Hydrologisk översikt i slutet av april 2011: Snösmältningen skedde snabbt och ledde till stora vårflöden i kustregionens åar

Pressmeddelande 03-05-2011 kl. 0.00

I april var nederbörden liten och vädret varmt i hela landet. Snösmältningen skedde snabbt och i synnerhet i norra Finland tidigare än vanligt. I slutet av april fanns det mest snö i norra Lappland. Vattenytorna steg snabbt på grund av smältvattnen, och vårflödena i kusttrakterna var tydligt kraftigare än vanligt. Vårflödena i Lappland blir små och förväntas inträffa huvudsakligen i mitten eller slutet av maj. I slutet av april höjde smältvattnen det låga vattenståndet i största delen av södra och mellersta Finland till närheten av långtidsmedelvärdena, och även grundvattenståndet i södra och västra Finland låg i slutet av månaden nära medelvärdet eller rentav över det. I övriga delar av landet var grundvattenståndet huvudsakligen lägre än vanligt. Tjälskiktet smalt nästan helt i april i landets södra och mellersta delar. Islossningen skedde i södra och västra Finland i slutet av april, och isarna blev så svaga även i övriga delar av landet, med undantag av norra Lappland, att deras tjocklek inte längre gick att mäta.

Nederbörd

I april var nederbörden liten i hela landet. Nederbördsmängden var över allt i landet tydligt mindre är medelvärdet för tidpunkten, i västra Finland uppgick den inte ens till hälften av medelvärdet. I Österbotten, nordvästra Lappland och sydöstra Finland var nederbörden ställvis endast ca 10 mm, och månadsnederbörden var inte ens på de nederbördsrikaste områdena i sydvästra och östra Finland mer än drygt 30 mm. Nederbörden kom nästan uteslutande som vatten.

Snötäckets vattenvärde

Det varma vädret satte fart på snösmältningen i hela landet redan i början av april. Endast i nordligaste Lappland växte snöns vattenvärde ännu något, men även där började snön smälta i slutet av första veckan av april. Den 20 april fanns det redan helt snöfria områden i sydvästra Finland, och i slutet av månaden hade all snö smultit söder om linjen Uleåborg–Ilomants och en stor del av södra Lappland. Även i övriga delar av landet, exklusive norra Lappland, fanns det bara små mängder snö kvar i skogarna. I nordligaste Lappland var dock snöns vattenvärde fortfarande över 100 mm. Snösmältningen skedde tidigare än i genomsnitt i synnerhet i landets norra delar och snömängderna där var exceptionellt små för april.

Vattenstånd och vattenföring

Vattenståndet och vattenföringen ökade snabbt i södra och västra Finland redan under de första dagarna av april, då vädret hade blivit varmare. I östra Finland började vattenståndet stiga något senare och långsammare. Vårflödena i kusttrakterna var i år betydligt större än det genomsnittliga vårflödet och inträffade på många ställen tidigare än vanligt. Isproppar höjde de förut höga vattenytorna i många åar, men större översvämningsskador uppstod inte. Maximivattenstånd i små sjöar i avrinningsområdens övre lopp i landets södra och mellersta delar uppnåddes i april, och vattenstånden började åter sjunka i slutet av månaden. I större sjöar, som mottar avrinningsvatten från vidsträckta områden, höjs vattenståndet långsammare och höjningen pågår fortfarande. I Lappland smalt snön i ett tidigt skede, vilket ledde till att vattenstånden höjdes tidigare än vanligt. Eftersom snömängden var så liten i Lappland blev vattenstånden trots allt inte höga. Vårflödet i Simojoki å var mindre än i genomsnitt och inträffade redan i april, men vattenytorna i andra åar kommer ännu att stiga. På grund av att vårflödet inföll så tidigt i år överskred vattenytorna i nästan hela Lappland i slutet av april långtidsmedelvärdena. I övriga delar av landet har smältvattnen höjt vattenytorna mestadels till närheten av genomsnittsnivån för slutet av april.

Grundvattenstånd

Grundvattenståndet i södra och västra Finland steg i början av april och är nu på många ställen 0–30 cm högre än medelvärdet för tidpunkten. I mellersta och östra Finland började grundvattenståndet stiga i slutet av april men var huvudsakligen 20–40 cm lägre än medelvärdet. Ställvis är grundvattenståndet högre än medelvärdet på grund av skillnader i grundvattenformationerna. I norra Finland ligger grundvattenytorna 5–30 cm nedanför medelvärdet men de kommer att börja stiga i maj.

Tjäle

Tjälskiktet i södra och mellersta Finland har smultit till största delen men försvinner helt och hållet först i maj. Smältningen är beroende av nattemperaturernas utveckling och nederbörden. I norra Finland uppnåddes det maximala tjäldjupet i början av april och det tjocka tjälskiktet där smälter så småningom. I norr är tjäldjupet fortfarande 60–140 cm.

Istjocklek och ytvattnets temperatur

Sjöisarna i södra Finland började försvagas i början av april. I landets mellersta delar och Uleåborgs län skedde detta under den senare hälften av månaden. Islossningen inträffade i södra och västra Finland i slutet av april dvs. vid vanlig tidpunkt. I landets mellersta delar och stora delar av Lappland var isarna redan i slutet av månaden så svaga att man inte längre kunde gå ut på dem. Istjockleken kunde mätas endast i allra nordligaste Lappland, där den totala istjockleken var 55–60 cm, i Kilpisjärvi dock 82 cm. Värdena ligger 5–20 cm under långtidsmedelvärdena. SYKE varnar för att isarna blir allt svagare även i norra Lappland.

Efter islossningen när vädret blev varmare steg ytvattentemperaturen snabbt i små sjöar i södra Finland. I slutet av april var ytvattentemperaturen i landets södra och västra delar 4–8 grader, i Oulankajoki 2 grader. Värdena ligger i närheten av långtidsmedelvärdena.

Prognos

I Lappland har vattenföringen redan ökat, men eftersom vädret har blivit kyligare igen kommer ökningen i vattenföringen att mattas av eller stanna upp i början av maj. Vårens flödestoppar i Lappland kommer att vara betydligt mindre än vanligt för att snömängden är så liten och för att snösmältningen sker under en så lång tid. Vattenföringen i Kemi älv förväntas vara ungefär densamma som nu under de närmaste veckorna, och vårens maximivattenföring kommer troligen att vara rekordartat liten. Vattenföringen i Torne älv kommer sannolikt att vara ungefär som nu eller minska denna vecka, men vattenföringen kommer åter att öka i mitten av maj och nå sin kulmen i slutet av maj. Flödestoppen blir också mindre än vanligt i Torne älv. En del av isarna i Torne älv har redan försvunnit, och största risken för isproppar är troligen över för i år. Flödestopparna i I Ivalojoki och Tana älv kommer flödestopparna, som i år är mindre än vanligt, att inträffa i mitten eller slutet av maj.

Enare träsks vattenstånd förväntas stiga till sin normala sommarnivå före början av juli. Vattenståndet i Lokka och Porttipahta konstgjorda sjöar kommer däremot att vara lägre än vanligt under hela sommaren på grund av den ringa snömängden och för att avtappningen under vintern var kraftigare än i allmänhet. Kemi träsk påfylls dock normalt.

Vattenföringen i övriga delar av landet håller redan på att minska och kommer troligen att fortsätta att minska även under de närmste veckorna. Vattenståndet i små och medelstora sjöar i Kymmene älvs och Vuoksens övre lopp har redan börjat eller börjar mycket snart sjunka. Vattenståndet i stora sjöar, såsom Päijänne och Saimen, kommer ännu att stiga i flera veckor. Saimens vattenstånd förväntas stiga före början av juli 20–35 cm från den nuvarande nivån men stanna 10–30 cm nedanför medelvärdet för tidpunkten. Päijännes vattenstånd förutspås stiga till den för sommaren normala nivån före mitten av juni. Även i Ule träsk uppnås det normala sommarvattenståndet, men avtappningarna i maj och juni kommer att var mindre än vanligt. Mallavesis och Längelmävesis vattenstånd kommer att var som högst i slutet av maj, och ifall man inte får rikliga regn kommer vattenståndet att vara 15–25 cm lägre än det brukar vara i början av sommaren. Maximivattenståndet i Kitkajärvi och Muojärvi i Kuusamo kommer att vara exceptionellt lågt, och ifall man inte får rikliga regn kommer vattenståndet att vara 15–25 cm lägre än vanligt.

Mer Information

Vattenläget i allmänhet

  • Ledande Hydrolog Esko Kuusisto, SYKE,
    tel. 040 831 9165, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Hydrolog Heidi Sjöblom, SYKE, tel. 0400 148 603,
    fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Forskare Eliisa Haavanlammi, SYKE, tel. 0400 148 537,
    fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Grundvatten och tjäle

  • Forskare Mirjam Orvomaa, SYKE, tel. 040 353 9329,
    fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Geohydrolog Risto Mäkinen, SYKE, tel. 040 740 2549,
    fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Hydrologiska prognoser

  • Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, SYKE,
    tel. 040 561 5533, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Hydrolog Noora Veijalainen, SYKE, tel. 0400 148 545, 
    fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Till början av sidan


Målgrupp: