Gå till innehållet

Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Arandas observationsresa: Det dåliga tillståndet i Östersjöns huvudbassäng återspeglas i Finlands havsområden

Pressmeddelande 24-02-2017 kl. 9.28
Fosfat
Fosforhalterna i Finska vikens ytskikt är betydligt högre än vid samma tid förra vintern. En del av den här fosforn blir kvar i vattnet till sommaren och orsakar blomningar av blåalger i gynnsamma väderförhållanden. Det går inte direkt att dra slutsatser om algblomningarnas intensitet utgående från skillnaderna i näringsnivåerna. Källa: SYKE och SMHI, grafik Jan-Erik Bruun/SYKE.

Finska vikens fosforhalter är nu exceptionellt höga, vilket beror på en kombinerad effekt av väderförhållanden och det dåliga tillståndet i Östersjöns huvudbassäng. Även i Skärgårdshavet och i Bottenhavet har mängden fosfor tydligt ökat. En hög fosforhalt i ytvattnet ökar risken för algblomningar i sommar. Under SYKEs havsforskningsfartyget Arandas observationsresa 18 januari–4 februari undersökte man Östersjöns kemiska tillstånd.

”Den mest betydande observationen var den förhöjda fosforhalten i Finska viken, Skärgårdshavet, norra delen av Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet. Det här är indirekt en följd av det dåliga syreläget i Östersjöns huvudbassäng och de ökade fosforhalterna som beror på det. Dessutom bidrog saltpulserna under de två föregående vintrarna till avrinningen av fosfor till Finlands havsområden”, säger specialforskare Harri Kankaanpää vid Finlands miljöcentral.

Saltpulsernas inverkan i Finska viken märks först efter en tid

Djupvattnets kvalitet varierar kraftigt som en följd av väderväxlingarna. I november orsakade en lång period av ostliga vindar en kraftig strömning av djupvatten från Östersjöns huvudbassäng till Finska viken. De hårda vindarna i december och januari blandade vattnet i viken, då fosfor som hade strömmat dit blandades med vattnets ytskikt.

Inströmningen av vatten från huvudbassängen till Finska viken är inte något unikt fenomen. Den blev ändå kraftigare den här gången på grund av saltpulserna som kommit till Östersjön under de två föregående vintrarna. De trängde undan näringsrikt och syrefattigt djupvatten till Finska vikens mynning, varifrån vattnet under senhösten på grund av vädrets inverkan strömmade ända till vikens östra del. Finska vikens fosforhalt är för närvarande nästan rekordhög, även om den yttre näringsbelastningen under de senaste åren har minskat betydligt.

Näringsbelastningen måste minskas i hela Östersjöområdet

Syreläget i Östersjöns huvudbassäng har försämrats, vilket har lett till att fosforhalterna har ökat under de senaste två decennierna. Huvudbassängens dåliga tillstånd i kombination med väderväxlingar i området döljer tidvis minskningen av fosforbelastningen från land i Finska viken.

”Att minska näringsbelastningen från land är ändå fortfarande mycket viktigt, eftersom det förbättrar havets tillstånd på lång sikt. Näringshalten i vattnet har minskat särskilt i östra Finska viken, där man under de senaste årtiondena har riktat de största åtgärderna mot att minska näringsbelastningen i avrinningsområdet”, säger ledande forskare Kaj Myrberg vid Finlands miljöcentral.

Tillståndet i Östersjöns huvudbassäng har en stor betydelse för vattenkvaliteten i Finska viken – liksom i Skärgårdshavet och Bottenhavet. Därför behövs också åtgärder som siktar på att minska näringsbelastningen i huvudbassängen och i hela Östersjön. Tillståndet i Finlands havsområden kan bara till en viss gräns förbättras med inhemska åtgärder.

SYKE följer med hur näringshalterna utvecklas i Finlands havsområden. Riskprognosen för sommarens algblomningar publiceras i början av juni.

Östersjöns saltpulser försvagar tillståndet i Finlands havsområden

Saltpulserna som kommer från Nordsjön till Östersjön syresätter tillfälligt djupen i Östersjöns huvudbassäng. Samtidigt tränger de emellertid undan gammalt näringsrikt djupvatten norrut, vilket höjer vattnets salt- och fosforhalt i Finlands södra havsområden och försvagar syreförhållandena i bottnen i Finska viken.

Saltpulsernas inverkan syns också i Bottniska viken. Relativt sett har fosforhalten i ytvattnet i Bottenhavet stigit mer än i Finska viken. Det här beror på huvudbassängens ökade fosforhalter, som saltpulserna har transporterat till Finlands havsområden och vidare till Bottenhavet med ytströmmarna.

 

Ytterligare information:

Reseledare Juha Flinkman, Finlands miljöcentral
tfn +358 295 251 115, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Reseledare Harri Kankaanpää, Finlands miljöcentral
tfn +358 295 251 258, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Saltpulser
Ledande forskare Kai Myrberg, Finlands miljöcentral
tfn +358 295 251 441, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Bilder:


Målgrupp: