Pressmeddelande 04-11-2014 kl. 11.14
Bild: Sirpa Pellinen / SYKE
Enligt finländska experter har Finland stora förutsättningar att anpassa sig till och dämpa klimatförändringen såväl i städerna och på landsbygden som inom olika sektorer.
Den mellanstatliga klimatpanelen IPCC publicerade den 2 november en syntes av den femte utvärderingsrapporten riktad till beslutsfattarna. Syntesrapporten summerar budskapen i de delrapporter som publicerats under det senaste året.
I rapporten konstateras att människan har en klar inverkan på klimatförändringen. Halten av växthusgaser är nu högre än någonsin under de föregående 800 000 åren. Om vi inte tar itu med klimatförändringen kommer den att öka sannolikheten för allvarliga och oåterkalleliga konsekvenser för människorna och ekosystemen. För att klimatuppvärmningen ska hållas under målet på 2ºC föreslås det i rapporten att vi slutar upp att använda fossila bränslen före slutet av århundradet.
"Klimatförändringen fortskrider i accelererande takt under de följande 50 åren. Med utsläppsbegränsningarna kan vi påverka klimatet på 2060-talet. När förändringen får fart kommer den att hota mänskligheten under hundratals år. Det är förnuftigt att motverka den, och nu har kostnaderna bedömts vara lägre än tidigare", säger Petteri Taalas, Meteorologiska institutets generaldirektör och ordförande för Finlands IPCC-arbetsgrupp.
Enligt rapporten kan man redan iaktta effekter av klimatförändringen på alla kontinenter. "Klimatförändringen och de extremfenomen den orsakar hotar hälsan och människoliven, infrastrukturerna och ekosystemen. Regionalt försvåras också tillgången på vatten och mat", sammanfattar forskarprofessorn Tim Carter vid Finlands miljöcentral.
Genom att anpassa oss till klimatförändringen kan vi minska de risker som dess konsekvenser orsakar. I Finland koncentrerar vi oss bland annat på översvämningsbekämpning, planering av den bebyggda miljön och förädling av odlingsväxter. Finlands nya anpassningsplan kommer att godkännas under de närmaste veckorna.
Bland olika sätt tar syntesrapporten upp nya energitekniker, såsom förnybara energikällor, energieffektivitet samt avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS, carbon capture and storage).
"Om avskiljningen, transporten och lagringen av koldioxid är i kommersiellt bruk kan man minska utsläppen från elproduktionen till närmare noll", säger Laura Sokka som är specialforskare vid Teknologiska forskningscentralen VTT.
Hur svarar det finländska samhället på utmaningen?
Under en paneldiskussion som ordnades på Meteorologiska institutet den 3 november diskuterade man hur IPCC:s forskningsrön har tagits emot inom olika sektorer i samhället och hur de ska omsättas i praktiken. Under diskussionen konstaterade man att budskapet i klimatrapporten är allvarligt och kräver effektiva åtgärder både av staten och av övriga aktörer.
"De närmaste åren är kritiska – det internationella samfundet har ännu en möjlighet att hålla klimatuppvärmningen under två grader, om vi handlar målmedvetet. Vi måste få ett omfattande och ambitiöst klimatavtal till stånd i Paris i december 2015 med vilket utsläppen minskas globalt. De beslut som fattas under klimatkonferensen i Lima om en månad är i nyckelställning med tanke på det nya avtalet. EU och Finland har en viktig roll som vägvisare och brobyggare under förhandlingarna", påpekade Harri Laurikka som verkar som huvudförhandlare under FN:s klimatkonferens.
Utöver internationella och nationella förbindelser behövs också åtgärder och pionjärföretag på lokalplanet. Kommunerna fattar hela tiden beslut som konkret leder till att utsläppen antingen minskar eller ökar, påminde Irma Karjalainen, informationstjänstchef för resultatområdet region- och miljöinformation vid HRM.
"Städerna drabbas också av konsekvenserna av klimatförändringen: skador på infrastrukturen till följd av ökade störtregn och översvämningar samt förluster av indirekta skatteinkomster ifall företagen och invånarna råkar ut för långvariga effekter exempelvis på grund av stormar eller översvämningar", sade Karjalainen.
Under diskussionen framhölls det att de ambitiösa målen för att minska utsläppen kommer att kräva stora förändringar i energiproduktionssystemet. Dessutom behöver vi innovationer som sparar energi och sänker energiförbrukningen.
"Tyvärr är vi inte som land något skyltfönster i det här avseendet. Finland ligger 10–20 år efter de övriga nordiska länderna när det gäller dämpande av klimatförändringen och business i anknytning till det", konstaterade Pertti Korhonen, ordförande för Climate Leadership Council och vd för Outotec.
En central orsak ansåg man våra gammaldags investeringsbeslut vara: i stället för att investera ansvarsfullt i framtiden är vi alltför konservativa i våra investeringar.
”Varför tankar inte bussarna i huvudstadsregionen hundraprocentig biodiesel, som man numera får?” frågade Korhonen.
Miljöaspekten är fortfarande ganska sällsynt i investeringar, konstaterade paneldeltagarna unisont. Man har emellertid småningom märkt att fossilt ägande börjar bli en så stor risk att investeringarna styrs bort från detta.
"EU har beslutat om en ändring av bokslutsdirektivet, enligt vilken de stora börsbolagen från och med 2017 ska rapportera om sitt ansvarstagande. I praktiken innebär det här bland annat rapportering om utsläpp. Samtidigt utvecklar Sustainability Accounting Standards Board (SASB) mätare av immateriella faktorer, som gör hållbarheten exakt. Det här kommer att öka investerarnas intresse”, sade Susanna Miekk-oja, kapitalförvaltare vid Danske Bank.
Jordbrukaren och specialforskaren vid Finlands miljöcentral Tuomas Mattila tog upp några mycket konkreta sätt att minska kolutsläppen i jordbruket.
"Jordbruket bör ses som en lösning när det gäller att dämpa klimatförändringen, inte bara som en utsläppskälla. Den så kallade carbon farming-rörelsen pågår redan ute i världen. Den innebär i praktiken att man maximerar bindningen av kol med hjälp av växternas fotosyntes. Ett miljöstöd som baserar sig på resultat är ett steg i rätt riktning: ju mer du binder kol i marken, desto mer stöd får du", sade Mattila.
Mer information:
Generaldirektör Petteri Taalas, Meteorologiska institutet, 029 539 2200.
Forskarprofessor Tim Carter, Finlands miljöcentral (på engelska), 0295 251 094
Specialforskare Laura Sokka, Teknologiska forskningscentralen VTT, 020 722 6173
Diskussionen kan ses som inspelning:
Finskspråkig infografik om resultaten i rapporten som får användas fritt: