvärdet. Vattenföringen i våra största vattendrag var mindre än vanligt i Vuoksen, Ule älv och Kemi älv. I Kumo älv var vattenföringen i närheten av medelvärdet och i Kymmene älv större än vanligt. Vattenföringen i åarna vid sydkusten steg mot slutet av månaden.   

Grundvattenstånd

Grundvattenståndet började stiga i hela landet i september dock med undantag av de stora grundvattenförekomsterna, som påfylls långsammare. Grundvattenståndet låg 5–50 cm högre än medelvärdet för tidpunkten i kusttrakterna och i Mellersta Finland. I Kuusamotrakten och östra Lappland var värdena däremot 10–40 cm lägre än medelvärdet för tidpunkten. I övriga delar av landet var grundvattenståndet 0–30 cm under medelvärdet. Det behövs ännu rikliga regn för att de stora grundvattenförekomsterna och grundvattenreserverna ska påfyllas efter den varma och torra sommaren.

Ytvattnets temperatur

I september var ytvattentemperaturen i sjöarna högre än medelvärdet för tidpunkten i nästan hela landet. Ytvattnen var ovanligt varma i september, ställvis rentav rekordvarma. Under september svalnade vattnen i genomsnitt 3–7 grader. I slutet av september var ytvattentemperaturen i landets södra och mellersta delar 10–13 grader, i Kajanaland och Norra Österbotten 8–10 grader och i Lappland 7–9 grader. Värdena var några grader högre än medelvärdet.

Prognos

Vattendragens vattenföring och vattenstånd, som lokalt hade höjts av de rikliga regnen, håller på att sjunka i Mellersta Finland, Österbotten, Karvianjoki och Kumo älvs norra delar. Nederbörden förväntas vara mindre den kommande veckan än under de senaste veckorna, och vattenföringen förutspås minska under nästa vecka. Jordmånen i dessa områden är dock så blöt, att eventuella regn leder till att vattenföringen åter börjar öka.

Vattenståndet i sjöar på nederbördsrika områden kommer att ligga högre än normalt i oktober. Små sjöars vattenstånd kan sjunka till närheten av medelvärdet på ett par veckor, men i stora sjöar hålls ytorna längre på en hög nivå. Sjön Lappajärvis vattenstånd ligger över 70 cm högre än medelvärdet och stiger ännu långsamt. Päijännes vattenstånd stiger långsammare än det skulle göra annars på grund av storskalig avtappning, men trots det förutspås vattenståndet stiga 5–10 cm i oktober, något beroende på regnen och avtappningsbesluten. Vattenståndet i Keitele och Saarijärvistråten kommer att ligga betydligt högre än medelvärdet ännu under flera veckor framöver. Keiteles yta fortsätter att stiga, och i slutet av oktober kommer vattenstånden enligt prognosen att vara 10–20 cm högre än för tillfället.

Tack vare den regniga hösten har Saimens och Pielinens vattenstånd slutat att sjunka. Pielinens yta har redan börjat stiga, och Saimens yta kommer att stiga i någon mån i oktober. Eftersom vattensituationen nu är bättre, återgår man den 3 oktober till en avtappning som motsvarar den naturliga vattenföringen. Avtappningen från Saimen har sedan den 20 juni hållits på en nivå som är mindre än den normala vattenföringen. Enligt prognosen kommer Pielinens vattenstånd i oktober att stiga till närheten av medelvärdet för tidpunkten. I Saimen kommer också skillnaden till medelvärdet att minska.

Avtappningen från Mallasvesi var länge mindre än normalt, men nu när vattensituationen är bättre har den höjts till normalnivån. Vattenståndet i Mallasvesi, Längelmävesi och Iso-Roine kommer att stiga ca 5 cm före mitten av oktober. Det höga vattenståndet i Kumo älvs norra delar och Ikalisstråten, som beror på den rikliga nederbörden, kommer att sjunka under den kommande veckan.

Mer information

Vattenläget i allmänhet

  • Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, Finlands miljöcentral, SYKE, tel. 040 561 5533, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Hydrolog Johanna Korhonen, Finlands miljöcentral, SYKE,
    tel. 0400 148 541, förnamn.efternamn@ymparisto.fi

Grundvatten

  • Geohydrolog Risto Mäkinen, Finlands miljöcentral, SYKE,
    tel. 040 740 2549, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Forskare Mirjam Orvomaa, Finlands miljöcentral, SYKE,
    tel. 040 353 9329, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Hydrologiska prognoser

  • Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, Finlands miljöcentral, SYKE, tel. 040 561 5533, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Forskare Harri Myllyniemi, Finlands miljöcentral SYKE, tel. 040 861 7743, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Till början av sidan


Målgrupp: