Gå till innehållet

Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Övervakningsresorna i Östersjön i augusti 2021: Tecken på återhämtning i Finska viken, oroande situation i Bottenhavet

Pressmeddelande 23-09-2021 kl. 8.58
På kustövervakningsresa i Finska viken i augusti 2021. © Seppo Knuuttila

Enligt övervakningsresorna som gjordes av Finlands miljöcentral i augusti, har Finska viken återhämtat sig efter den försämring som indirekt förorsakades av saltpulserna i Östersjön i mitten av 2010-talet. Väderreglerade vattenströmmar mellan Finska viken och Östersjöns huvudbassäng orsakar variationer i Finska vikens tillstånd, vilket gör det svårt att skilja effekten av utsläppsminskningar. I Bottenhavets djupområden tycks syresituationen försämras ytterligare.

Positiv utveckling i Finska vikens kustvatten, rekordhöga näringskoncentrationer i den centrala delen

Under perioden 2014–2016 inträffade saltpulser från Nordsjön in i Östersjön. De negativa effekterna av salt, syrefritt och näringsrikt vatten, som skjutits framåt av saltpulser, var tydligt synliga i Finska vikens syreläge i augusti 2019. I år var syresituationen i den öppna Finska viken sämre än under sommaren 2020 men bättre än 2019 (Figur: Syre, augusti 2019, 2020 och 2021). På samma sätt var fosforkoncentrationerna nära botten högre än 2020 men huvudsakligen lägre än 2019 (Figur: Fosforfosfat, augusti 2019, 2020 och 2021).

Syreläget på bottnen av det öppna havet från södra Östersjön till Bottenviken i augusti 2019, 2020 och 2021. © SYKE Data: SYKE och SMHI
Fosfatfosfor 2019 2020 2021.jpg
I år var fosforkoncentrationerna i den öppna Finska viken nära botten högre än 2020 men huvudsakligen lägre än 2019. © Data: SYKE och SMHI

I den centrala delen av Finska viken mättes i augusti de högsta koncentrationerna av biologiskt användbar fosfor och kväve i övervakningens 50-åriga historia. Förmodligen förklaras de höga koncentrationerna av det isolerade vattnet från Östersjöns huvudbassäng, där näringsämnen som befriats från botten har ackumulerats.

I Finska vikens kustvatten var bottnarnas tillstånd bäst under den 20-åriga övervakningsperioden. Ytsedimentet hade oxiderats och bottendjur var närvarande på de flesta observationsstationer (Figur: Förekomsten av bottendjur i Finska viken 2001–2021). Situationen nära botten har förbättrats i den yttre skärgården och i närheten av öppna havet. Däremot har tillståndet för inre skärgårdens små kustfördjupningar med svagt vattenutbyte inte förbättrats under övervakningsperioden.

I Finska vikens kustvatten var bottnarnas tillstånd bäst under övervakningsperioden. Bottendjur var närvarande på de flesta observationsstationer © SYKE
Mätningar vid Hovör intensivstation i Vederlax visar att koncentrationen av klorofyll-a, som beskriver mängden alger, ligger i östra Finska viken fortfarande på samma nivå som i början av 1990-talet. © Data: NTM-centralen i Sydöstra Finland och SYKE

Fosforbelastningen i Finska viken har minskat med cirka 60 procent under 2000-talet. Koncentrationen av klorofyll-a, som beskriver mängden alger, ligger i östra Finska viken fortfarande på samma nivå som i början av 1990-talet (Figur: Klorofyll a, Hovör, juli–augusti 1981–2021). Samtidigt som belastningen har minskat har salthaltssprångskiktet i Östersjöns huvudbassäng stigit och stora mängder fosfor har kunnat strömma in i Finska viken med djupvattnet från huvudbassängen. Den minskade belastningen kan delvis förklara brytpunkten för ökningen av övergödningen i östra Finska viken, där Rysslands omfattande utsläppsminskningar också borde observeras.

En fosfordepå ackumuleras i det djupa vattnet i Östersjöns huvudbassäng

I Östersjöns huvudbassäng och i Bottenhavet var syreläget i sommar ganska likt sommaren 2019 och 2020 (Figur: Syreprofil Bornholm–Bottenviken). I huvudbassängen är vattenskiktet under 70–80 meter syrefri.

I Bottenhavet har syresituationen försämrats under 2000-talet. Syre påträffas fortfarande i Bottenhavets djupvatten men syrehaltens sjunkande trend är oroande, särskilt eftersom fosforhalterna har stigit och omfattande blomningar av blågröna alger samtidigt blivit vanligare.

Syrehalterna i Ålands havsområde var lägre än under de tidigare åren. (Figur: Syreprofil Bornholm–Bottenviken syreprofil). I Skärgårdshavet var syrehalten i det bottennära vattnet nära långtidsmedelvärden. Skärgårdshavets södra delar hade dock mindre syre jämfört med de långsiktiga medelvärdena. Skärgårdshavets högsta näringskoncentrationer mättes också i de södra djupområdena. Minskad syrehalt och ökade näringskoncentrationer orsakas sannolikt av vattnet från Östersjöbassängen.

I Östersjöbassängens djupområden har fosforhalterna fortsatt att öka (Figur: Fosforfosfat, augusti 2019, 2020 och 2021). Djupvattnets syrefria förhållanden hindrar fosfor från att binda till bottensedimentet.

Syreprofil från södra Östersjön till Bottenviken i augusti 2019, 2020 och 2021. © SYKE Data: SYKE och SMHI

Övervakningsinformation är viktig för att bedöma havets tillstånd

Forskningsfartyget Aranda gör årligen fyra resor för övervakning av Östersjön och dessutom görs en kustövervakningsresa i Finska viken med ett mindre fartyg i augusti. Resorna är en del av SYKE:s och Finlands meteorologiska instituts övervakning av långsiktiga förändringar i Östersjöns tillstånd och tjänar övervakningsprogrammet för den finska marina förvaltningsplanen och Östersjöländernas gemensamma HELCOM-övervakning.

På övervakningsresorna samlas information om Östersjöns fysik, kemi och biologi samt skadliga ämnen från bottensedimentet till ytan. På grundval av denna information kan man bland annat bedöma havets syretillstånd, övergödning och möjliga förändringar i plankton- och bentiska samhällen. Resultaten baseras på observationer från resor med forskningsfartyget Aranda och kustövervakningsfartyget i augusti och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institutets (SMHI) forskningsfartyg Svea in juli.

© SYKE

Mer information:

  • Finska viken: forskningsprofessor, Arandas resechef Maiju Lehtiniemi, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 356, fornamn.efternamn@syke.fi
  • Kustövervakning i Finska viken: specialforskare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 286, fornamn.efternamn@syke.fi
  • Östersjöns huvudbassäng och Bottniska viken: äldre forskare, Arandas resechef Pekka Kotilainen, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 317, fornamn.efternamn@syke.fi
  • Näringsflöden inom Östersjön: specialforskare Jouni Lehtoranta, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 363, fornamn.efternamn@syke.fi
  • Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 242, fornamn.efternamn@syke.fi

Bild för media:


Målgrupp: