Närmare hundra forskare från Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet samt Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborgs universitet har under tre års tid studerat hur klimatförändringen kommer att inverka på vår natur och de näringar som är beroende av den, som jord- och skogsbruket, fisket och turismen.

Det omfattande EU LIFE+ -finansierade projektet "Sårbarhetsanalys för ekosystemtjänster och anpassning till klimatförändring”, eller VACCIA-projektet, kommer förhoppningsvis att vara till nytta för medborgarna, beslutsfattarna och näringsidkarna och att ge insikt i hur man i Finland kan anpassa sig till klimatförändringen.

Man väntar sig att temperaturen i Finland kommer att stiga mer på vintern än på sommaren.  Om somrarna kommer de heta dagarna att bli vanligare och de heta perioderna längre. Den termiska vintern, dvs. den period som definieras som vinter på basis av temperaturen, blir kortare. I projektet studerades klimatförändringens konsekvenser och anpassningen till den i så många olika miljöer som möjligt – från de stora städerna (Helsingfors, Lahtis) och turistcentrumen (Kuusamo, Sotkamo) till olika typer av skogs-, jordbruks- och vattenområden, från norr till söder samt från inlandet till kusten.

Turismen måste anpassa sig till bristen på snö och is

"Den förändrade nederbörden, de kortare och varmare vintrarna samt det betydligt tunnare snötäcket kan ha en stor inverkan på verksamhetsförutsättningarna för den naturbaserade turismen i norra Finland. I de norra turismcentrumen, som i Vuokatti i Sotkamo, har man redan övervägt att lindra osäkerheten vad gäller vintersituationen genom att allt mer använda täckta lösningar, t.ex. skidtunnlar eller ishallar", berättar professor Hannu I. Heikkinen från Uleåborgs universitet.

Heikkinen, som har lett projektets turismdel, fortsätter: "Den energi som behövs för den konstgjorda vintern har man tänkt ska produceras lokalt med jordvärme och bioenergi. Ett klart anpassningsalternativ skulle också vara att utveckla turismen så att den har något att erbjuda året om och så att det finns programalternativ. Detta skulle också öka turismens effektivitet och skulle balansera belastningen på både miljön och samhället."

Jordbruket sårbart för varierande väderförhållanden

Tack vare klimatuppvärmningen kommer det i Finland bli möjligt att odla arter och sorter som kräver en längre växtperiod och som ger större skörd. Syftet med projektet var att med hjälp av exempel på lokal nivå ta reda på hur klimatförändringen inverkar på urvalet av produktionsväxter, på förstärkningen av olika produktionsinriktningar, på användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel, på urlakningen av näringsämnen, på erosionen och på den biologiska mångfalden.

I och med klimatförändringen får vi fler alternativ vad gäller användningen av åkrarna, men när allt kommer omkring är det marknaden och jordbrukspolitiken som avgör vad som produceras på åkrarna.
Forskarna rekommenderar att man förädlar sorter som anpassat sig för långa dagar och som kan utnyttja den längre växtperioden. Det är också viktigt att genom förädling försöka förbättra effektiviteten när det gäller odlingsväxternas användning av vatten och näring.

"De varierande väderförhållandena kommer att öka jordbrukets sårbarhet. Inom jordbruket har man alltid varit tvungen att anpassa sig till varierande väderförhållanden, men variationen mellan växtperioderna och det ökade antalet extrema väderfenomen kräver i allt högra grad att odlarna anpassar sig till en stor variation i skördarnas mängder och kvalitet", konstaterar professor Juha Helenius från institutionen för lantbruksvetenskaper vid Helsingfors universitet. Helenius har lett projektets jordbruksdel.

För vattenskyddet inom jordbruket betyder klimatförändringen nya utmaningar. Inte heller under de nuvarande klimatförhållandena har målen för minskningen av näringsbelastningen från jordbruket uppnåtts, och enligt en modellering kommer klimatförändringen att öka belastningen från fasta partiklar med cirka 15 procent och från oorganiskt kväve med cirka 5 procent. Forskarna rekommenderar att man lämnar kvar ett växttäcke över vintern för att minska urlakningen av näringsämnen.

Hur väl människan och näringarna klarar sig beror på hur väl ekosystemtjänsterna fungerar

Den holländske professorn Rik Leemans, som som var ansvarig för en av arbetsgrupperna i FN:s Millenium Ecosystem Assessment, betonade i huvudtalet på projektets slutseminarium att det är nödvändigt att förstå och göra ordentliga analyser och bedömningar av nyttan med ekosystemtjänsterna för att människan och de näringar som är beroende av naturen ska klara sig.

"Eftersom de ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller, t.ex. rent vatten och pollinering, är allmänna och gratis, kan man ofta inte värdesätta dem. De är dock av avgörande betydelse för naturens och människans välbefinnande och för många lokala näringar", sade Rik Leemans.

Mindre föroreningar till Finland från Kolahalvön

Den arbetsgrupp som undersökte luftens kvalitet kom fram till att de nordvästliga luftströmmarna, som även nu är dominerande, kommer att bli ännu vanligare, men även de västliga och sydliga luftströmmarna kommer att bli vanligare på bekostnad av de östliga.  Denna utveckling kommer att ytterligare minska transporten av föroreningar från Kolahalvön till norra Finland.

Ett annat viktigt resultat som erhölls i de olika delområdena i det omfattande projektet var att vattnets grumlighet i västra Finska viken kommer att fortsätta öka i framtiden och vattenfåglarnas vårflyttning börjar tidigare och höstflyttningen senare. I städerna ökar mängden dagvatten och dess kvalitet blir sämre särskilt i områden där markytan är asfalterad. Att regnmängderna ökar och att allt större ytor är bebyggda och inte släpper igenom vatten innebär att risken för översvämningar i städernas tättbebyggda områden ökar.

När det gäller skogarna visar modelleringar att tallarnas tillväxt kommer att tillta minst 16 % i södra Finland och 31 % i Lappland, men de allt vanligare extrema väderförhållandena kommer att dämpa utvecklingen av skogstillgångarna. De nya förhållandena kommer att innebära stora förändringar inom skogsvården.

Fiskarna får anpassa sig till förändringar i fångsten. För öringen kan de höga sommartemperaturerna ha negativa konsekvenser. Gösen och abborren däremot är arter som trivs i varmt vatten, så de kommer att ha nytta av den högre temperaturen. Siklöjan och siken kan söka sig till djupare vatten när vattnet blir varmare, vilket leder till att det blir svårare att tråla efter dem.

Mer information

• SY26/2011 Ekosysteemipalvelut ja elinkeinot - haavoittuvuus ja sopeutuminen muuttuvaan ilmastoon. Rapport av VACCIA projekt (på finska)

Projektledare, professor Martin Forsius, Finlands miljöcentral,
tfn 040 740 2364, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Informationschef Sirpa Pellinen, Finlands miljöcentral,
tfn 040 740 2754, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Material av presskonferens

Martin Forsius, SYKE: VACCIA-project: aims and key results.pdf (1824 kt)

Rik Leemans, Wageningenin yliopisto: Mitä luonnon tarjoamat palvelut merkitsevät ihmisen hyvinvoinnille?.pdf (95 kt)

Hannu I. Heikkinen, Oulun yliopisto: Hiihtäjät hiihtoputkeen? Matkailun sopeutuminen lumen ja jään puutteeseen.pdf (3151 kt)

Pirjo Peltonen-Sainio, MTT: Maatalouden sopeutumiskeinot ilmaston muuttuessa.pdf (3254 kt)

Kontaktuppgifter till ledarna för arbetspaketen

1. Klimatscenarier
Specialforskare Kirsti Jylhä, Meteorologiska institutet
tfn 09 1929 4125, fornamn.efternamn@fmi.fi

2. Kustekosystem – Västra Finska viken
Direktör Marko Reinikainen, Helsingfors universitet
tfn 0400 490 674 fornamn.j.efternamn@helsinki.fi

3. Stadsmiljöer – Helsingfors metropolregion
Koordinator Jussi Kulonpalo, Helsingfors universitet
tfn 050 441 7337 fornamn.efternamn@helsinki.fi

4. Jordbruksproduktion – Lepsämäjoki
Professor Juha Helenius, Helsingfors universitet
tfn 040 849 3025 fornamn.efternamn@helsinki.fi

5. Avrinningsområden och insjöar – Lammi
Professor Lauri Arvola, Helsingfors universitet
tfn 050 357 3079 fornamn.efternamn@helsinki.fi

6. Skogsbruksproduktion – Norra Tavastland och norra Finland
Professor Eero Nikinmaa, Helsingfors universitet
tfn 09 191 58111 fornamn.efternamn@helsinki.fi

7. Fiskeriproduktion – Päijänne
Professor, vicedekan Juha Karjalainen, Jyväskylä universitet
tfn 040 513 4865, fornamn.efternamn@jyu.fi

8. Biodiversitet i kustregionerna – Bottenviken
Direktör Marko Hyvärinen, Helsingfors universitet,
tfn 09 191 24440 fornamn.efternamn@helsinki.fi

9. Turism – Norra Finland
professor Hannu Heikkinen, Uleåborgs universitet
tfn 040 184 2176 fornamn.i.efternamn@oulu.fi

10. Transport av luftföroreningar – Pallas-Sodankylä
Gruppchef, forskningsprofessor Hannele Hakola, Meteorologiska institutet
tfn 050 441 2102, fornamn.efternamn@fmi.fi

11. Fjärranalys
Forskare Saku Anttila, Finlands miljöcentral
tfn 0400 148 732 fornamn.efternamn@ymparisto.fi

12. Allmän förvaltning
Specialforskare Jussi Vuorenmaa, Finlands miljöcentral
tfn 0400 148 765 fornamn.efternamn@ymparisto.fi

13. Sammandrag och informationsspridning
Specialforskare Irina Bergström, Finlands miljöcentral
tfn 0400 148 765 fornamn.efternamn@ymparisto.fi