Pressmeddelande 02-03-2011 kl. 0.00
Nederbörden var stor i början av februari, och snömängden ökade i hela landet. Vädret blev åter kallare efter en varmare början på månaden och nederbörden minskade. Det finns mera snö än vanligt i landets södra och mellersta delar, men ovanligt lite snö i södra Lappland. Det lönar sig att följa med snöbelastningen på tak i synnerhet vid kusterna och i norra Savolax. Vattenståndet fortsatte att sjunka i februari, och i östra Finlands stora sjöar är vattenståndet fortfarande mycket lågt. Även grundvattenståndet är lågt i hela landet, och tjäldjupet är litet med undantag av det snöfattiga södra Lappland. Sjöisarna är på många ställen tjockare än medelvärdet för tidpunkten men särskilt i södra Finland består en stor del av istäcket av skör stöpis.
Nederbörd
I februari kom nästan all nederbörd i början av månaden, och efter den 10 februari var nederbörden liten särskilt i landets södra och mellersta delar. Månadsnederbörden var i hela landet under 30 mm, dvs. 60–85 % av medelvärdet för tidpunkten.
Snötäckets vattenvärde
Under de första tio dygnen av februari växte snötäcket betydligt i hela landet. Mest snö kom det på området för Vuoksens vattensystem, där snöns vattenvärde växte med över 20 mm (dvs. snöbelastningen över 20 kg/m2). Under det klara köldvädret i början av månaden förändrades inte snömängderna längre just alls innan det började snöa igen under de sista dagarna av månaden och då huvudsakligen i Lappland. I slutet av februari var snöns vattenvärde i merparten av landet 90–130 mm. Vid sydkusten var vattenvärdet 130–160 mm, och i Savolax, norra Karelen och nordligaste Lappland var snömängden till och med större än så. Ställvis i norra Savolax var snöns vattenvärde rentav 200 mm. Minst snö fanns det fortsättningsvis i södra Lappland, där snöns vattenvärde vara bara 70–90 mm. I landets södra och mellersta delar är snömängden betydligt högre än långtidsmedelvärdet, men i stora delar av Lappland finns det mindre snö än i allmänhet.
Snötätheten på tak är på många håll över 250 kg/m3, vilket betyder att ett 50 cm tjockt snötäcke väger över 125 kg/m2 och ett en meter tjockt snötäcke över 250 kg/m2. På många ställen på syd- och sydvästkusten är snöbelastningen för tillfället större än de dimensioneringsvärden för snö på tak som användes vid planeringen av byggnader 1955–1969. I södra Österbotten och norra Savolax överskrids ställvis dimensioneringsvärdena även för nyare byggnader. På taken samlas snö på annat sätt än i terrängen, och på vissa ställen kan det bildas höga drivor, vars snöbelastning är dubbelt så stor som i terrängen. Särskilt vid blidväder kan snö och is glida ner från tak av sig själva. Det här sker i allmänhet snabbt och plötsligt och kan vara livsfarligt.
Vattenstånd och vattenföring
Vattenståndet i de flesta sjöar sjönk i februari, vilket är typiskt för vintern. I sjöar i naturtillstånd var förändringarna i vattenståndet mycket små, men i många reglerade sjöar sjönk vattenytan betydligt till följd av behoven inom översvämningsskyddet och energiekonomin. I slutet av februari låg vattenytorna i många sjöar i landets södra och mellersta delar och södra Lappland under långtidsmedelvärdena. Speciellt stora var skillnaderna mellan de faktiska värdena och medelvärdena i stora sjöar inom Vuoksens vattensystem. Vattenståndet i Saimen, Haukivesi, och Pihlajavesi samt Ule träsk låg ca en halv meter under medelvärdet. Även vattenföringen var liten, vilket är typiskt för februari. Vattenföringen var tydligt mindre än medelvärdet för tidpunkten i de största vattensystemen.
Grundvattenstånd
Grundvattenståndet fortsatte att sjunka i februari, så som det brukar på vintern. I största delen av södra och mellersta Finland låg vattenståndet 15–35 cm under medelvärdet. Södra Tavastland och ställvis också södra Savolax och norra Karelen utgör dock undantag; där var värdena 30–60 cm under medelvärdet för tidpunkten. I norra Finland ligger grundvattenståndet 5–20 cm under medelvärdet.
Tjäle
Tjäldjupet är 10–30 cm i landets södra och mellersta delar. På de snörika områdena vid sydkusten är tjälskiktet 0–10 cm tjockt, dvs. 10–20 cm mindre är medelvärdet. Vid västkusten är tjäldjupet 20–25 cm mindre än medelvärdet för tidpunkten. I mellersta och östra Finlands kärrmarker är tjäldjupet 5–20 cm, vilket är 5–10 cm högre än medelvärdet. På dessa områden har grundvattenståndet varit lågt sedan hösten, och eftersom det värmande grundvattnet varit lågt har tjälen lyckats gå djupare ner i marken än i allmänhet. I skogarna i Kajanaland och nordöstra Österbotten förekommer snön främst i form av upplega och mindre som drivor på marken, och därför har tjälen gått djupare i marken där än på andra områden. Trots det är tjäldjupet på dessa områden 5–10 cm mindre än medelvärdet. I det snöfattiga Lappland är tjäldjupet 40–140 cm, vilket är 20–35 cm mer än vanligt.
Istjocklek
Trots kölperioden i februari växte istäcket på våra sjöar endast 2–10 cm i tjocklek, vilket beror på det isolerande snötäcket. Det bildades inte mera kärnis, utan isarna blev tjockare till följd av att snösörja och vatten frös till stöpis. Enligt mätningar gjorda den 28 februari var istjockleken i hela landet 50–70 cm. I landets södra och mellersta delar var isarna fortfarande 5–15 cm tjockare än långtidsmedelvärdet för tidpunkten, i norra Finland låg isarnas tjocklek i närheten av medelvärdet. I synnerhet i landets södra och mellersta delar är den sköra stöpisens andel av isens hela tjocklek stor, rentav över hälften.
Prognos
Temperaturen förutspås hålla sig på köldsidan under de närmaste veckorna, vilket betyder att vattenföringen i åar och älvar fortsätter att vara liten. Det kommer sannolikt att samlas ännu lite snö i landets södra och mellersta delar och i Lappland 30–40 kg/m2 under normala väderförhållanden. I södra och östra Lappland, utmed Kemi älv och i Kuusamotrakten kommer det högst sannolikt att finnas mindre snö än vanligt ännu i slutet av mars
Vårflödet blir sannolikt kraftigare än i allmänhet till följd av den stora snömängden. Enligt den nuvarande prognosen kommer vattenföringen att vara som störst i södra och sydvästra Finland och södra Österbotten i början eller mitten av april, i övriga delar av landet senare. Söder om linjen Karleby–Joensuu kommer det att finnas betydligt mera snö än vanligt, vid sydkusten och i södra Österbotten rentav två gånger mer än medelvärdet för tidpunkten. På de här områdena kommer översvämningar under snösmältningen sannolikt att vara ännu större än förra våren. Men allra viktigast med tanke på vårflödet är vädret under snösmältningsperioden. Om snön smälter i flera etapper och inte på en gång blir flödestoppen betydligt mindre.
Vattenståndet i Saimen ligger nu 50 cm under medelvärdet för tidpunkten. Enligt prognosen kommer vattenståndet att fortsätta att sjunka långsamt också i mars. Fram till vårens ankomst kommer vattenståndet att vara betydligt lägre än i allmänhet. Vattenståndet förutspås dock stiga på våren till närheten av långtidsmedelvärdet för tidpunkten som en följd av den snörika vintern.
Vattenståndet i många stora sjöar i naturtillstånd på ett område mellan norra Karelen och Birkaland, t.ex. Iso-Längelmävesi, Konnevesi, Nilakka, Kallavesi och Pielinen, kommer att vara mycket lägre än normalt i mars. Vattensituationen förbättras även i dessa sjöar på våren då de rikliga snömassorna börjar smälta. Päijännes yta ligger ca 10 cm under medelvärdet för tidpunkten och torde sjunka 5–20 cm under mars månad.
Vattenföringen i de stora älvar som utmynnar ut i Östersjön – Kymmene älv, Kumo älv och Ule älv – förutspås vara mindre än vanligt även i mars. Avtappningsbesluten för högre upp belägna sjöar kommer dock att inverka på hur stor vattenföringen blir.
Grundvattenståndet i södra och mellersta Finland kommer enligt prognosen att börja stiga i månadsskiftet mars-april och längre norrut senast i månadsskiftet april-maj.
Mer information
Vattenläget i allmänhet
-
Hydrolog Esko Kuusisto, SYKE, tel. 040 831 9165, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Hydrolog Heidi Sjöblom, SYKE, tel. 0400 148 603, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, SYKE, tel. 040 561 5533, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Forskare Eliisa Haavanlammi, SYKE, tel. 0400 148 537, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Grundvatten och tjäle
-
Forskare Mirjam Orvomaa, SYKE, tel. 040 353 9329, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Geohydrolog Risto Mäkinen, SYKE, tel. 040 740 2549, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Hydrologiska prognoser
-
Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, SYKE, tel. 040 561 5533, fornamn.efternamn@ymparisto.fi