En ny undersökning inom programmet för effektiverat vattenskydd utreder om belastningen från jord- och skogsbruket kan minskas med hjälp av fåror i två nivåer

Pressmeddelande 09-11-2020 kl. 11.00
Man undersöker de belastningsminskande effekterna av fåror i två nivåer i bland annat Leppioja i Tyrnävä. © Pinja Kasvio

I det nya projektet Valumavesi inom programmet för effektiverat vattenskydd söker man metoder för att minska den belastning som urlakas till vattendragen från åkrar och ekonomiskogar. Man är särskilt intresserad av fåror i två nivåer. Översvämningsplatån i fårorna i två nivåer håller kvar en del av de fasta partiklarna och näringsämnena som finns i vattnet som rinner i fåran. Terrängundersökningar görs bland annat i Raseborg å, i Ritobäcken i Sibbo och i det skogsdominerade avrinningsområdet i Loppi.

I vattenförvaltningen inom jord- och skogsbruket framhävs i allt högre grad förutom vattenmängden även hanteringen av vattenkvaliteten och konsekvenserna för den biologiska mångfalden. Det pågår därför en övergång från planering torrläggningsområdesvis till planering på avrinningsområdesnivå som överskrider markanvändningsgränserna och en heltäckande hållbar vattenförvaltning.

Målet med projektet Valumavesi är att producera vetenskaplig information och nya metoder för att förbättra den övergripande hållbarheten i vattenhanteringen inom jord- och skogsbruket. Projektet fokuserar särskilt på planering och konsekvensbedömning av naturenlig grundtorrläggning.

Det behövs forskningsdata om fårorna i två nivåer

För grundtorrläggning kan man i stället för traditionell röjning av fåror använda fåror i två nivåer. Översvämningsslätten i fårorna i två nivåer håller kvar en del av de fasta partiklarna och näringsämnena som finns i vattnet som rinner i fåran.

Det har redan byggts ett tiotal fåror i två nivåer i Finland,  men även globalt sett finns det bara få forskningsrön om deras effekter. Fårorna i två nivåer kan ha positiva effekter på torrläggningen av åkrarna och vattenkvaliteten och även på arternas mångfald.

Målet är att göra metoden mer känd för dikningssammanslutningar, planerare och markägare bland annat genom att utarbeta anvisningar och verktyg för planering och skötsel av fåror i två nivåer.

Styrmetoderna och vattenmodelleringen för naturenlig grundtorrläggning utvecklas

Inom projektet Valumavesi utvecklas också vattendragsmodellen som beaktar naturenliga lösningar och metoder för bedömning av åkrarnas torrläggningsstatus. Dessutom granskas styrmetoder som lämpar sig för att främja naturenlig grundtorrläggning och aktivera dikningssammanslutningar.

Terrängundersökningar görs främst i Raseborgs å, Ritobäcken i Sibbo, Leppioja i Tyrnävä, Uuhikonoja i Tammela, Hardombäcken i Lovisa, Bjärnå å i Salo samt i det skogsdominerade avrinningsområdet i Loppi.

Inom projektet bedrivs ett omfattande samarbete

Projektet Valumavesi koordineras av Finlands miljöcentral SYKE och det fortsätter till slutet av 2023. Projektets samarbetspartner är bland annat Naturresursinstitutet Luke, Tapio Oy, Täckdikningsföreningen och Helsingfors universitet samt flera samarbetsprojekt och markägare till försöksobjekten.

Projektet finansieras av miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Maa- ja Vesitekniikan tuki ry, Stödstiftelsen för täckdikning, SYKE, Luke och Täckdikningsföreningen

Mer information

  • Specialforskare Pasi Valkama, Finlands miljöcentral SYKE tel. 0295 252 218, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Specialforskare Kaisa Västilä, Finlands miljöcentral SYKE tel. 0295 252 143, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Projektet Valumavesi (på finska)

Pasi Valkama vikarierar Västilä som projektchef under tiden 1.9.2020-31.8.2023, då Västilä är forskardoktor vid Finlands Akademi.

 

Med hjälp av det femåriga programmet för effektiverat vattenskydd (2019-2023) minskar man utsläppen av näringsämnen från jord- och skogsbruket i vattnen, restaurerar vattendrag och stärker nätverk av experter och aktörer, minskar förekomsten av skadliga ämnen i stadsvattnen, sanerar vrak som är farliga för miljön i Östersjön samt finansierar forskning och utvecklingsarbete. 


Målgrupp: