Eutrofieringsutvecklingen i Finska viken har mattats av

Finlands miljöcentrals havsforskningsfartyg Aranda och Muikku har anlänt från sina forskningsresor i augusti. Under resorna undersöktes eutrofieringen, bottnens syresituation och förändringarna i bottendjurssamhällena i Finska viken, Egentliga Östersjön och södra Skärgårdshavet och Bottniska viken. Bottendjursuppföljningen skötte Aranda under sin resa till Egentliga Östersjön i juni. De nu gjorda forskningsresorna är en del av SYKE:s havscentrums undersökning av långtidsförändringarna i Östersjöns tillstånd och tjänar även Östersjöländernas gemensamma HELCOM-uppföljning.

Det syrelösa bottenområdet i Östersjöns huvudbassäng är lika stort som sommaren 2010, och även på de djupa bottnarna och ställvis också i kustvattnen är bottnens tillstånd fortfarande dåligt. På de syrerika bottnarna finns det rikligt med bottendjur, i synnerhet i södra Skärgårdshavet men också i kustvattnen i Finska viken. Fastän man inte observerade betydande förändringar i algmängderna jämfört med förra året, verkar det som om eutrofieringsutvecklingen i Finska viken har mattats av under förra årtiondet och allra tydligast i östra delarna av viken. Syresituationen i Bottenhavet och Bottenviken är fortfarande god.

Syresituationen i Egentliga Östersjön huvudsakligen dålig och bottendjur saknas

Under de senaste åren har bottnarnas och djupvattnets syresituation i Östersjöns huvudbassäng varit mycket dålig i djupvattenområdena i mellersta och norra delen av Egentliga Östersjön (i de röda djupvattenområdena på bilden fanns det rikligt med svavelväte, som uppstår på syrelösa bottnar). Det förekommer inga bottendjur på de syrelösa områdena.

Inga större förändringar i Finska vikens tillstånd jämfört med i fjol

Kustvattnens tillstånd i Finska vikens yttre skärgård har förbättras sedan år 2006. Det förekommer fortfarande syresvinn i inre skärgården i Finska vikens östra och västra delar. De här områdenas tillstånd har inte blivit bättre. Att det tidvis strömmar in syrefattigt djupvatten från Östersjöns huvudbassäng har en betydande inverkan på syresituationen och näringshalterna i de djupa områdena av Finska viken. Temperaturskiktningen i grunda och starkt eutrofierade kustvatten under sommaren hindrar syre från att nå bottnen. Detta leder till att den inre belastningen ökar, vilket i sin tur påskyndar eutrofieringen.

Bottensedimentets och bottenfaunans tillstånd i Muikkus provtagningspunkter var ungefär likadant som förra året. Bara en fjärdedel av de undersökta punkterna saknade bottendjur helt. Resultatet var det tredje bästa under den uppföljningensperiod som inleddes 2001. Bottendjurssamhällena i Finska viken är dock fortfarande rätt så artfattiga och uppvisar låga individantal jämfört med dem i Skärgårdshavets södra delar. Den främmande arten nordamerikansk havsborstmask förekom i stort antal på grunda bottnar med en tämligen god syresituation i Finska viken. Ställvis hade också vitmärlesamhällena, som indikerar att bottnen är i gott skick, blivit rikligare. På de djupaste bottnarna var syresituationen dock dålig, och i dessa Arandas provtagningspunkter fanns det mycket sparsamt med bottendjur.

Algmängden i östra Finska vikens kustvatten var större än i fjol. Algmängden i västra Finska vikens inre skärgård var däremot mindre än förra sommaren. Vid Arandas provtagningspunkter på öppna havet i Finska viken och norra delen av Egentliga Östersjön var mängden alger genomgående något mindre än förra året. Trots att algmängderna i Östra Finska viken och den ytter skärgården var större än förra sommaren var områdets trofinivå på sommaren tydligt lägre än i mitten av förra årtiondet. Den skadliga eutrofieringsutvecklingen i Finska vikens yttre skärgård verkar ha avtagit under förra årtiondet. Detta är allra tydligast i östra delarna av viken.

Bottenhavets och Bottenvikens bottnar syrerika

Efter slutet av år 2010 har det strömmat saltrikt vatten från Östersjöns huvudbassäng till Bottenhavet via Ålands hav och Skärgårdshavet. Syrehalten i Bottenhavet och Bottenviken är fortfarande bra och ser ut att ha rentav blivit bättre jämfört med läget för ett år sedan.

Algmängden i området är betydligt mindre än i övriga Östersjön. Ställvis var de uppmätta koncentrationerna dock större än under tidigare år. Blågrönalgerna var den rikligaste gruppen i växtplanktonet på öppna havet i Bottenhavet, i Bottenviken grönalgerna.

Syreläget i Östersjön i augusti 2010 och 2011. SYKE

Mer information

Aranda:
Finska viken:
Reseledare Maiju Lehtiniemi, SYKE, tel. 040 7255 085,
fornamn.efternam@ymparisto.fi

Bottniska viken och Egentliga Östersjön:
Reseledare Pekka Kotilainen SYKE, tel. 0400 1485 20,
fornamn.efternam@ymparisto.fi

Reseledare Alf Norkko (bottendjur), SYKE:s havscentrum
tel. 050 568 6766

Muikku:
Reseledare Seppo Knuuttila, SYKE, tel. 040 7609 232,
fornamn.efternam@ymparisto.fi

SYKE:s kommunikation, Östersjöärenden, Aira Saloniemi 
tel. 0400 1488 75, fornamn.efternam@ymparisto.fi