Pressmeddelande 02-02-2011 kl. 0.00
I januari växte snötäcket mer än vanligt i hela landet, men rekordhöga drivor för tidpunkten förekommer dock ingenstans. Det är bäst att kontrollera taken i varje fall vid syd- och sydvästkusten och i Savolax. Vattenståndet i många av våra stora sjöar är tämligen lågt, i Saimen är underskottet ungefär en halv meter.
Nederbörd
Nederbörden var större än medelvärdet för tidpunkten i nästan hela landet. I södra och mellersta Finland samt i f.d. Uleåborgs län var nederbörden huvudsakligen 50–70 mm, i sydvästra Finland och Södra Österbotten nästan 100 mm, dvs. två gånger så stor som medelvärdet för tidpunkten. I största delen av Lappland var nederbörden 30–50 mm, i öster ställvis lägre än medelvärdet. Med undantag av de sydligaste delarna av landet kom all nederbörd i form av snö.
Snöbelastning
I södra och mellersta Finland överskred snömängden i slutet av januari tydligt medelvärdet för perioden 1961–2010. I väst var snöbelastningen i terrängen huvudsakligen 70–110 kg/m2, i öst 100–130 kg/m2. Skillnaden mellan snömängden vid Finska vikens kust och i inlandet har minskat, men det finns fortfarande 20 % mera snö vid kusten än 50–100 km längre norrut. En lika snörik januari månad som denna förekom i största delen av södra och mellersta Finland senast år 1984, och ställvis i östra Finland år 2005. På hela det här området finns det betydligt mera snö nu än för ett år sedan.
I landskapet Norra Österbotten finns det snö 70–110 kg/m2, i Kajanaland 100–130 kg/m2. Näst efter Åland är södra Lappland det snöfattigaste området i landet, snöbelastningen är mestadels 60–80 kg/m2. I södra Lappland finns det så här litet snö i slutet av januari i genomsnitt en gång per tio till tjugo år. I övriga delar av Lappland är snösituationen nära medelvärdet för tidpunkten, snöbelastningen är 80–160 kg/m2.
Snötätheten på tak överskrider på många ställen 200 kg/m3, och då väger ett 50 cm tjockt snötäcke över 100 kg/m2 och ett en meter tjockt snötäcke 200 kg/m2. På många ställen på syd- och sydvästkusten är snöbelastningen för tillfället större än de dimensioneringsvärden för snö på tak som användes vid planeringen av byggnader 1955–1969. Även vid västkusten och i Kuopiotrakten överskrids ställvis dimensioneringsvärdena från denna period. I övriga delar av landet är snöbelastningen i terrängen i genomsnitt betydligt lägre än dimensioneringsvärdena. På taken samlas snö på annat sätt än i terrängen, och på vissa ställen kan det bildas höga drivor, vars snöbelastning är dubbelt så stor som i terrängen. Fastighetsägarna bör aktivt följa med snöbelastningen på taken och vid behov ordna snöröjning.
Om vädret är som normalt för årstiden kommer snöns vattenvärde ännu att öka i södra Finland ca 30 mm, i mellersta Finland 40 mm och i norra Finland 50–70 mm.
Vattenstånd och vattenföring
Variationerna i vattenståndet var små i januari. På många ställen i södra Finland steg vattenståndet och vattenföringen något till följd av blidväder, men i resten av landet fortsatte vattenståndet att minska sakta och vattenföringen var fortfarande liten. I landets södra och östra delar och i södra Lappland var vattenytorna lägre än vanligt i januari. De största skillnaderna i det faktiska vattenståndet jämfört med medelvattenståndet förekom i de stora sjöarna i östra Finland. I slutet av januari låg vattenståndet i exempelvis Saimen och Pihlajavesi en halv meter under medelvärdet för tidpunkten, i Haukivesi och Pyhäselkä ca 60 cm. Också vattenföringen i de största vattensystemen var mindre än medelvärdet i nästan hela landet.
Istjocklek
I slutet av månaden var istäcket i största delen av sjöarna i södra och mellersta Finland 35–55 cm tjockt, vilket är 5–15 cm mer än medelvärdet för tidpunkten. I norra Finland var isens tjocklek 40–55 cm, dvs. i närheten av medelvärdet. Den tjockaste isen, hela 61 cm, uppmättes i Lappajärvi den 30 januari.
En stor del av istäcket består i södra Finland av stöpis, som har uppstått då vatten och snösörja frusit till is. Stöpisens bärkraft är ganska låg, den tas inte alls i beaktande då man kalkylerar normer för isens bärkraft. På grund av det tjocka snötäcket är isarna annars också oberäkneliga, så det lönar sig att vara försiktig. I många sjöar har snön också lett till att vatten stigit upp på isen.
Grundvattenstånd
Grundvattenståndet i nästan hela landet håller på att sjunka, vilket är typiskt för tidpunkten. Vid sydkusten har grundvattenytan slutat sjunka tillfälligt på grund av blidväder. Grundvattenståndet vid kusterna ligger 15–30 cm under medelvärdet för tidpunkten. I mellersta och östra Finland ligger grundvattenytan 10–50 cm under medelvärdet, i norra Finland bara lite under medelvärdet. Enligt prognoserna kommer grundvattenståndet att börja stiga i södra och mellersta Finland i mars–april och längre norrut i april–maj.
Tjäle
Den här vintern är snötäcket fördelat på ett ovanligt sätt i vårt land och detta inverkar också på förekomsten av tjäle. Vid sydkusten, där det har funnits rikligt med snö hela vintern, är tjälskiktet endast 0–5 cm tjockt. I Lappland, där det har funnits knappt med snö, är tjäldjupet 60–80 cm. I övriga delar av landet är det 10–40 cm.
Prognos
Temperaturen förutspås hålla sig under nollstrecket under de närmaste veckorna, och då kommer vattenföringen i åarna fortsättningsvis att vara liten. Det kommer att samlas allt mera snö i hela landet, ifall slutet av månaden inte blir varmare än vanligt. I södra och mellersta Finland torde snöns vattenvärde vara högre än medelvärdet för tidpunkten. I södra och östra Lappland, utmed Kemijoki och i Kuusamotrakten kommer det högst sannolikt att finnas mindre snö än vanligt ännu i slutet av februari.
Vattenståndet i Saimen ligger 50 cm under medelvärdet för tidpunkten. Enligt prognosen kommer vattenståndet att sjunka ca 5 cm, men skillnaden mellan det faktiska vattenståndet och medelvärdet för tidpunkten kommer ändå att vara oförändrad. Vattenståndet kommer att vara betydligt lägre än normalt fram till våren. Eftersom vintern är så snörik, kommer vattenståndet dock att stiga under vårens lopp och närma sig långtidsmedelvärdet för tidpunkten.
Vattenståndet i många stora sjöar i naturtillstånd på ett område mellan norra Karelen och Birkaland, t.ex. Iso-Längelmävesi, Konnevesi, Nilakka, Kallavesi och Pielinen, kommer att vara mycket lägre än normalt i februari. Vattensituationen förbättras även i dessa sjöar på våren då de rikliga snömassorna börjar smälta. Päijännes yta ligger ca 10 cm under medelvärdet för tidpunkten och torde sjunka 5–15 cm under februari månad.
Vattenföringen i de stora älvar som utmynnar ut i Östersjön – Kymmene älv, Kumo älv och Ule älv – förutspås vara mindre än vanligt i februari. Avtappningsbesluten för högre upp belägna sjöar kommer dock att inverka på hur stor vattenföringen blir. Vattenföringen i åar och älvar i Lappland och Österbotten torde vara liten, vilket är typiskt för dessa vattendrag den här tiden av året.
Mer information
Vattenläget i allmänhet
-
Hydrolog Esko Kuusisto, SYKE, tel. 040 831 9165, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Hydrolog Heidi Sjöblom, SYKE, tel. 0400 148 603, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Forskare Eliisa Haavanlammi, SYKE, tel. 0400 148 537, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Grundvatten och tjäle
-
Forskare Mirjam Orvomaa, SYKE, tel. 040 353 9329, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Geohydrolog Risto Mäkinen, SYKE, tel. 040 740 2549, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Hydrologiska prognoser
-
Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, SYKE, tel. 040 561 5533, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Hydrolog Juho Jakkila, SYKE, tel. 0400 148 560, fornamn.efternamn@ymparisto.fi