Pressmeddelande 11-06-2014 kl. 9.00
SYKE, Meteorologiska institutet, miljöministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet informerar
Foto: Riku Lumiaro
Rekommendationerna för lägsta bygghöjder förblir stort sett oförändrade i den nu utgivna guiden. Förra gången uppdaterades rekommendationerna år 1999. Syftet med guiden är att minska skador på byggnader orsakade av översvämningar samt jordras och -skred. Dessa risker som kommer att öka i samband med klimatförändringen bör tas i beaktande vid planläggning och byggande. De nya rekommendationerna har beretts i samarbete med SYKE, Meteorologiska institutet, miljöministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet.
Enligt Meteorologiska institutet väntas höjningen av havsnivån i Östersjön bli en aning lägre än det globala medelvärdet, och samtidigt mildrar landhöjningen avsevärt effekterna av den stigande havsnivån. Effekterna av klimatförändringen på insjöarna påverkas av egenskaperna hos det granskade vattendraget.
Havsnivån i Finska viken beräknas stiga 30 cm fram till år 2100
Enligt Meteorologiska institutets uppskattning kommer havsnivån i Finska viken att stiga cirka 30 cm fram till år 2100. I Bottniska viken torde landhöjningen vara tillräcklig för att upphäva höjningen av havsnivån ännu fram till år 2100. Om de högsta prognoserna skulle förverkligas, skulle dock havsnivån stiga överallt längs Finlands kust, vid Finska viken t.o.m. över 90 cm.
Klimatförändringen ökar översvämningsrisken på större vattendrag på hösten och vintern
Klimatförändringen kommer att betydelsefullt förändra den årliga variationen i vattenföringen i åarna och vattenståndet i sjöarna, vilket kan medföra en ökad risk för översvämning. Enligt SYKE:s utredning förväntas speciellt vinterns och höstens vattenföring och -stånd bli större i stora vattendrag, tack vare ökad och mer extrem regnmängd.
Rekommendationer för lägsta bygghöjder
Syftet med rekommendationerna är att byggnaderna endast skulle drabbas av översvämningsskador vid översvämningar som inträffar cirka en gång per 100–200 år eller mer sällan. Det nya är att effekten av vågsvall och byggnaders benägenhet för översvämning i fortsättningen alltid måste bedömas skilt för varje plats. Vid Östersjöns stränder har det i rekommendationerna tagits i beaktande landhöjningen, havsnivåns stigning på grund av klimatförändringen samt kortvariga fluktuationer i vattennivån orsakade av väderfenomen. För insjöarna utgår rekommendationen från en översvämningshöjd som återkommer i genomsnitt en gång per 100 år. Till den läggs vid behov till extra höjd beroende på vattendragets särdrag eller klimatförändringen.
Guiden stöder planering av markanvändning och styrning av byggande för att minska översvämningsskador
Syftet med den nu utgivna guiden är att minska skador på byggnader orsakade av översvämningar samt jordras och -skred. Guiden vill samtidigt påverka till att dessa risker tas i beaktande i tillräcklig grad vid planläggning och byggande. Till följd av klimatförändringen kommer planering av markanvändning och styrning av byggande att ha en allt viktigare roll i förebyggandet av översvämningsskador. Guiden betjänar i planering av markanvändning, styrning av byggande och myndigheter som hanterar översvämningsrisker. Guiden är avsedd för kommuner, NTM-centraler, förbund på landskapsnivå samt också privata aktörer, så som försäkringsbolag och sådana som påbörjar byggprojekt.
Fastighetsägare måste ha en egen försäkring för översvämningar från och med början av 2014
Från och med början av 2014 har ersättningen av skador på byggnader och egendom orsakade av exceptionella översvämningar förändrats till att vara försäkringsbaserade. Nästan alla försäkringsbolag har utökat sina hem- och fastighetsförsäkringsskydd till att täcka skador orsakade av exceptionella vattendrags-, havsvatten- och störtregnsöversvämningar. Det lönar sig för fastighetsägaren att ta reda på om fastigheten befinner sig tillräckligt högt, om fastighetens försäkring täcker översvämningsskador, och hur man själv kan förbereda sig för översvämningar.
21 betydande områden med översvämningsrisk - områdenas översvämningskartor har färdigställts och planeringen av åtgärder pågår
Översvämningsriskerna har bedömts på samma basis i hela Finland. Utifrån bedömningen har 21 områden utsetts, där risken för översvämning av vattendrag eller hav anses vara betydande. Största risken för översvämning av vattendrag finns i Rovaniemi och Björneborg, medan största risken för havsvattnets stigning finns i huvudstadsregionen och Åbotrakten.
Det har framställts översvämningskartor för de mest betydande områdena och för många andra områden med risk för översvämning. Kartorna visar vart en översvämning kan sprida sig, och hurdana skador den kan orsaka. En planering av lindringsåtgärder mot översvämningsrisker pågår också. Medborgare kan påverka planeringen av de betydande områdena under tiden för samrådet som börjar den 1 oktober 2014.
Ytterligare uppgifter
Guide:
Utvecklingsingenjör Antti Parjanne, Finlands miljöcentral (SYKE), tfn 0295 251 494, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Överingenjör Mikko Huokuna, Finlands miljöcentral (SYKE), tfn 0295 251 189, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Scenarier för havsöversvämningar och höjning av havsvattenståndet:
Forskare Hilkka Pellikka, Meteorologiska institutet, tfn 0295 396 435, fornamn.efternamn@fmi.fi
Forskare Ulpu Leijala, Meteorologiska institutet, tfn 0295 396 568, fornamn.efternamn@fmi.fi
Forskningsprofessor Kimmo Kahma, Meteorologiska institutet, tfn 040 721 5955, fornamn.efternamn@fmi.fi
Inlandsvatten och översvämningar:
Hydrolog Noora Veijalainen, Finlands miljöcentral (SYKE), tfn 0295 251 732, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Planläggning och byggande:
Miljöråd Antti Irjala, miljöministeriet, tfn 0295 250 102, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Planering för hantering av översvämningsrisker:
Överinspektör för vattentjänster Ville Keskisarja, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 390, fornamn.efternamn@mmm.fi
Kommunikationsexpert Katri Haatainen, Finlands miljöcentral (SYKE), tfn. 0295 251 135, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Mer information på webben