SYKEs havscentrum samlar in manetobservationer även i år

Pressmeddelande 16-07-2013 kl. 9.57

Korvameduusoja. Kuva Riku Lumiaro., Korvameduusoja. Kuva Riku Lumiaro., Korvameduusoja. Kuva Riku Lumiaro.

Öronmaneter. Bild: Riku Lumiaro

SYKEs havscentrum samlar nu för fjärde året i rad in allmänhetens observationer av maneter i Östersjön, både på öppna havet och vid kusten. Manetobservationerna kan rapporteras med en blankett på webbplatsen Östersjöportalen, varifrån informationen förmedlas till forskarna. På så sätt kan båtförarna bidra till den årliga bedömningen av förekomsten av maneter och till utredningen av miljöfaktorer som påverkar massförekomster.

På sensommaren och hösten kan det finnas så mycket öronmaneter i Östersjön att de trasslar till fiskenät och täpper till vattenintagsrören i kraftverk. Vid behov får kraftverken information om manetförekomster av forskarna vid SYKE.

Under de två senaste åren observerades och rapporterades stora mängder öronmaneter (Aurelia aurita). Under sommaren och hösten 2011 tog SYKE:s havscentrum emot 1 780 manetobservationer av allmänheten. Ifjol gjordes ungefär 400 observationer.

De sista observationerna gjordes i november, då ytvattnets temperatur var bara 5–6 grader. Det kom mest observationer från Skärgårdshavet och Finska viken och också en del från Ålands hav och från Bottenhavet.

"Uppföljningsprogrammen för Östersjön ger inte information om manetförekomsternas riklighet och variation från år till år. Därför är allmänhetens observationer av största vikt", säger specialforskare Maiju Lehtiniemi vid SYKEs havscentrum.

Maneterna (vetenskapligt namn Cnidaria) hör till gruppen geléplankton, som är en del av djurplanktonsamhället på det öppna havet. I norra Östersjön förekommer öronmaneten (Aurelia aurita). Hos oss påträffas nu och då också röd brännmanet (Cyanea capillata), som normalt förekommer i saltare vatten.

Öronmaneterna är platta och runda och mellan 1 och 20 cm i diameter. De är ofta lätt rosa till färgen och har fyra tydligt framträdande hästskoformade könskörtlar på ryggen. I finska vatten går öronmaneten inte att förväxla med någon annan art.

Öronmaneten livnär sig bl.a. på djurplankton, fiskyngel och fiskrom. Maneten förlamar sitt byte med hjälp av bränncellerna på dess tentakler. Bränncellerna är dock inte farliga för människan eftersom deras effekt är svag och de inte irriterar huden.

Manetobservationerna kan rapporteras genom att fylla i en blankett på Östersjöportalen.

Bild för media:

Mer information:

Specialforskare Maiju Lehtiniemi, SYKEs havscentrum
tfn 040 7255 085
fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Chefredaktör för webben Aira Saloniemi, SYKEs kommunikation, Östersjöfrågor
tfn 0400 1488 75
fornamn.efternamn@ymparisto.fi

 

 


Målgrupp: