Förstasidan
>
Forskning & utveckling
>
Vatten
>
Aranda undersökte hela Östersjön: syretillståndet fortfarande dåligt, de ytliga fosforhalterna förhöjda i Bottenhavet och Egentliga Östersjön

Aranda undersökte hela Östersjön: syretillståndet fortfarande dåligt, de ytliga fosforhalterna förhöjda i Bottenhavet och Egentliga Östersjön

Pressmeddelande 12-03-2014 kl. 17.28

SYKE och SMHI informerar

Finlands miljöcentrals (SYKE) havsforskningsfartyg Aranda har under början av år 2014 undersökt Östersjöns tillstånd på ett större område jämfört med tidigare vintrar. Samarbetet med SMHI (Sveriges Meteorologiska och hydrologiska institut) möjliggjorde en datainsamling som täcker hela Östersjön.

Den första gemensamma Östersjö-observationsresan i enlighet med samarbetskontraktet, undertecknat föregående år av SYKE och SMHI, gjordes under perioden 22.1. till 13.2. Tidigare hade Aranda gjort en resa för att studera Finska vikens tillstånd 13-18.1., detta inom ramen för temaåret ”Finska vikens år 2014”. Som resultat av dessa resor uppstod en heltäckande bild av hela Östersjöns tillstånd under midvintern 2014 (resornas rutter: bild 1).

Arandan tavlimatkojen reitit 2014

Bild 1. Arandas resor under januari-februari 2014. T.v.: Forskningsresan på Finska viken, norra Egentliga Östersjön och Bottniska viken. T.h.: Forskningsresan på norra, mittersta och sydliga Egentliga Östersjön samt i de Danska Sunden.

Syretillståndet i djupvattnen fortfarande dåligt, stormar har förbättrat situationen på 50 – 80 meters djup

Den stormiga väderleken under början av vintern ledde till en fördjupning av det omblandade ytskiktet och en mera markerad haloklin, dvs. en brantare gräns mellan ytvattnet och det salthaltigare djupvattnet, i Egentliga Östersjön (bild 4). Därmed har syreläget i den övre delen av haloklinen förbättrats, jämfört med situationen under vintern 2013 (bild 2 och 3). Syreläget i djupvattnet i den Egentliga Östersjön är dock fortsättningsvis dåligt, och svavelväte förekommer i de vattenmassor som ligger under ca 100 meters djup. Vatten med större salthalt synes ha strömmat från Bornholmsdjupet mot Gotlandsdjupet (bild 4). Detta är sannolikt en påföljd av de exceptionellt kraftiga stormarna i trakterna av de Danska Sunden under november-december 2013.

Vatten med hög salthalt har strömmat in i Östersjön genom de Danska Sunden under slutet av år 2013 och början av år 2014. Vid månadsskiftet oktober-november strömmade uppskattningsvis 40 kubikkilometer vatten in i Östersjön genom Öresund. Under december strömmade två mindre saltpulser in, den första på 20 kubikkilometer och den senare 10 kubikkilometer. I februari 2014 strömmade ca 30 kubikkilometer salthaltigt vatten in från Nordsjön till Östersjön.

Man observerade, att salthalten i de bottennära vattenmassorna i Bottenhavet ökat något, vilket tyder på att salthaltigare vatten från den övre delen av haloklinen kommit att strömma in till Bottniska viken över den relativt grunda tröskel som inloppet till Ålands hav bildar. Det har lett till en liten minskning av syrehalterna i Bottenhavets djupvatten jämfört med år 2013 (bild 3).

Bild 2. Djupvattnets syrehalter vintern 2013 och vintern 2014.

Bild 3. Syreprofiler från Gotlandsdjupet till Bottenviken vintern 2013, och från Danska Sunden till Bottenviken vintern 2014.

Bild 4. Profiler av salthalten från Gotlandsdjupet till Bottenviken vintern 2013, och från Danska Sunden till Bottenviken vintern 2014.

Fosforhalterna i ytliga vattenskikt har ökat i Egentliga Östersjön och Bottenhavet

Beträffande närsaltkoncentrationerna kunde man observera vissa betydande förändringar under tidsperioden från vintern 2013 till vintern 2014. Den viktigaste är förhöjningen av fosforhalterna, speciellt i ytskiktet i Egentliga Östersjön och Bottenhavet (bild 5). Fosforhalterna i den allra östligaste delen av Finska viken var något lägre än i vikens mellersta del, och lägre under vintern 2014 jämfört med vintern 2013, vilket sannolikt är ett resultat av effektiveringen av vattenskyddsåtgärderna i Ryssland under de senaste åren.

Att fosforhalterna i Egentliga Östersjön blivit högre är sannolikt en följd av att fosforhaltigt vatten från de övre skikten i haloklinen blandats in i ytvattnet. Detta kan påvisas även i skillnaderna i salthaltsprofilerna under vintrarna 2013 och 2014. De höga fosforhalterna i djupvattnet under haloklinen beror på sedimentens bristfälliga förmåga att binda fosfor, och att fosfor går i lösning från sedimenten i syrefri miljö (sk. inre belastning).

Kvävehalterna var under vintern 2014 något lägre än föregående år, både i Egentliga Östersjön och i Bottenhavet (bild 6). Tillsammans med höjda fosforkoncentrationer innebär detta en större mängd överskottsfosfor under vintern 2014 (bild 7). Detta ökar sannolikheten för massförekomst av cyanobakterier (blågröna alger), sk. algblomning, i dessa havsområden på sommaren, jämfört med föregående år.

Bild 5. Fosfathalterna på 15 meters djup, vintern 2013 och vintern 2014.

Bild 6. Halterna av löst oorganiskt kväve på 15 meters djup, vintern 2013 och vintern 2014.

Bild 7. Beräknade halter av sk. överskottsfosfor, vintern 2014.

Syretillståndet i Bornholmsdjupet försämrades

Syreläget i Bornholmsdjupet österom Skåne hade försämrats i jämförelse med situationen år 2013, och syrehalterna låg på en kritisk nivå (under 2 milliliter per liter) i det bottennära vattnet.

I Kattegatt och Skagerrak var ytvattnets salthalter mycket lägre än vanligt, beroende på utflödet av Östersjövatten till Nordsjön. Haloklinen och temperatur-språngskiktet (termoklinen) befann sig på 10 – 20 meters djup i dessa områden. I mellersta delen av Skagerrak observerades ovanligt höga halter av silikat, vilket även det indikerar inverkan av utflödande Östersjövatten. I Kattegatt uppmättes rätt normala halter kväve och fosfor.