Pressmeddelande 22-06-2015 kl. 12.21
Det tunga och syrerika vatten som saltpulsen fört med sig har trängt undan det syrefattiga (röda) bottennära vattnet i de södra delarna av Gotlandsbassängen. © SYKE
Bottendjurssamhällena i Finska viken lider fortfarande av den dåliga syresituationen på havsbottnen. Däremot har saltpulsen förbättrar syresituationen på havsbottnen i östra Gotlandsbassängen. Under havsforskningsfartyget Arandas COMBINE-observationsresa 25.5 - 9.6 undersökte man syresituationen på bottnen, bottendjursamhällenas tillstånd och saltpulsens effekter.
Syresituationen fortfarande dålig på bottnen i Finska viken
Enligt de senaste observationerna har det inte inträffat några betydande förändringar i bottendjurssamhällena eller i syresituationen på bottnen i de öppna havsområden som omger Finland.
”På Bottenhavets och Bottenvikens botten är syreförhållandena fortfarande goda. I dessa områden mår också bottendjurssamhällena överlag bra och de variationer som iakttagits torde bero på den normala årsvariationen. Finska vikens bottendjurssamhällen lider däremot fortfarande avsevärt av de syrefattiga förhållandena, trots att syresituationen har förbättrats något i vikens västra ända”, berättar specialforskare Harri Kankaanpää vid Finlands miljöcentral.
Saltpulsen har förbättrat bottendjurens levnadsförhållanden i östra Gotlandsbassängen
Effekterna av den omfattande, tredje största saltpulsen någonsin som strömmande in i Östersjön i december 2014 syns redan i syre- och näringshalterna i det bottennära vattnet i östra Gotlandsbassängen. Mängden fosfor har minskat klart i djupvattnet, men effekterna på till exempel algblomningen syns först på lång sikt.
I bassängens mellersta del konstaterades ett syrerikt vattenskikt från cirka 120 meters djup ända till bottnen (230 m). Mellan salthaltens språngskikt eller haloklin (ca 70 m) och 120 meters djup finns dock fortfarande ett syrefattigt skikt av gammalt vatten som ibland innehåller svavelväte. En syresituation liknande den som nu observerats uppmättes senast 2003, varefter svavelvätehaltigt vatten har dominerat vattenpelaren i hela området. Exempelvis vid motsvarande tidpunkt i fjol nådde svavelvätepelaren ända ner till bottnen.
Nu syresätts havsbottnen ända till de södra delarna av norra Gotlandsbassängen, som gränsar till Finska viken.
Det syrerika vatten som nått de södra delarna av östra Gotlandsbassängen under våren har syresatt även ytan av havsbottnen. På så vis är det möjligt för bottendjuren att på nytt sprida sig till det aktuella området. Enstaka förekomster av havsborstmaskar som klarar av låga syrehalter observerades redan i prover från övervakningsstationerna, medan ingen makroskopisk bottenfauna alls iakttogs på stationerna i fjol. De flesta av Östersjöns bottendjurarter kräver dock ännu större syrehalter än den nuvarande för att kunna kolonisera bottnen framgångsrikt.
Bilder: Den omfattande saltvattenpuls som strömmade in i Östersjön i december 2014 syntes som en kraftig ökning av salthalten i Gotlandsdjupet redan i maj-juni 2015.
© SYKE
© SYKE
Bilder:
Ytterligare information:
Reseledare, gruppchef Kari K. Lehtonen, SYKE,
förnamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295 251 359
Ledande forskare Kai Myrberg, SYKE,
förnamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295 251 441
Specialforskare Harri Kankaanpää, SYKE,
förnamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295 251 258
Specialforskare Simo Siiriä, Meteorologiska institutet,
förnamn.efternamn@fmi.fi, tfn 050 5982 311