Pressmeddelande 22-04-2021 kl. 8.01
Trafik på Mannerheimvägen. Brunakärr, Helsingfors. © Rodeo.fi
De negativa folkhälsoeffekterna av buller, luftföroreningar och olyckor som orsakas av inrikestrafik är mindre i hela Finland och i de största städerna än de positiva som hänger ihop med den fysiska aktiviteten i samband med gång och cykel.
I gemensamma undersökning med Finlands miljöcentral SYKE, Institutet för hälsa och välfärd och Meteorologiska institutet undersöktes hälsoeffekterna av inrikes väg-, järnvägs- och flygtrafik i Finland och i de största städerna. Undersökningen som nu publicerats är den första omfattande sammanfattningen av trafikens hälsoeffekter i Finland och även globalt en av få sådana undersökningar.
”I internationella undersökningar har man tidigare märkt tecken på att de positiva folkhälsoeffekterna för gång och cykel kan vara lika stora som de negativa som orsakas av all trafik, men i denna undersökning kunde vi för första gången jämföra de positiva och negativa effekterna för Finlands del och bevisa att de positiva effekterna i Finland i nuläget är betydligt större än de negativa”, säger forskningsledare Marko Tainio från SYKE.
När hela landet granskas är det olyckor som orsakar de största negativa hälsoeffekterna, i städerna framhävs däremot de negativa effekterna av trafikbuller
I undersökningen beräknades hälsoeffekterna av mikropartiklar från inhemska trafikutsläpp, trafikbuller och trafikolyckor. Dessutom utvärderades de positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för gång och cykel. Folkhälsoeffekterna beräknades för trafiken i hela Finland och separat för befolkningen av elva städer. Trafikutsläppens effekt på klimatet granskades inte i denna undersökning.
För hela landets del orsakade trafikolyckorna den största negativa effekten: dessa utgjorde två tredjedelar av alla negativa hälsoeffekter som granskades. I en stadsspecifik granskning orsakade dock bullret från trafiken den största delen av de negativa effekterna. Till exempel i huvudstadsregionens kommuner orsakades över hälften av alla negativa hälsoeffekter av trafikbuller. Skillnaden i resultaten beror särskilt på att majoriteten av de trafikolyckor som leder till dödsfall sker på landsvägar utanför städerna, medan bullernivån höjs i städerna där trafiken koncentreras och där människorna bor och rör sig.
Cykelns positiva hälsoeffekter framhävs i Uleåborg och Joensuu
De positiva hälsoeffekterna som hänger ihop med den fysiska aktiviteten kopplad till gång och cykel var större än de negativa hälsoeffekterna som orsakades av trafiken, både i hela Finland och i de granskade städerna. I hela Finland och i de största städerna orsakades cirka 80 % av de positiva effekterna av gång, men i Uleåborg och Joensuu utgjorde cykeln cirka en tredjedel av de positiva effekterna.
Trafikens hälsoeffekter i Finland i skadeviktsatta levnadsår (DALY). Negativa hälsoeffekter uppskattades till ca 16 200 DALY och positiva till ca 31 400 DALY. © SYKE
Trafik orsakar buller och luftföroreningar
Trafik är en betydande källa för luftföroreningar och buller i Finland. De luftföroreningar som granskades i denna undersökning var mikropartiklar som sprids till andningsluften tillsammans med avgaser och lyfts från vägytan i form av damm. Dessutom uppstår mikropartiklar från arbetsmaskiner. Utöver de inhemska utsläppen sprids trafikrelaterade mikropartiklar till Finland som långväga gränsöverskridande luftföroreningar, men dessa effekter iakttogs inte i denna undersökning.
Buller uppstår däremot av bilar, tåg, spårvagnar och flygtrafik. Framför allt orsakar bullret sömnproblem och irritation men bullerexponering ökar också sjukligheten och dödligheten vid ischemiska hjärtsjukdomar.
Negativa hälsoeffekter av olyckor, buller och mikropartiklar per 100 000 invånare i olika städer. På grund av att bullerexponeringsmaterialet saknas har sjukdomsbördan av buller inte beräknats för Joensuu. © SYKE
Gång och cykel skapar positiva hälsoeffekter
De positiva hälsoeffekterna som hänger ihop med gång och cykel beräknades utifrån uppgifter från Resvaneundersökningen 2016. Vid beräkningen togs hänsyn till gång och cykel i samband med resor samt till resekedjor, alltså när gång och cykel till exempel utgör en del av användningen av ett kollektivtrafikmedel. Både gång och cykel är fysisk aktivitet, och fysisk aktivitet har i flera studier kopplats till positiva hälsoeffekter, inklusive längre livslängd. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att vuxna ska röra sig på måttlig nivå två timmar 30 minuter per vecka. Man når den rekommenderade nivån om man till exempel promenerar eller cyklar till jobbet fem gånger per vecka, 15 minuter åt gången.
Hälsoeffekter kombinerades med hjälp av ett mått för sjukdomsbördan
Hälsoeffekterna beräknades genom att använda en metod för att beräkna sjukdomsbördan. Med hjälp av metoden kan man jämföra olika hälsoeffekter genom att använda samma enhet, vilket gör det möjligt att meningsfullt jämföra olika riskfaktorer. Enheten för sjukdomsbördan är DALY (Disability Adjusted Life Years, funktionsjusterade levnadsår) och en DALY motsvarar ett förlorat år på grund av sjukdom, olycka eller död.
”Med hjälp av DALY-metoden går det både att utvärdera förlorad hälsa på grund av sjukdom eller skada och att beräkna antalet förlorade levnadsår på grund av död. Exempelvis de skador som orsakats av trafikolyckor kan leda till betydande hälsoförluster även när skadan inte leder till döden. I vårt arbete tog vi i fråga om trafikbuller också hänsyn till hälsoförluster, men för de övriga faktorernas del låg fokuset på dödlighetseffekterna”, säger forskare Heli Lehtomäki från THL.
Vad gäller de effekter som granskades i undersökningen: fysisk aktivitet ökar livslängden för de personer som cyklar och promenerar, och när man exponerar sig för buller och luftföroreningar, sjunker livslängden på hela befolkningens nivå.
Samarbete mellan flera olika forskningsanstalter
Undersökningen som nu publicerats har genomförts i samarbete mellan olika forskningsanstalter, genom att utnyttja material och metoder som utvecklats i samband med tidigare undersökningar. Undersökningen har finansierats av Rådet för strategisk forskning (RSF) genom projektet CLIMATE-NUDGE (2020–2023).
Publikation
Mer information
- Direktör Marko Tainio, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 25 21 27, fornamn.efternamn@syke.fi