Gå till innehållet

Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Kommunernas klimatutsläpp minskade med 5,5 procent år 2019

Pressmeddelande 31-05-2021 kl. 8.46
Växthusutsläppen från Finlands kommuner sektorsvis åren 2005–2019. Utsläppen har beräknats enligt Hinku-beräkningsreglerna. © SYKE

Enligt Finlands miljöcentrals (SYKE) aktuella beräkningar har kommunernas klimatutsläpp minskat med 5,5 procent år 2019 jämfört med föregående år. Den största minskningen skedde i elförbrukningens utsläpp i och med att elproduktionens utsläpp minskade avsevärt i Finland. Även fjärrvärmens, industrins och vägtrafikens utsläpp minskade, medan utsläpp från arbetsmaskiner, jordbruk och sjötrafik inte utvecklades lika positivt. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna för hur utsläppen fördelar sig mellan olika sektorer och hur de utvecklas.

På längre sikt har klimatutsläppen minskat i nästan alla kommuner i Finland (96 procent). Under granskningsperioden 2005–2019 har den genomsnittliga ändringen varit -19 procent. Kommuners utsläpp har minskat eftersom elproduktionen blivit renare bland annat till följd av den ökade vindkraftsproduktionen och eftersom oljeuppvärmning har ersatts med andra uppvärmningssätt och användningen av fossila bränslen och torv har minskats i fjärrvärmeproduktionen. Inom vägtrafiken har användningen av biokomponenter i trafikbränsle, fordonsbeståndets elektrifiering och den minskade mängden körkilometer lett till minskade utsläpp.

År 2019 orsakades de flesta utsläppen av vägtrafik (25 procent), jordbruk (18 procent), fjärrvärme (15 procent) och elförbrukning (uppvärmnings- och konsumtionsel sammanlagt 13 procent).

Skillnaderna mellan landskapens invånarspecifika utsläpp förklaras bland annat av landskapens olika näringsstrukturer, geografiska egenskaper såsom långa distanser och väderförhållanden. Invånarspecifika utsläpp har antingen hållits på samma nivå eller minskat jämfört med föregående års nivå i alla landskap.

”Utsläppsberäkningens resultat tjänar uppföljningen av kommunernas och regionernas egna utsläppsmål och planeringen av nya utsläppsminskningsåtgärder. Utsläppsutvecklingen var uppmuntrande under 2019, och förhoppningsvis fortsätter denna positiva utveckling på samma sätt även under kommande år efter corona. Det finns ett stort behov av kommunernas och regionernas ambitiösa utsläppsminskningsverksamhet eftersom Finland måste uppfylla EU:s skärpta utsläppsminskningsmål och det egna målet gällande koldioxidneutralitet”, säger HINKU-nätverkets nationella ansvariga direktör professor Jyri Seppälä från Finlands miljöcentral.

SYKE beräknar årligen mängden och utvecklingen av klimatutsläpp för alla kommuner i Finland med en enhetlig beräkningsmetod. Resultaten för ALas-beräkningsmodellen som publicerades i februari 2020 har nu uppdaterats för åren 2005–2019.

Kommunernas sammanlagda utsläppsfördelning år 2019

Päästöjen jakauma 2019 SV
Kommunernas sammanlagda utsläppsfördelning år 2019. Utsläppen har beräknats enligt Hinku-beräkningsreglerna. © SYKE

Hinku-beräkningen stöder kommunernas klimatarbete

SYKEs utsläppsberäkningssystem ALas täcker alla Finlands kommuner och 80 utsläppssektorer. Alla kommuners och sektorers utsläpp och energiförbrukning kalkyleras årligen. Beräkningsmodellen uppdateras vid behov till exempel när nytt informationsmaterial kommer till hands.

I standardberäkningen som är avsedd för uppföljning av kommunernas mål tillämpas Hinku-beräkningsreglerna. I Hinku-beräkningen har man strävat efter att ta bort sådana faktorer som kommunen inte kan påverka. Följaktligen blir största delen av industrin och genomfartstrafiken utanför beräkningarna. Elförbrukningens utsläpp beräknas enligt utsläppen för den genomsnittliga elektriciteten som produceras i Finland. Vindkraftsproduktionen som sker på kommunernas område beaktas separat genom att beräkna en utsläppskompensation för kommunen för sin vindkraftsproduktion.

Vid sidan om Hinku-beräkningarna kan ALas-modellens resultat också betraktas utan Hinku-begränsningarna, utan vindkraftskompensation samt separat i utsläppshandels- och ansvarsfördelningssektorerna. Kommunernas utsläppsberäkningar innehåller inte industrins processutsläpp som ingår i Finlands växthusinventarium eller markanvändningssektorn (LULUCF).

Den i år publicerade ALas 1.2-beräkningsmodellens ändringar jämfört med tidigare beräkningsversioner är små förbättringar i beräkningsnoggrannheten. De gäller huvudsakligen beräkning av vindkraftens kommunspecifika produktion och beräkning av fjärrvärmens utsläpp i de kommuner där utgångsmaterialen inte innehåller exakta uppgifter. Dessutom har man korrigerat beräkningens utgångsuppgifter för några sektorer, såsom jordbruket och industrin. En aktuell metodbeskrivning för beräkningarna finns här (på finska).

Landskapens växthusutsläppen per invånare år 2019

Landskapens växthusutsläppen per invånare år 2019. Utsläppen har beräknats enligt Hinku-beräkningsreglerna. © SYKE

Utsläppsberäkningen specificeras – i fortsättningen beräknas även konsumtionsbaserade utsläpp

ALas-modellens resultat har tagits i bruk på bred front på olika håll i Finland.

”För att förbättra beräkningarnas aktualitet publicerar vi under sommaren 2021 ett snabbestimat över kommunernas 2020 års växthusutsläpp. Beräkningarnas noggrannhet utvecklas ständigt och för närvarande strävar vi efter att i samband med följande årliga publicering under våren 2022 beräkna utsläppen i de sektorer som saknas. Dessutom automatiserar vi beräkningen under innevarande år så att vi kan påskynda publikationstidtabellen för kommande år”, säger beräkningsansvarige specialforskare Santtu Karhinen från SYKE.

Resultaten av kommunernas snabbestimatsberäkning ingår i resultaten av Statistikcentralens snabbestimat för nationella växthusutsläpp.

För användning vid sidan av förbrukningsbaserad utsläppsberäkning utvecklar man för närvarande utsläppsberäkning som grundar sig helt på konsumtion. Detta färdigställs under första halvan av 2022. Konsumtionsbaserad beräkning grundar sig på hushållens konsumtion av energi, föremål och tjänster i kommunen och på investeringar och den offentliga förvaltningens konsumtion. Var utsläppen fysiskt skapats har i detta fall ingen betydelse, och beräkningen beaktar produkternas och tjänsternas hela produktionskedja. Utsläppens konsumtionsbaserade beräkning ger en ny synvinkel på utsläppens regionala allokering och stödjer för sin del kommunernas klimatarbete vid sidan av det nuvarande beräkningssystemet.

I april 2021 publicerade Finlands miljöcentral ett scenarioverktyg för växthusutsläpp som kommunerna kan använda som stöd vid planeringen av sina klimatvägkartor. Verktygets innehåll utvidgas i fortsättningen så att granskningen av de flesta sektorer kan fördjupas i enlighet med byggnadernas energiförbrukning och vägtrafiken så att de är närmare en konkret åtgärdsnivå. För verktyget utvecklas härnäst en expansion för jordbruket.

Kommunernas utsläppsberäkning har fått finansiering från EU:s Life IP Canemure-projekt.

Alla resultaten finns öppet tillgängliga för alla:

Bilder

Mer information

  • specialforskare Santtu Karhinen, Finlands Miljöcentral, tfn 029 525 1889, fornamn.efternamn@syke.fi
  • specialforskare Juha Grönroos (jordbruk), Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1128, fornamn.efternamn@syke.fi
  • specialforskare Sampo Pihlainen (spår- och sjötrafik), Finlands miljöcentral, tfn 029 525 2225, fornamn.efternamn@syke.fi
  • planerare Tommi Forsberg (F-gaser), Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1116, fornamn.efternamn@syke.fi
  • specialforskare Jouko Petäjä (avstjälpningsplatser), Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1508, fornamn.efternamn@syke.fi
  • Hinku-nätverkets nationella ledare, professor Jyri Seppälä, Finlands Miljöcentral, tfn 029 525 1629, fornamn.efternamn@syke.fi

Målgrupp: