3D-modellering ger ny information om stubbenergins miljökonsekvenser

Pressmeddelande 17-12-2014 kl. 9.26

Trädens stubbar och rötter är en betydelsefull men till sina miljökonsekvenser kontroversiell skogsenergikälla i Finland. Finska och norska forskare utvecklade en ny metod för snabb och noggrann tredimensionell (3D) modellering av stubbar och rötter som lyfts ur marken. Med hjälp av modellerna får man ny information om stubbenergins inverkan på skogens kolsänka, skogsnaturens mångfald och hur markens struktur störs.

Kanto-3D.jpg

Av energiveden som skördas ur de finska skogarna är cirka 15 procent trädstubbar och rötter. Stubbar lyfts från vart tionde kalhygge, sammanlagt från 10 000-20 000 hektar årligen, vilket i sin största omfattning motsvarar Helsingfors areal.

Stubbarnas och rötternas struktur påverkar stubbrytningens miljökonsekvenser. Med tanke på skogens kolbalans är stubbarnas och rötternas storlek väsentlig, med tanke på skogens biologiska mångfald hur mycket grovt stubbvirke det finns ovan mark och med tanke på markens struktur hur långt och djupt rötterna sträcker sig.

Med den nya metoden som kombinerar laserskanning och 3D-modellering fås snabbt en noggrann bild av stubbarnas och rötternas struktur.

I det undersökta stubbrytningsområdet var mer än hälften av rötternas massa i stubbarna och en femtedel i de små rötterna som hade en diameter på under 5 cm. Av stubbarna var dock endast en del ovanför marken så att av rötternas totala massa var 5-25 procent för dödvedsarterna  viktig grov död ved.

På grund av sin stora omfång murknar stubbarna och rötterna långsamt och lagrar i skogen kol under årtionden också medan de murknar. Denna egenskap försämrar stubbenergins klimateffekter.

Enstaka rotsystem sträcker sig över en yta på 1,5-5 m2, och största delen av rötterna fanns på 10-40 centimeters djup i marken. Om man bryter 500 rotsystem från en hektar, söndras markens struktur på 5-25 procent av ytan. Dessutom kan skogsmaskinerna söndra markstrukturen.

Den nya metoden kan användas i olika stubbrytningsområden och på så sätt förbättra informationen om skogsenergins miljöeffekter. På basis av informationen kan miljökonsekvenserna vid behov förbättras och det kan säkerställas att utnyttjandet av stubbarna fyller kraven på hållbarhet.

kannon kuvaus.jpg

I de undersökta rotsystemens var största delen av massan i stubben och de tjocka rötterna under marken.

kannon_upotus.jpg

För att uppskatta rotsystemets storlek vägdes det först i luften och därefter i vattnet i en norsk fjord.

Mera information

Forskningsprofessor Jari Liski, Finlands miljöcentral, tfn. 0295 251 385, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Professor Mikko Kaasalainen, Tammerfors tekniska universitet, tfn 040 832 9412, fornamn.efternamn@tut.fi

Forskningsdoktor Pasi Raumonen, Tammerfors tekniska universitet, fornamn.efternamn@tut.fi

Forskningschef Sanna Kaasalainen, Geodetiska institutet, tfn 0295 308 031, fornamn.efternamn@fgi.fi


Målgrupp: