Nysatsning på skyddet av hotade naturtyper

Pressmeddelande 22-08-2013 kl. 15.48

Miljöministeriet och Finlands miljöcentral informerar

De hotade naturtypernas tillstånd har inte förbättrats tillräckligt trots de skyddsbestämmelser som ska trygga dem. Skyddet bör göras effektivare genom ett mångsidigt urval av metoder, konstaterar Finlands miljöcentral i en färsk utredning.

Hiekkaranta__AnneRaunioWeb556_200.jpg
Sandstränder och -dyner är naturtyper som skyddas av naturvårdslagen. © Anne Raunio

En förbättring av naturtypsskyddet kräver både nya åtgärder och en utveckling av naturtypsbestämmelserna i naturvårds-, skogs- och vattenlagen, som varit i kraft i drygt 15 år.

Nya hotade naturtyper får lagskydd

I utredningen föreslås ett tillägg av 15 hotade naturtyper till de livsmiljöer som ska tryggas med naturtypsbestämmelser. Nya naturtyper är exempelvis kalkberg, svämskogar i södra Finland, boreala fjällmoar, äkta skogskärr och starr-skogskärr, solbelysta sluttningar i åsskogar och undervattensåsar. Från förut är 20 hotade naturtyper tryggade genom naturtypsbestämmelser.

I utredningen konstateras också att det utöver det lagstadgade skyddet finns ett behov av att utveckla administrativt lättare metoder och förfaranden som bättre beaktar sammanhängande livsmiljöer och deras behov av skötsel. Vikten av de hotade naturtyperna bör bland annat ökas i planeringen av markanvändning, i konsekvensbedömningen av projekt och vid tillståndsförfaranden. Med planeringssystem på landskapsnivå kan man stöda bevarandet av vidsträckta naturtyper och de funktionella helheter som de bildar. De olika formerna av frivilligt skydd ska också utvecklas.

Man kan också öka vikten av de hotade naturtyperna genom att skriva in dem i naturvårdslagen och -förordningen på motsvarande sätt som de hotade arterna.  

Bestämmelsernas effekter måste förbättras

Det finns också plats för förbättring i de nuvarande bestämmelserna. I utredningen fäster man uppmärksamhet bland annat på ordnandet av skötseln av naturtyperna i naturvårdslagen och på förebyggandet av skadliga konsekvenser av åtgärder utanför naturtypernas gränser. För de särskilt viktiga livsmiljöerna i skogslagen föreslås att man avstår från kravet på att objekten ska vara små till arealen. Dessutom föreslås att skyddet av exempelvis klibbalskärr, ängar och rikkärr utvidgas.

För tillämpningen av de lagar som tryggar småvatten önskar man enligt utredningen mer styrning. En småvattenförekomst med stränder och närområden bör beaktas som en helhet i lagstiftningen.

Mest brister i kännedomen om tillståndet hos naturtyperna i vattenlagen

Genom naturvårdslagen skyddas idag nio sällsynta naturtyper i skogar, vid stränder och i kulturmiljöer. Beslut om avgränsning har fattats för omkring 2 100 hektar.  De särskilda livsmiljöerna i skogslagen omfattar sju naturtyper bestående av småvatten, myrar, berg och lundar. Av dem har ca 160 000 hektar kartlagts. Dessutom har ca 13 700 hektar trädbevuxna livsmiljöer fridlysts i METSO-handlingsplanen och ca 7 500 hektar bevarats genom miljöavtal fram till slutet av 2011. Antalen har ytterligare ökat sedan dess. Genom bestämmelserna i vattenlagen ska fyra småvattentyper bevaras, men uppgifterna om hur skyddet har genomförts är svaga.

Utredningen har gjorts som bakgrundsinformation för miljöministeriets projekt för utveckling av naturvårdslagstiftningen. Uppgifterna kan också utnyttjas i andra aktuella författningsprojekt samt i planeringen av projekt och utredningar kring naturtyper. Uppgifterna i utredningen har funnits till förfogande i beredningen av den nya skogslagen.

Bilder för medierna

  • Kalberg (jpg, 5 Mb): Kalkbergen föreslås tilläggas bland de naturtyper som skyddas av naturvårdslagen. Foto Kimmo Syrjänen.
  • Åsskog (jpg, 5 Mb): Skogarna på åssluttningar bör skötas så att öppenheten och solexponeringen bevaras. Foto: Anne Raunio.
  • Sandstrand (jpg, 1 Mb): Sandstränderna är skyddade, men hotas trots det av den främmande arten vresros. Foto Anne Raunio.
  • Bandtångsäng (jpg, 4,5 Mt): Vissa naturtyper under vatten, såsom bandtångsängarna, behöver också skydd. Foto Pekka Tuuri.

Ytterligare information

Anne Raunio, projektchef, Finlands miljöcentral
tfn 0400 148 690, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Aira Kokko, äldre forskare, Finlands miljöcentral
tfn 0400 148 679, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Katariina Mäkelä, äldre forskare, Finlands miljöcentral                     
tfn 0400 148 686, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Projektet för utveckling av naturskyddslagstiftningen

Satu Sundberg, regeringsråd, miljöministeriet                               
tfn 050 550 9483, fornamn.efternamn@ymparisto.fi


Målgrupp: