Syreläget i Östersjöns huvudbassäng har förbättrats, i det finska havsområdets östra del i Finska viken är algmängderna de lägsta på 2000-talet

Pressmeddelande 11-09-2014 kl. 11.29

Syreläget 2013 och 2014
Syreläget närä Östersjön botten 2013 och 2014.

Syreläget i den södra och centrala delen av Östersjöns huvudbassäng har förbättrats, men i de djupa bottnarna på öppna havet i Finska viken har syreläget fortsatt att försvagas sedan början av sommaren. Detta kan läsas ur forskningsfartyget Arandas observationer i augusti. Forskningsfartyget Muikkus observationer på Finska viken visar att algmängderna i de östra delarna av det finska havsområdet har fortsatt att sjunka.

Arandas observationer i Östersjöns huvudbassäng bekräftar det tyska östersjöforskningsinstitutet IOW:s observationer som publicerades i början av augusti. De visade att västliga vindar i februari-mars för första gången sedan 2003 har drivit en rätt stor mängd relativt salthaltigt och syrerikt vatten in i Östersjöns södra delar och ända till Gotlandsdjupet. Sålunda har syreläget i den södra och centrala delen av Östersjön förbättrats, men effekten har åtminstone inte tillsvidare nått den norra delen av Östersjöns huvudbassäng eller Finska viken. I vilket fall som helst har den långa försvagningen av syreläget i Östersjöns huvudbassäng hejdats. Utvecklingen av läget följs upp under Arandas expeditioner på hösten och den kommande vintern.


Syreläget Gotlandsdjupet-Finska viken 2013 och 2014.
Syreläget Gotlandsdjupet-Finska viken 2013 och 2014.

Syreläget Gotlandsdjupet - Bottenviken 2013 och 2014.

Syreläget Gotlandsdjupet-Bottenviken 2013 och 2014.

Enligt de mätningar som Aranda gjorde i slutet av augusti har fosforhalten i Gotlandsdjupet minskat kraftigt och även halten svavelväte har sjunkit. Det svavelvätahaltiga vattnets volym i djupbäckenet i Östersjöns centralbassäng är dock så stor att inströmningen av salthaltigt vatten troligtvis inte har varit tillräcklig för att syrsätta hela den syrefria vattenmassan i huvudbassängen. Även en kortvarig förbättring av syreläget sänker dock den s.k. inre fosforbelastningen och förbättrar bl.a. torskens förökningsmöjligheter i södra Östersjön.

Syreläget på de djupa bottnarna i Finska viken har försvagats, inga stora förändringar i Bottniska vikens tillstånd

Syreläget på de djupa bottnarna på öppna havet i Finska viken har fortsatt att försvagas sedan början av sommaren. Denna utveckling har berott på strömningsförhållandena mellan Finska viken och norra Östersjön. Ytströmmens riktning har varit ut från Finska viken och på motsvarande sätt har syrefritt och salthaltigt vatten nära bottnen strömmat in. Syreläget kan fortsätta att försämras från nuvarande om den vattenmassa som nu strömmat in från Nordsjön är tillräcklig stor och salthaltig för att skjuta framför sig gammalt syrefritt och fosforhaltigt vatten från den norra delen av Östersjöns huvudbassäng till Finska viken.

Under expeditionen i augusti konstaterades att syret förbrukats i vattenskikten nära bottnen i hela västra Finska viken. Svavelväte förekom i ett stort område på mer än 70 meters djup. I djupområdena i västra och centrala Finska viken var även halterna fosfatfosfor högre i augusti än under de senaste tio åren.

Enlig resultaten från Aranda kan inga stora ändringar i Bottniska vikens syre- och näringshalter observeras jämfört med resultaten i fjol. Syrehalten i Bottenhavets djupvatten var dock något lägre än samma tid i fjol.

Algmängderna är de lägsta på 2000-talet i det finska havsområdets östra del i Finska viken

På Muikkus observationsplatser i Finska vikens yttre och inre skärgård är syreläget i huvudsak gott. Läget i bottnarna och i bottendjurssamhällena var i stort sett likadant som under de tre tidigare åren. Botten som är i dåligt skick förekommer i den inre skärgården i områden där vattenutbytet är svagt samt i den yttre skärgårdens djupaste ställen, som periodvis påverkas av det syrefattiga djupvattnet som strömmar från Östersjöns huvudbassäng.

Syreläget i de södra delarna av Skärgårdshavet var bra och bottnen och bottendjurssamhällena friska. Längre in i skärgården var läget redan mycket sämre. Halten klorofyll-a, som avspeglar mängden alger, var i östra Finska viken i augusti klart lägre än i fjol; i västra Finska viken och i Skärgårdshavet däremot högre än föregående år. De genomsnittliga klorofyllvärdena i juli-augusti på de ostligaste observationsplatserna i Finska viken var de lägsta på 2000-talet. Områdets algmängder stod högst för tio år sedan då bottnens tillstånd var som svagast och den inre fosforbelastningen var stor.

Under de senaste åren har bottnens tillstånd inte längre blivit bättre. Den yttre fosforbelastningen på östra Finska viken har sjunkit kraftigt. Utsläppen som härstammar från S:t Petersburgs avloppsvatten och gödselfabriken Fosforits gipsberg via floden Luga, har avtagit betydligt. Som ett resultat har fosforbelastningen av Finska viken sedan 2012 varit upp till 3000 ton mindre per år än för tio år sedan. Även enligt modellanalyser väntade man sig att en så omfattande minskning reflekteras i havsområdets algmängder och i synnerhet som en minskning av somrarnas blomningarna av blågrönalger.

En täckande uppfattning om algmängderna och näringsläget i augusti 2014 i hela Finska viken, Rysslands och Estlands territorialvatten medräknade, fås i oktober då ett meddelande som baserar sig på ländernas sammanlagda uppföljningsmaterial publiceras.

Även om observationerna från östra Finska viken denna sommar är glädjande, framskrider utvecklingen inte nödvändigtvis rätlinjigt i en bättre riktning. Syreläget och fosforhalterna påverkas väsentligt av den periodiska strömningen av djupvatten från Östersjöns huvudbassäng långt in i Finska vikens östra delar. När det blandas i ytskiktet kan fosforn som frigjorts från den syrefria bottnen höja eutrofin tillfälligt i betydande grad, vilket kunde ses tidigare på sommaren i Finlands sydvästra havsområden.

Noggrann kartläggning av Finska vikens havsområde

Aranda deltog också i den gemensamma monitoreringen under Finska vikens år mellan tre länder som omfattar hela Finska viken. Denna uppföljning av det fysikalisk-kemiska-biologiska läget som omfattade cirka 100 mätpunkter genomfördes för första gången i augusti 2014 som en samtidig uppföljningsundersökning mellan Finland, Estland och Ryssland med varje lands forskningsfartyg. Resultaten kommer att ge övergripande information om det nuvarande läget i vårt havsområde. Resultaten publiceras i oktober.

Mera information:

Aranda

Reseledare, specialforskare Maiju Lehtiniemi, SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 40 7255 085

Muikku
Reseledare, specialforskare Seppo Knuuttila, SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 40 7609 232

Saltpulsser, Finska vikens år
Projektkoordinator, ledande forskare, Kai Myrberg, SYKE
Tel. +358 295 251 441

Kommunikation
Kommunikationsexpert Aira Saloniemi, SYKE:s kommunikation, Östersjöärenden
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel.+358 400 1488 75

Bilder för media

Syreläget nära Östersjöns botten i augusti 2013 och 2014 (1800 px)

Syreläget Gotland-Finska viken i augusti 2013 och 2014 (1945 px)

Syreläget Gotland-Bottenviken i augusti 2013 och 2014 (1945 px)


Målgrupp: