De vitkindade gässen ökade inte i antal trots stort antal ungar

Pressmeddelande 05-08-2013 kl. 9.49

Det totala antalet vitkindade gäss som betar på gräsmattorna i parkerna i Helsingfors och Esbo förblev på samma nivå som år 2012. Forskarna vid Finlands miljöcentral räknade sammanlagt 3 579 vitkindade gäss, varav 640 individer var ungar. På grund av de rekordstora kullarna ökade antalet ungar med 15 procent jämfört med i fjol.


Valkoposkihanhipoikueita_556_Riku Lumiaro
Bild: Riku Lumiaro

I den räkning som gjordes i slutet av juli observerades flest gäss i Helsingfors på Sveaborg (463 individer), Stora Räntan (287 individer), Högholmen (251 individer), Brunnsparken (248 individer), Arabiastranden (173 individer) och vid mynningen av Vanda å (141 individer). 

I Helsingfors koncentrerades 60 procent av de vuxna gässen och 50 procent av kullarna till Kronobergsfjärden och området där omkring. I Brunnsparken och på Sveaborg fanns 34 kullar på båda ställena. En tredje viktig samlingsplats för kullarna är mynningen vid Vanda å och Arabiastranden, där 38 kullar observerades.

 

I Esbo observerades sammanlagt 190 individer, vilket bara är en tredjedel av individantalet år 2012. Också antalet kullar sjönk i Esbo till en tredjedel från fjolåret. I Hagalund observerades sju kullar i Björnviken och en kull i Silkesängen. Under åren 2005–2012 fanns i medeltal 22 procent av de vitkindade gässen i Esbo. Under de tre senaste åren har andelen ändå sjunkit till fem procent.

På norra sidan om Västerleden är gässen koncentrerade till Fölisöfjärden och till strandområdena i östra Bredviken. På det här området observerades en femtedel av det totala antalet kullar. I huvudstadsregionen ökade kullarnas totalantal (259 kullar) med endast fyra kullar jämfört med i fjol, men kullarnas medelstorlek var rekordstor, 2,5 ungar/kull. Under åren 2006–2012 har kullarnas medelstorlek varit 2,3 ungar/kull. Tack vare den varma försommaren har kullarna klarat sig bra.

De vitkindade gässen äter selektivt

Under några somrar har det gjorts uppföljningar av vilken inverkan det har på gräsområdena att de vitkindade gässens kullar använder dem som föda. De vitkindade gässen äter selektivt, vilket i sin tur inverkar på strändernas växtlighet. De växter som de vitkindade gässen undviker, såsom gåsört, kan öka i antal även om det på alla områden inte syns tecken på ökning av de växter som gässen undviker.

 

På vissa områden kan man ändå observera att artrikedomen bland växterna blir mindre. På flera platser kan man också observera att det har en tärande inverkan på växtligheten då gässen trampar ned och använder den som föda. Gässens bete som försvagar gräsets kvalitet sträcker sig inte nödvändigtvis särskilt långt från stranden, ifall växtarterna i gräset förblir lämpliga som föda för gässen.

Då de växter som de vitkindade gässen undviker ökar och då gräsets kvalitet försämras måste kullarna våga sig allt längre bort från stranden för att äta. Så har det gått till exempel på Sveaborg, där de vitkindade gässen delvis har förflyttat sig upp på vallarna för att äta.
 

Mer information

Äldre forskare Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral,
tfn 0400 148 685, förnamn.efternamn@ymparisto.fi

 

Forskare Maarit Leppänen, Helsingfors universitet,
tfn 0400 689 769, maarit.leppanen@helsinki.fi

Kommunikationsexpert Riku Lumiaro, Finlands miljöcentral,
tfn 040 509 8654, fornamn.efternamn@ymparisto.fi.

Målgrupp: