Fortfarande rikligt med blomningar av blågrönalger på de sydvästra havsområdena

Pressmeddelande 29-07-2014 kl. 15.55

Kuva: Rajavartiolaitos
Bild: Gränsbevakningsväsendet

Omfattande blomningar av blågrönalger förekommer fortfarande i södra Skärgårdshavet, norra delen av Östersjöns huvudbassäng och i västra Finska viken. Enligt satellitbilderna har det funnits blågrönalger i ytvattnet också i södra Bottenhavet. I de inre delarna av Skärgårdshavet finns det fortfarande lokalt rikliga förekomster av blågrönalger. Ytansamlingarna av alger på de finska havsområdena har dock inte utvidgats ytterligare.

I år gynnar förhållandena blågrönalger

Blågrönalgerna som bildar blomningar behöver endast närvaro av fosfor i vattnet, för sitt kväve får de från atmosfären. Dessutom kräver de varmt och lugnt väder för sin tillväxt under några veckor.

”Den årliga blomningen avgörs av de bottennära vattenströmningarna i Östersjön och årets meteorologiska förhållanden. Stormar rör om vattnet så att fosforrikt djupvatten kommer upp till ytan. En stormig början av året och en därpå följande lång varm period på sommaren skapar gynnsamma förhållanden för blomningar av blågrönalger I år passade alla faktorer som gynnar blågrönalger ihop”, berättar ledande forskare Harri Kuosa vid Finlands miljöcentral.

De omfattande ytansamlingarna av blågrönalger bildas ofta på öppet hav. De rör sig med strömningarna och vindarna och kan nå kusten. På kusten förekommer lokala blomningar av blågrönalger i synnerhet i grunda och skyddade områden. Efter blomningen bryts blågrönalgerna långsamt ned och deras pigment kan färga stranden med en blågrön målfärgsliknande massa. Bakterierna som bryter ned algmassan kan producera illaluktande svavelföreningar.
 

Kuva: Rajavartiolaitos
Närä Hangö. Bild: Gränsbevakningsväsendet

Blågrönalgerna hör till Östersjöns naturliga artbestånd

Det finns alltid en viss mängd blågrönalger i vattnet. Deras massförekomster når normalt sin topp i månadsskiftet juni-juli, men minskar när näringsämnena har förbrukats. Omfattande ytansamlingar av alger kan försvinna från vattenytan också då hårda vindar rör om blågrönalgerna i vattnet Då har blågrönalgerna dock inte helt brutit ned. Också kallare väder fördröjer blågrönalgernas tillväxt. Därför förekommer det endast små mängder blågrönalger under kalla och blåsiga somrar.

”Blomningarna av blågrönalger är en naturlig del av Östersjön, för blågrönalger har förekommit i tusentals år på Östersjöns öppna hav. Blomningarna har dock blivit mera omfattande och rikligare på grund av näringsbelastningen som människan har orsakat under de senaste 50 åren. Trots att man nu har lyckats begränsa en del av näringsbelastningen har det lagrats en stor mängd näringsämnen i Östersjöbassängen som försvinner mycket långsamt”, berättar Harri Kuosa.

Blågrönalgerna kan producera giftiga föreningar

Bland blågrönalgerna, dvs. cyanobakterierna, finns arter med nerv- eller levergiftsproducerande stammar. Samma art kan förekomma i giftig eller giftfri form. En giftproducerande stam är inte nödvändigtvis giftig hela tiden, utan kan börja framställa gift först senare. Därför ska man förhålla sig till alla rikliga förekomster av blågrönalger så att de med stor sannolikhet kan vara giftiga.

Gifterna kan lösas upp i vattnet och därför kan det fortfarande finnas gift i vattnet efter att algblomningen lösts upp. Det kan finnas gifter från blågrönalger i vattnet under cirka 1-4 veckor också efter att algmassan försvunnit. Hur länge gifterna dröjer i vattnet påverkas av hur bra vattnet omsätts på detta ställe. I samband med en mycket riklig förekomst av blågrönalger kan det finnas föreningar i luften som frigjorts från algerna och som kan orsaka till exempel huvudvärk.

Vattnet får inte användas som hushålls-, tvätt eller bastuvatten om det finns rikligt med blågrönalger i det. Rikliga förekomster av blågrönalger kan anmälas till kommunens hälsoinspektör eller den regionala NTM-centralen. Algobservationer kan också anmälas i Järvi-/Meriwiki eller via Algvakten-appen som kan laddas i smarttelefonen.

Mera information

Ledande forskare Harri Kuosa, Suomen ympäristökeskus SYKE,
tfn +358 29 525 1106, fornamn.efternamn@miljo.fi

Forskare Sirpa Lehtinen, Finlands miljöcentral SYKE,
tfn 0295 251 353, fornamn.efternamn@miljo.fi


Målgrupp: