Pressmeddelande 10-04-2013 kl. 12.00
I FINMARINET-projektet undersöktes 22 000 provtagningsplatser och havsbottnen lodadesFinlands miljöcentral, Forststyrelsen, GTK, Åbo Akademi och Turku Universitet informerar
Bottenvikens undervattensmiljö är unik och hittills en ganska okänd del av Finlands natur. Karteringarna inom FINMARINET-projektet har nyligen slutförts och det har framkommit att de vattenmossor i Bottenviken som har klassificerats som utrotningshotade, till exempel bäcknäbbmossa och vattenfickmossa, ställvis bildar – i motsats till vad man trott – till och med utbredda undervattensängar, som erbjuder bottendjurspopulationer skydd och näring. Fram tills idag har det funnits synnerligen begränsat med information om mossarternas utbredning.
”Den kunskap vi erhållit genom karteringarna kan till och med leda till att graderingen av utrotningshot hos vattenmossorna ändras”, bedömer Forststyrelsens marinbiolog Essi Keskinen.
”FINMARINET har gett oss ny kunskap om utbredningen av arter och populationer inom Finlands havsområden. Vi har fått en betydligt bättre uppfattning om utbredningen av viktiga miljötyper, så som rev och sandbankar, som är viktiga med tanke på diversiteten. Information har samlats in från nuvarande Natura 2000-områden och i närheten av dem. Särskilt arter och miljötyper i yttre havsbandet vet vi mycket mera om nu. Den nya informationen ger vi till myndigheterna som kan använda den för att utvärdera om nätet av skyddsområden är tillräckligt och för att planera eventuella fortsatta åtgärder, säger projektets koordinator Pasi Laihonen vid Finlands miljöcentral SYKE.
FINMARINET hör till VELMU-programmet som är en stor kartläggare av diversiteten i våra havsområden. Det fyraåriga FINMARINET-projektet har samlat information om djur- och växtarter på drygt 22 000 provtagningsplatser inom sex forskningsområden. Utöver det har geologiskt material insamlats, bland annat genom att loda nästan 800 km2 av havsbottnen.
I och med projektet har också bilden av Bottenhavets undervattensnatur blivit bättre. I Raumo yttre skärgård domineras undervattensmiljön av rev och lerområden som bildas av morän- och bergsryggar. Dessa är ofta täckta av sand och grus. Sällsynta De Geer-moränbildningar har för första gången hittats utanför Raumo. På grund av de starka vattenströmmar som förekommer i området finns det endast få bottnar som är täckta av mjuka material. Vidsträckta blåstångsängar kan växa som sammanhängande bälten ner till åtta eller nio meters djup och täcker ofta undervattensrev som består av berg eller sten. Delvis i samma zon, men också djupare ner, växer rödalger så som kräkel och rödslick.
Södra delen av Skärgårdshavet gränsar direkt till Östersjöbassängen och hör till det mest marina området i Finland, vilket också påverkar de vattenlevande organismerna. I det här området övergår skärgården småningom i öppet hav och bildar i övergångsfasen ett praktfullt bälte av undervattenrev. Enligt resultat från FINMARINET-projektet, finns det kring reven ett rikligt ekosystem bestående av olika bottenorganismer, och de erbjuder också en utmärkt mat- och viloplats för sälar och havsfåglar. Skärgårdshavets ejdrar ruggar i det här området under sommaren och sälarna använder de yttre skären för att vila mellan måltiderna.
FINMARINET-karteringar har gjorts i sex områden: Bottenviken, Kvarken, Bottenhavet, Skärgårdshavet, Ekenäs-området och i Östra Finska viken.
Kunskap från FINMARINET-projektet som stöd för havsområdesplanering
Användningen av havsområden ökar hela tiden och utan kunskap om undervattenmiljön är det svårt att placera in till exempel farleder, utföra muddringar och planera produktionsområden för vindkraft på ett för miljön hållbart sätt. Utan tillräcklig kunskap om den marina miljön finns det risk att havsområdena utnyttjas på ett sätt som kan orsaka mer skada än nytta. Resultaten från FINMARINET-projektet utnyttjas som bakgrundsinformation inom havsområdesplanering och för att sköta och planera användningen av de redan befintliga skyddsområdena. Informationen används också för att tillmötesgå de krav som EU ställer, till exempel för att rapportera om nationella havsskötselplaner och för habitatdirektivet.
”Endast baserat på tillräckligt omfattande bakgrundsinformation kan man uppskatta de konsekvenser och risker som olika verksamheter i havet för med sig. Tack vare det här projektet har vår kunskap om undervattenmiljön avsevärt ökat, konstaterar Pasi Laihonen.
Flera karteringsmetoder – givande samarbete
Projektet FINMARINET startade år 2009. Information som samlats in under fyra säsonger har analyserats och bearbetats och slagits samman med redan befintligt material.
Information om undervattensmiljön har samlats in på många olika sätt: genom ekolodning, bottenprovtagning, dykning och med hjälp av undervattensvideokamera. Geologiska forskningscentralen undersökte området med akustisk-seismiska metoder. Forststyrelsen och Finlands miljöcentral samlade in information genom att ta prover och genom att filma undervattensmiljöerna.
Finland miljöcentral och Åbo Akademi har sammanställt materialet och gjort upp kartor som visar var värdefulla områden med hög diversitet förekommer. Under arbetets gång har bakgrundsmaterial använts som producerats vid Åbo universitet. Resultaten publiceras i juni i en internetbaserad karttjänst som utvecklats av Åbo universitet och Finlands miljöcentral.
Det är både arbetskrävande och dyrt att kartera undervattensnaturen. Precis alla områden kan naturligtvis inte karteras och därför sammanslås det insamlade datamaterialet med olika miljövariabler för att statistiskt få fram sannolika generella utbredningsmönster för större områden. Det stora antalet datapunkter inom FINMARINET har gjort det möjligt att förbättra modellerna som förutspår den sannolika utbredningen av olika arter och deras livsmiljöer. Hälften av projektets finansiering kommer från programmet EU LIFE + och den andra hälften från instanserna som är med i projektet. FINMARINET är en del av det stora inventeringsprogrammet VELMU som fortsätter med undervattensinventeringar till och med 2015 och som har som målsättning att kartera hela Finlands havsområde.
Tilläggsinformation
Projektets koordinator, enhetschef Pasi Laihonen
Finlands miljöcentrals havscentrum
tel. 0400 802048, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Geolog Jyrki Hämäläinen, Geologiska forskningscentralen
tel. 040 7632275, förnamn.efternamn@gtk.fi
Specialplanerare Jan Ekebom, Forststyrelsen, Narturtjänster
tel. 040 5036211, förnamn.efternamn@metsa.fi
Forskardoktor Sonja Salovius-Laurén, Åbo Akademi
tel. 040 742 6672, förnamn.efternamn@abo.fi
Professor Risto Kalliola, Åbo universitet
tel. 050 597 5929, förnamn.efternamn@utu.fi
Förhandlande tjänsteman Penina Blankett, Miljöministeriet
tel. 050 463 8196, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Huvudredaktör för webbredaktion, Aira Saloniemi, Finlands miljöcentral (SYKE) Kommunikation, tel. 0400 148 875, fornamn.efternamn@miljo.fi
Karta till massmedierna
FINMARINET karterings område.pdf
Bild till massmedierna
Näckmossa (.pdf, 3540 kt)