Pressmeddelande 19-09-2013 kl. 12.17
Syreläget på de djupa bottnarna på öppna havet i Finska viken har försvagats jämfört med i fjol. Resultaten från Arandas forskningsresa på försommaren tydde redan på att saltskiktningen hade förstärkts, vilket hade försvagat syreläget. På dessa platser hade även bottendjurssamhällena minskat jämfört med i fjol. Under forskningsresan i augusti konstaterade man att syret hade tagit slut i vattenskikten nära botten på dessa områden. Vid observationsstationerna på Estlands kust upptäckte man att det hade bildats svavelväte.
I Finska viken har fosforhalten i vattnet nära botten stigit jämfört med i fjol på samma områden där syret hade sjunkit. I synnerhet i mellersta Finska viken uppmättes höga fosforhalter jämfört med den allmänna nivån för de senaste tio åren. Till största delen låg ändå fosforhalterna i Finska viken under de högsta värden som uppmättes i början och i mitten av det senaste årtiondet.
Syreläget och näringshalterna i de djupa områden i Finska viken som Aranda undersökt påverkas i hög grad av att det tidvis strömmar syrefattigt djupvatten från Östersjöns huvudbassäng långt in i Finska viken.
Resultaten kommer från SYKEs havsforskningsfartyg Arandas forskningsresor på för- och sensommaren.
Syrehalt Gotland-Finska viken i augusti 2011–2013
Syrehalt Gotland-Bottenviken 2011–2013
Inga stora förändringar i kustvattnens tillstånd i Finska viken
Även på de observationsplatser längs kusten som SYKEs havsforskningsfartyg Muikku undersökte var syreläget försvagat på de djupa områdena i Finska viken. Som helhet liknade läget för bottnarna och bottendjurssamhällena i kustvattnen i Finska viken situationen i fjol. Även om det förekommer tämligen rikligt med bottendjur i den yttre skärgården är bottendjurssamhällena i Finska viken fortfarande artfattiga på många platser. Liksom i fjol fanns största delen av de bottnar som är i dåligt skick i den inre skärgården i den östra eller västra delen av havsområdet.
I augusti var algmängden i Finska viken nära fjolårets nivå. Den positiva utvecklingen på längre sikt har dock fortsatt. De genomsnittliga algmängderna i juli-augusti är nu på en klart lägre nivå än för knappa tio år sedan. Tydligast har de minskat i havsområdets östra del.
I Skärgårdshavet har algmängden inte ökat under de senaste åren jämfört med de högsta nivåerna i början av 2000-talet, men samtidigt kan man inte heller se en minskning som den i Finska viken. Syreläget i de södra delarna av Skärgårdshavet är bra så gott som överallt och bottendjurssamhällena är stora. I de inre delarna av havsområdet finns det dock områden där syreläget på bottnarna är bara måttligt eller svagt.
Saltare vatten från huvudbassängen till Åland och Bottenhavet
Under vintern 2012–2013 har det strömmat saltare vatten från Östersjöns huvudbassäng till djupet i Ålands hav och delvis till Bottenhavet. Syrehalten i Ålands hav var i augusti lägre än under motsvarande period i fjol, men ändå måttlig. Syrehalten och läget i bottendjurssamhällena i Bottenhavet och Bottenviken är fortsättningsvis bra.
Sommaren 2013 var blågröna alger den rikligaste gruppen i växtplanktonet både i Östersjöns huvudbassäng och på öppna havet i Bottenhavet. Mängden var emellertid lägre än medeltalet under de senaste tio åren. I Bottenviken dominerade grönalgerna.
Syreläget nära Östersjöns botten i augusti 2011–2013
Analysmetoder jämförs för att intensifiera samarbetet
Under Arandas resa gjorde man även en jämförelse mellan finska och ryska analysmetoder inom marin kemi och marinbiologi. Man tog rikligt med prover tillsammans med de ryska forskarna och dessa ska analyseras vid tre institut i Ryssland och vid SYKE i Finland. Jämförelsen är ett viktigt steg mot de gemensamma undersökningarna och den gemensamma användningen av material under Finska vikens år 2014.
Färgflagor, aska och plast skräpar ner
Tillsammans med svenska forskare utredde Aranda också hur lämpliga olika metoder är för att samla in mikroskräpet som finns i havet. Enligt den inledande analysen var de vanliga skräptyperna färgflagor från fartyg, flygaska och olika små plastbitar. Mängden fibrer som härstammar från kläder bedömdes inte i den här undersökningen. Närmare resultat från skräpuppföljningen blir klara senare.
Finlands miljöcentrals havsforskningsfartyg Aranda och Muikku undersökte syre- och näringsläget samt planktonorganismer och bottendjuren i Finska viken, egentliga Östersjön, Skärgårdshavet och Bottniska viken under sina resor på för- och sensommaren.
Mera information:
Aranda
Reseledare, äldre forskare Pekka Kotilainen SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 400 1485 20
Reseledare, specialforskare Maiju Lehtiniemi, SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 40 7255 085
Mikroskräp
Forskare Outi Setälä, SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 400 437120
Bottendjur:
Specialforskare Samuli Korpinen, SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 40 661 8977
Muikku
Reseledare, specialforskare Seppo Knuuttila, SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 40 7609 232
Kommunikation
Huvudredaktör för webbredaktion Aira Saloniemi, SYKE:s kommunikation, Östersjöärenden
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel.+358 400 1488 75
Bilder för media
Syreläget Gotland-Finska viken i augusti 2011-2013
Syreläget Gotland-Bottenviken i augusti 2011-2013
Syreläget nära Östersjöns botten i augusti 2011–2013