Pressmeddelande 09-06-2022 kl. 8.21
Uppgifterna om miljö- och hälsoeffekterna från plast är fortfarande bristfälliga, säger en ny undersökning av Finlands miljöcentral SYKE och Institutet för hälsa och välfärd THL.
Hittills har miljöforskningen kring plast varit starkt inriktad på vattenmiljön. Plastutsläppen i marken förväntas emellertid bli betydligt högre än i vattenmiljön. Det behövs också mer information om hälsoeffekterna av mikroplaster.
”Effekterna av exponering för mikroplast på vår hälsa är ännu inte kända, och man vet inte vilken koncentration som är skadlig. Aktuell kunskap tyder emellertid på att hälsoriskerna är mycket små vid nuvarande exponeringsnivåer. Men om mängden mikroplaster i miljön ökar och exponeringen ökar kan situationen emellertid förändras”, säger specialforskare Merja Korkalainen från Institutet för hälsa och välfärd.
”Den omfattande bedömningen av miljöriskerna med plast, särskilt mikroplaster, försvåras av att det ännu inte har varit möjligt att fastställa en acceptabel koncentration i miljön”, säger Päivi Fjäder, forskare vid Finlands miljöcentral.
I studien undersöktes också plasternas hållbara cirkulära ekonomi och olika hanteringsåtgärder för att minska miljö- och hälsoeffekterna. Regleringen av plaster och deras effekter har ökat under de senaste åren, men huvudproblemet är att det inte finns några direkta styrmetoder för att förhindra bildningen av små plastpartiklar, så kallade sekundära mikroplaster, som släpps ut från plastbitar i miljön.
Mikroplast hamnar i människor genom mat, dryck och andning
Människor utsätts dagligen för mikroplast genom mat, dryck och andning. Den exakta mängden exponering för mikroplast är för närvarande okänd, men enligt de senaste internationella uppskattningarna ligger den på 0,1–5 gram per vecka.
Nästan all mikroplast som kommer in i kroppen genom matsmältningskanalen utsöndras i avföringen. I sin tur avlägsnas mikroplaster som kommer in genom andning till stor del genom reningsmekanismen för luftvägarna. Emellertid kan en del av de minsta mikroplasterna absorberas in i blodomloppet och transporteras in i kroppen. Mikroplast har hittats i moderkakor, lungor och blod.
Studier på försöksdjur och cellmodeller har visat att i mycket höga koncentrationer kan mikroplaster orsaka kronisk inflammation, oxidativ stress och cytotoxicitet. De höga doser och plastkvaliteter som används i studierna motsvarar emellertid inte normal exponering hos människor.
Plast hamnar i miljön från flera källor
Plast hamnar i miljön från flera källor och från alla skeden av plastens livscykel. I Finland är de största källorna till plastavfall från landmiljön och transportvägar till vattendragen fritidsanvändning av stränder, byggande, olagligt övergivande av avfall och belastning som medförs av avrinningsvatten.
De viktigaste enskilda mikroplastkällorna och transportvägarna till vattendrag är bland annat mikroplaster som släpps ut från större plastskräp i miljön, vägtrafik, konstgräsplaner och andra konstunderlag, byggande samt avloppsvatten och slam.
Alla källor och transportvägar för mikroplast är emellertid ännu inte tillräckligt kända. Det finns till exempel inga heltäckande uppskattningar av andelen nedfall som kommer via luften.
Plast är ett allvarligt miljöproblem
”Med ekologisk skada orsakad av plast och plastavfall menas effekter som dödar organismer eller försämrar deras livsduglighet. Dessa kan innefatta att organismer fastnar i sopor, rörelsebesvär orsakade av sopor, fysiska skador eller missbildningar, skador orsakade av att äta plastsopor och eventuell ackumulering av kemikalier som finns i och transporteras av plast i organismers vävnader. Det råder emellertid fortfarande brist på information om effekterna av stor plast, det vill säga makroplaster, på populations- och organismgruppnivå”, säger Fjäder.
I vattenmiljön har spökgarn och andra okontrollerade fiskeredskap visat sig vara särskilt skadliga för olika organismgrupper. Bland organismgrupper har särskilt fåglar konstaterats lida av effekterna av makroplast.
Plastens inverkan på organismer som lever i jorden och landmiljöer har undersökts i mycket mindre utsträckning än påverkan på vattenorganismer, även om belastningen på jordmånen har uppskattats vara högre än på vattenmiljön. Forskarna bedömer att effekterna är mycket lika de i vattenmiljön. Dessutom kan plast i jorden förändra vattenekonomin och strukturen och verksamheten hos mikrobsamhällen. Organismer som lever i jorden kan också fungera som en väg för mikroplast in i näringsvävar ovanför marken.
Plaster kan orsaka förändringar i livsmiljöer genom att kväva samhällen som blir under dem. Hårda plastbitar som hamnat på mjuka bottnar i vattenmiljön kan i sin tur skapa nya livsmiljöer för arter som lever i hårda bottnar. Det finns emellertid fortfarande begränsad information om dessa förändringar av livsmiljöer.
I studien samlade SYKE och THL in spridd information om de negativa miljö- och hälsoeffekterna av plast och identifierade de mest betydande dataluckorna relaterade till dem. Informationen har publicerats i den färska rapporten Skadliga miljö- och hälsoeffekter av plast och på SYKE:s webbplats materiaalitkiertoon.fi/muovit.
Projektet som finansieras av miljöministeriet genomför färdplanen för plast, ett nationellt program som stimulerar den cirkulära ekonomin för plast över branschgränserna. Målet är att uppnå ett genombrott i den cirkulära ekonomin med plast i Finland fram till år 2030.
Material
Infografik (på finska)
Forskningsrapport och webbplatser (på finska)
Mer information
Miljöpåverkan
Forskare Päivi Fjäder, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 029 525 1434, fornamn.efternamn@thl.fi
Hälsoeffekter
Specialforskare Heli Lehtomäki, Institutet för hälsa och välfärd THL, tfn 029 524 6318, fornamn.efternamn@thl.fi