Pressmeddelande 28-09-2018 kl. 14.46
Underhåll av vågbojen ombord på Aranda.© Ilkka Lastumäki
Forskningsfartyget Arandas första övervakningsresa efter renoveringen var framgångsrik trots de utmanande väderförhållandena och den förkortade restiden. Undersökningsresultaten visar att det salta och syrefattiga vattnet som flutit in ända till östra delarna av Finska viken kan betyda att vi kommer att få en svår situation med blågröna alger även nästa år.
"Fartygets, laboratoriernas och provtagningsutrustningens funktionalitet blev testad under svåra förhållanden. Vi lyckades samla in prover som är väsentliga för undersökningen av havets tillstånd från Finska viken, norra Östersjön och södra Bottenhavet”, berättar ledande forskaren Maiju Lehtiniemi från Finlands miljöcentral SYKE.
Lehtiniemi och äldre forskare Pekka Kotilainen från SYKE var ledare för den uppföljningsresa som inleddes den 11 september.
"Efter renoveringen visade sig att Aranda fungera bra, och de ändringar som genomförts möjliggör ännu effektivare användning av fartyget. Aranda har nu klassats för obegränsad internationell trafik, och på Östersjön kan man använda henne i alla förhållanden”, säger SYKE:s generaldirektör Lea Kauppi. "Både resultaten av Arandas resa och övriga uppföljningsundersökningar visar tydligt att det fortfarande krävs snabba åtgärder om vi ska kunna förbättra Östersjöns tillstånd."
Vattnet i Finska viken är nu kraftigt skiktat
Från och med hösten 2016 har det flutit in gammalt, syrefattigt och fosforhaltigt djupvatten med hög salthalt från Östersjöns huvudbassäng till Finska viken. Djupvattnet började röra sig p.g.a. de saltpulser som förekom på Östersjön under 2014–16. Under den gångna sommaren flöt det ut ytvatten från Finska viken till Östersjöns huvudbassäng, vilket är typiskt vid ett långvarigt högtryck. Då kunde syrefattigt djupvatten med hög salthalt flyta in i Finska viken ända till de östligaste territorialvattnen.
Vattnet i hela Finska viken är nu kraftigt skiktat. Salthalts- och temperatursprångskiktet ligger nu på 20–30 meters djup. Under dem finns det en avsevärd mängd av saltvatten med förhöjda fosfatnivåer. Hur mycket av denna fosfor som hamnar i ytskiktet beror på hur blåsigt det är under resten av hösten och hurudan issituationen blir under den kommande vintern. Detta i sin tur är av avgörande betydelse för risken för algblomning under nästa sommar.
Saltvatten har också trängt in via Ålands hav i södra Bottenhavet. Syrenivån i bottennära vatten har emellertid inte minskat i Bottenhavet jämfört med situationen under förrförra året och fosfatnivåerna är inte förhöjda.
Situationen i Östersjöns huvudbassäng är av avgörande betydelse för algmängden i Finska viken
Årtiondets kraftigaste blomningar av blågröna alger förekom i Finska viken under sommaren 2018. Ytansamlingar av alger täckte som värst nästan hela Finska viken.
"Situationen orsakades inte av fosforutsläppen i Finska vikens egen avrinningsområde, utan vattenkvaliteten i öppna havet och i skärgården påverkades också av det syrefria djupvattnet med mycket hög fosforhalt i Östersjöns huvudbassäng. Utsläppen i Finska vikens avrinningsområde har under detta årtusende minskat mer än någon annanstans i Östersjöområdet”, konstaterar specialforskare Seppo Knuuttila.
I år har SYKE inte genomfört någon uppföljningsresa på Finska vikens kustområden. Utvecklingen av vattenkvaliteten och algmängden följdes upp på intensivstationer vid kusten som upprätthålls av NTM-centralerna i sydöstra Finland och Nyland. Observationer från stationerna erhölls varannan vecka. Uppgifter om tillståndet i havsområden erhölls också från satellitbilder och handelsfartygens Algaline-uppföljning. I januari och juni genomfördes något mindre omfattande uppföljningsresor på öppna havet tillsammans med Gränsbevakningen. Upphöjningen av saltsprångskiktet, som konstaterades på Arandas resa i september, kunde ses på Finska viken redan i juni.
Särskilt i östra delarna av Finska viken har man under det senaste decenniet kunnat glädja sig åt minskningen av algmängden på somrarna. På observationsplatserna i yttre skärgården började algmängden emellertid öka på nytt redan under sommaren 2017, och i sommar har ökningen fortsatt. De höga algmängderna på östra Finska viken under sensommaren förklaras av de starka östliga vindarna i månadsskiftet juli–augusti med den påföljden att djupvatten med mycket hög fosforhalt blandades med ytskiktet. Klorofyllhalter som motsvarar algmängden under första halvan av augusti har senast uppmätts i havsområden under sommaren 2005.
De företeelser som ledde till Finska vikens exceptionella salinitetsstratifikation och näringssituation hänger samman med strömningar styrda av klimatfaktorer och tillståndet i Östersjöns huvudbassäng. Utvecklingen av tillståndet i Östersjöns huvudbassäng kommer även framöver att ha avgörande betydelse för situationen i Finska viken. Detta understryker behovet av att minska utsläppen i Östersjöns hela avrinningsområde samt vikten av en högklassig övervakning av Östersjöns delbassänger för bedömning av Finska vikens tillstånd och prognostisering av förändringar.
Uppvärmningen i Östersjöområdet ökar risken för blomning av blågröna alger i framtiden. Uppvärmning av vattenmassans och allt kraftigare skiktning kan leda till större syrefria områden, vilket i sin tur påskyndar läckaget av fosfor från havsbotten. Dessutom kommer de allt vanligare regnen vintertid att skölja mer näringsämnen till havet från avrinningsområdet.
Avsikten är att utvidga användningen av Aranda
Finansiering av havsforskning och i synnerhet finansieringen av det renoverade forskningsfartyget har varit föremål för offentlig diskussion.
Enligt generaldirektör Kauppi är det givetvis en utmaning att säkra finansieringen av forskningsinfrastrukturer såsom forskningsfartyg i den nuvarande situationen då forskning främst bedrivs som olika projekt. ”Långsiktig finansiering av forskningsinfrastrukturer är en särskild källa för oro inom flera forskningsområden. Vår avsikt är att ytterligare utvidga Arandas nationella och internationella användning. Vi förhandlar med potentiella samarbetspartner hela tiden.”
Renoveringen av Aranda har förbättrat förutsättningarna för samarbeten. Fartyget uppfyller kraven för modern marin forskning, dess miljöpåverkan har avsevärt minskats och dessutom är Aranda nu en tryggare arbetsmiljö.
Mer information
- Generaldirektör Lea Kauppi, Finland miljöcentral SYKE
tfn 0295 251 700, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
- Ledande forskare Maiju Lehtiniemi, Finland miljöcentral SYKE
tfn 0295 251 356, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
- Specialforskare Seppo Knuuttila, Finland miljöcentral SYKE
tfn 0295 251 286, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
- Äldre forskare Pekka Kotilainen, Finland miljöcentral SYKE
tfn 0295 251 317, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
- Kommunikationsexpert Eija Järvinen, Finland miljöcentral SYKE
tfn 295 251 242, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Photos för media i original storlek