Gå till innehållet

Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Klimatlösningar finns redan – Hur kan Finland möta utmaningarna i IPCC-rapporten?

Nyhet 13-08-2021 kl. 11.38
© Kai Widell

I rapporten som publicerades i måndags av den internationella klimatpanelen konstateras att klimatförändringen ändrar liv på land, till havs och i atmosfären. Även varje höjning på en tiondels grad utgör ytterligare en betydande risk för samhällena och naturen. För att bekämpa klimatförändringen krävs snabba, övergripande och konsekventa åtgärder som minskar utsläppen, stärker kolsänkorna och hjälper med att anpassa sig till förändringarna.

– En av de viktigaste utmaningarna i att genomföra samhälleliga förändringar är att åstadkomma en rättvis och jämlik övergång för alla. Detta kräver samhällelig styrning och konsekventa politiska beslut, säger Mikael Hildén, direktör för Finlands miljöcentrals (SYKE) strategiska program om klimatförändring.

– Alla måste tas med. Utöver beslutsfattarna och förvaltningen kan varje person, familj, konsument, företag, kommun och sektor göra klimatåtgärder. Finland måste utnyttja sin starka forsknings- och innovationskompetens och sina nationella och internationella nätverk. Ett välfungerande samhälle och infrastruktur möjliggör snabba klimatlösningar, säger SYKE:s forskningsdirektör Eeva Primmer.

SYKE stöder riskhantering av vattnet

– Allteftersom klimatförändringen fortskrider är det säkert att vi kommer att få se betydande förändringar i vattenresurserna och i vattnets kretslopp även i Finland. Klimatförändringen påverkar vattnets kvalitet och kvantitet samt vattenlevande organismer på många olika sätt, och det är inte ännu möjligt att förutse exakt alla inverkningar, säger Anna-Stiina Heiskanen, direktör för vattencentret vid SYKE.

Uppvärmningen av vattnet och förkortning av den isbelagda tiden kommer att ändra tillståndet i vattendragen. Det kan höja bakterie- och algmängderna och påverka syretillståndet i vattnet samt dess omblandning. Klimatförändringen har redan förkortat den isbelagda tiden, vilket kan ha en stark inverkan på vissa arter. I allmänhet stör uppvärmningen naturens scheman.

– Vissa arter gynnas av uppvärmningen, men arter som trivs i kallt vatten minskar eller kan till och med försvinna. Skadliga främmande arter kan också sprida sig till finska vattendrag i takt med uppvärmningen, säger Marko Järvinen, enhetschef på SYKE.

Klimatförändringen ändrar vattnets årstidsrytm och ökar älvarnas vattenföring, särskilt på vintern.

- Vinteröversvämningar förekommer redan i södra och mellersta Finland och kan öka i framtiden. Klimatförändringen kommer sannolikt också att öka på störtregn, vilket ökar risken för dagvattenöversvämningar i städer och tätorter. Å andra sidan kan de våröversvämningar som orsakas av snösmältningen till och med minska i vissa delar av Finland. Vi bör också vara beredda på torka, säger Noora Veijalainen, enhetschef på SYKE.

SYKE stödjer NTM-centralernas uppföljning och bedömning av vattendragens tillstånd och undersöker om klimatförändringens effekter på vattendragen, samt dess risker och anpassningsmetoder till den. Man förbereder sig på översvämningar bland annat genom att reglera vattennivån i sjöar. Förberedelserna för aktuella och framtida översvämningsrisker görs vid SYKE:s och Meteorologiska institutets Översvämningscenter i samarbete med NTM-centralerna och andra myndigheter. Översvämningscentret driver en fortlöpande lägesbild av vattensituationen i Finland.

Kommunerna spelar en nyckelroll

Klimatarbetet är redan omfattande i Finland. Att mångdubbla åtgärder är en bra utgångspunkt. Kommunerna har en viktig roll i klimatarbetet, eftersom de fattar beslut om energilösningar, upphandlingar, medborgartjänster och markanvändning. Det finns redan över 70 kommuner i Finland som har förbundit sig till att minska utsläppen med 80 procent fram till år 2030. Det är tidigare än det nuvarande målet för hela Finland. SYKE samordnar HINKU-nätverket för dessa kommuner som står i spetsen för klimatarbetet.

- Klimatförändringens föregångare har visat att ambitiöst klimatarbete också är ekonomiskt meningsfullt. Det är önskvärt att alla kommuner ansöker om att bli HINKU-kommuner, säger Jyri Seppälä, chef för SYKE:s konsumtion- och produktionscenter och chef för HINKU-nätverket.

HINKU-nätverket delar information om bästa praxis för att dämpa klimatförändringen, stöder kommunernas klimatarbete och skapar efterfrågan på klimatvänliga produkter och tjänster. Nätverket erbjuder sina medlemmar bland annat möjligheter att nätverka, stöd och utsläppsberäkningstjänster.

Nya kommuner, regioner och företag inom energi- och klimatsektorn är fortfarande välkomna att delta i HINKU-nätverket. Om din kommun ännu inte är med, vänligen kontakta oss och gå med i HINKU-nätverket.

Länkar om ämnet:

Beräkna din klimatpåverkan och starta en klimatdiet

De individuella konsumtionsvalen är också viktiga, eftersom hushållens konsumtion, dvs. boende, mat, trafik och inköp av olika varor och tjänster, står för omkring 70 procent av växthusgasutsläppen i Finland.

Med klimatdiet-räknaren kan du granska ditt eget koldioxidavtryck och kartlägga var utsläppen genereras. Räknaren beaktar boende och energi, matvanor, transportsätt, konsumtion av varor och tjänster och sortering av avfall. Utifrån dina svar ger räknaren tips om hur du kan minska ditt koldioxidavtryck med konkreta åtgärder. Förslagen är både små och stora. Valet av bil är ett exempel på stora saker, liksom uppvärmningssättet i hemmet. Och, som ett exempel på små saker, du kan spara vatten, energi, utsläpp och pengar bara genom att förkorta duschtiden, eftersom en tredjedel av uppvärmningsenergin i hemmet går till att värma vatten.

Det är också värt att fråga om uppgifter om koldioxidavtryck och kräva att tjänster och produkter är koldioxidsnåla. Välj den elproducent som lovar en så pass utsläppsfri energiproduktion som möjligt och be om en förklaring av energieffektivitet, koldioxidavtryck och eventuell miljömärkning för den utrustning du tänker köpa. Föredra restauranger som vet hur man gör smaklig mat av ingredienser med låga utsläpp.

Länkar om ämnet:

Cirkulär ekonomi mot en klimatsmart användning av naturresurser

Finländarna använder upp till tio gånger mer råvaror för sin konsumtion än den globala genomsnittskonsumenten. Detta återspeglas också i höga konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp, av vilka en betydande del genereras utanför våra gränser.

De nuvarande samhälleliga styrsystemen uppmuntrar även till en intensiv användning av råvaror vilket genererar stora mängder avfall. Våra system måste utvecklas på ett övergripande sätt för att främja den cirkulära ekonomin. Det är till exempel möjligt att använda material och råvaror ännu effektivare inom byggsektorn och processindustrin samt i livsmedelskedjorna.

Reglering kan bidra till produkternas längre livslängd till exempel genom kvalitetskrav, som kan förutsätta längre garantiperioder och att det är möjligt att reparera och uppgradera produkter. Med hjälp av ekonomisk styrning kan olika branscher uppmuntras att använda mer återvunna råvaror och att använda dem på ett klokare sätt.

Det finns flera företag som redan håller på att övergå till en hållbar cirkulär ekonomi, och innovationer inom den cirkulära ekonomin belönas varje år med Vuoden Kiertopalkinto -priset (Årets Rotationspris).

Mer information

  • Generaldirektör Leif Schulman, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, assistent Laura Hautalampi, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi

 

Rättelse: Ordet vattennaturen har ändrats till vattenlevande organismer, algkoncentrationerna till algmängderna och ta fram forskningsdata till undersöka (13.8.2021 klockan 14.06). 


Målgrupp: