Pressmeddelande 21-01-2022 kl. 8.30
© Finnish Wind Power Association
En ny studie har kartlagt områden som är lämpliga för havsbaserad vindkraft. I de bäst lämpade områdena är produktionen av vindkraft lönsam, medan nackdelarna för både människor och den marina naturen förblir små. Lämpliga områden hittades i alla havsområden.
Finland har som mål att vara koldioxidneutralt 2035. Detta mål förutsätter en ökning av hållbara former av energi, inklusive vindkraft. Att inrätta stora vindkraftsparker på land är utmanande, så företagen spanar som bäst mot havet. Finland har också förbundit sig att skydda den biologiska mångfalden, och att bygga till havs kan vara i konflikt med detta mål.
Områden som är bäst lämpade för havsvindkraft har identifierats i en omfattande studie med forskare från sex finländska organisationer. Studien identifierade havsområden där vindkraft kan byggas lönsamt och utan större skada för andra näringsgrenar, människor eller den marina naturens mångfald.
I studien balanserades vindkraftens lönsamhet med inverkan på människan och den marina naturen
Placeringen av havsvindkraft förutsätter bedömning av såväl ekonomisk lönsamhet som övriga konsekvenser. Fördelarna med att producera vindkraft på öppet hav inkluderar goda vindförhållanden och mindre skada för bosättningar, medan nackdelarna inkluderar höga byggnadskostnader och utmanande omständigheter till havs. Ytterligare osäkerhet orsakas av långsamma tillståndsprocesser för vindkraftskonstruktion, vilket delvis beror på behovet av miljökonsekvensbedömning för den marina naturen.
I den nyligen publicerade studien bedöms havsvindkraftens lönsamhet under vindkraftsparkens hela livscykel: från konstruktion till produktion och slutligen avveckling. Inverkan på människor bedömdes genom att fastställa för hur många bosättningar vindkraftsparken skulle vara inom synhåll, samt genom att söka efter områden där skadan för andra näringsgrenar, till exempel fiske och fiskodling, skulle vara minimal. Till möjliggörande faktorer räknades bland annat låga landskapsmässiga värden, exempelvis på grund av närliggande industriområden.
Vindkraftskonstruktionens konsekvenser för den marina naturen bedömdes med hjälp av modeller baserade på observationsdata som samlats in i inventeringsprogrammet för marin undervattensnatur (VELMU-programmet). Modellerna beskriver utbredningen av arter. Modellerna omfattar alger, vattenväxter och ryggradslösa djur samt sällsynta och ekologiskt viktiga naturtyper. I bedömningen beaktades också kända lekområden för fiskar, migrationsrutter för fåglar och exempelvis havsörnars häckningsområden.
Lämpliga områden i alla finska havsområden
Resultaten av studien åskådliggörs med kartor som visar de områden som bäst lämpar sig för vindkraft (figur 1). I studien identifierades också områden där det inte lönar sig att planera vindkraft på grund av sannolika konflikter som bygget skulle orsaka (figur 2).
”Det är möjligt att placera även stora vindkraftsparker i alla finska havsområden på ett kostnadseffektivt sätt, utan betydande skada för kustinvånarna och näringsgrenar, dessutom med minimal inverkan på den marina naturen”, säger Elina Virtanen från Finlands miljöcentral, huvudförfattare till studien.
De största lämpliga havsområdena finns i Bottenviken, söder om Kvarken och i de centrala delarna av Bottenhavet. ”Lämpliga områden är i allmänhet medeldjupa, långt från bosättningar och utan betydande naturvärden i närheten”, säger Virtanen.
Enligt studien finns det lämpliga mindre områden också i Finska viken. ”Det skulle vara vettigt att placera produktionen av förnybar energi nära konsumenterna, till exempel nära huvudstadsområdet. Förståeligt nog har ändå Försvarsmakten förhållit sig negativt till byggandet av vindkraftsparker i Finlands södra havsområden på grund av orsaker relaterade till territorialövervakning”, fortsätter Virtanen.
Figur 1. Lämpliga havsområden för vindkraft. De mest lämpliga områdena är mörkblåa på kartan och de minst lämpliga gröna. Analysen beaktade lönsamheten i byggandet och produktionen av vindkraft, skada för människor, den marina naturens biologiska mångfald samt övriga naturvärden.
Figur 2. Studien identifierade också områden där det inte lönar sig att planera vindkraft på grund av sannolika konflikter. På de ljusblåa områdena orsakas mest konflikter mellan byggandet av vindkraft och naturen, på de ljusröda områdena mellan byggandet och människor. Områden där människans och den marina naturens intressen är i konflikt är gula.
För placeringen av vindkraft utnyttjades högklassig data om den marina naturen och programvara för planering av markanvändning
Hela balanseringsoperationen gjordes med hjälp av Zonation, ett datorprogram för ekologibaserad planering av markanvändning. Samma verktyg har tidigare använts exempelvis för att fördela skyddsområden och söka efter områden med höga naturvärden.
”Det innovativa i denna studie är att man samtidigt beaktar naturen, människan och ekonomin. Materialen som används är av hög upplösning, mångsidiga och av hög kvalitet. Med vår metod kunde vi bedöma den regionala kostnadsfördelningen och balansera havsvindkraftens, människans och den marina naturens för- och nackdelar”, säger Atte Moilanen från Naturhistoriska centralmuseet vid Helsingfors universitet, studiens handledare och utvecklare av Zonation-programmet.
Enligt VELMU-programmets koordinator Markku Viitasalo hör materialen om den marina naturen som använts i studien till världens bästa. ”VELMU-programmets material har också väldigt många användningsområden. Tidigare har vi använt samma material för att granska tillräckligheten i Finlands marina skyddsområden och bedömt ekologiskt betydande havsområden, som togs med i Finlands första havsplan”, säger forskningsprofessor Markku Viitasalo från Finlands miljöcentral.
Resultaten intresserar vindkraftsföretag
Forskningsresultaten kan användas för placeringen av nya havsbaserade vindkraftsprojekt på ett hållbart sätt. För varje vindkraftsprojekt krävs en egen miljökonsekvensbedömning, men kartorna som producerats i studien kan styra projekten till områden där byggandet är lönsamt och de förväntade konsekvenserna för människor och den marina naturen är minimala. Forskningsresultaten kan också utnyttjas i samband med beviljandet av tillstånd för byggprojekt.
Vindkraftsföretagen har varit väldigt intresserade av resultaten. ”Många har redan frågat efter kartorna, men vi har väntat på att studien ska publiceras”, säger Elina Virtanen.
Studien finansierades av SmartSea-projektet vid Finlands Akademis råd för strategisk forskning, VELMU-programmet och MetZo III-projektet som finansieras av miljöministeriet, samt Konestiftelsen. Studien genomfördes som ett samarbete mellan flera institutioner. Artikelns tio författare består av forskare på Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet, Forststyrelsens naturtjänster, Helsingfors universitet och Teknologiska forskningscentralen VTT.
Forskningsartikeln ”Balancing profitability of energy production, societal impacts and biodiversity in offshore wind farm design” publicerades 16.1.2022 online i serien Renewable and Sustainable Energy Reviews.
Mera information:
- Specialforskare Elina Virtanen, Finlands miljöcentral (huvudförfattare till studien) elina.a.virtanen@syke.fi, tfn +358 295 251 055
- Forskningsdirektör Atte Moilanen, Naturhistoriska centralmuseet / Helsingfors universitet (forskningens handledning, Zonation), atte.moilanen@helsinki.fi, tfn +358 50 338 8550
- Forskningsprofessor Markku Viitasalo, Finlands miljöcentrum (koordinator för VELMU-programmet och ledare för SmartSea-projektet på SYKE), markku.viitasalo@syke.fi, tfn +358 295 251 742
- Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 242, fornamn.efternamn@syke.fi
Länk till forskningsartikeln:
Virtanen, E.A., Lappalainen, J., Nurmi, M., Viitasalo, M., Tikanmäki, M., Heinonen, J., Atlaskin, E., Kallasvuo, M., Tikkanen, H., and Moilanen A.: Balancing profitability of energy production, societal impacts and biodiversity in offshore wind farm design, Renewable and Sustainable Energy Reviews.
Kartor för media: