Hydrologisk översikt i slutet av maj 2011: Vattenståndet lågt i många stora sjöar, grundvattenståndet likaså

Pressmeddelande 03-06-2011 kl. 0.00

Vädret i maj var omväxlande men på det stora hela rätt nära det genomsnittliga majvädret. Finland nåddes av lågtryck efter en torr början på månaden, och månadsnederbörden var kring medelvärdet. De stora sjöarna och grundvattenförekomsterna skulle må gott av mer lågtrycksverksamhet, så att deras ytor steg.

Nederbörd

Början av maj var mycket torr, men under den andra halvan var nederbörden rentav riklig. Månadsnederbörden var mestadels större än medelvärdet men stannade under det på många ställen i södra Finland, Österbotten och Ilomantstrakten. Nederbörden i f.d. Uleåborgs län och södra Lappland varierade mellan medelvärdet och rentav det dubbla av det.

Snöbelastning

Snötäckets vattenvärde i norra Lappland ökade ännu något under de första dagarna av maj, men längre söderut fortsatte snön att smälta. Efter den 5 maj började snön smälta snabbt även i norra Lappland. Gränsen för snöfri mark gick i nivå med Sodankylä den 10 maj, och två veckor senare smalt sista snön i Lappland med undantag av nordsluttningar till fjäll och fjälldalar.

Vattenstånd och vattenföring

I ett stort antal åar i Lappland var vårflödet i maj fördelat på många flödestoppar, för att vädret tidvis igen blev kallare. Eftersom snömängden var liten och snön smalt i flera etapper, var översvämningarna särskilt i södra Lappland betydligt mindre en vanligt, ställvis rekordartat små. Under sista veckan av månaden förekom i Tana älv en flödestopp som överskred genomsnittet och i Torne älv en normalstor flödestopp. I Lokka konstgjorda sjö var vattenståndet i slutet av maj lägre är någonsin under perioden mellan 1980 och 2010.

Söder om Lappland mestadels sjönk vattenståndet och vattenföringen i maj, men i slutet av månaden ledde nederbörden till att vattenföringen ställvis ökade något. Vattenståndet i stora och reglerade sjöar fortsatte att stiga. I slutet av maj låg vattenståndet huvudsakligen i närheten av långtidsmedelvärdena, men i de stora sjöarna i östra Finland, t.ex. Saimen, låg vattenytan betydligt lägre än normalt. De största vattendragens vattenföring var i maj betydligt mindre än medelvärdet.

Grundvattenstånd

Våra grundvattenreserver påfylldes inte i någon större mån under snösmältningen denna vår. Därtill var nederbörden liten, så grundvattenstånden på många ställen i landet ligger 0–30 cm under medelvärdet. I vissa delar av östra Finland är grundvattenståndet rentav 50 cm lägre än långtidsmedelvärdet. I små grundvattenförekomster, som reagerar snabbt på förändringar, håller ytorna på att sjunka. Grundvattensituationen under sommaren är långt beroende av nederbörden i början av sommaren.

Tjäle

Tjälen smalt bort i början av maj i alla andra delar av landet utom norra Lappland. Den snöfattiga vintern i Lappland bidrog till att det uppstod ett tjockt tjälskikt, som ställvis är rätt så tjockt ännu också. Det håller dock på att tunnas ut även i Lappland.

Isläget

Islossningen skedde i landets mellersta delar i början av maj, i f.d. Uleåborgs län och i södra Lappland kring mitten av månaden. Tidpunkten för islossningen var i många sjöar på dessa områden ett par dagar tidigare än långtidsmedelvärdet. I slutet av maj var endast fjällsjöar istäckta. Kilpisjärvi hade fortfarande ett istäcke i maj, fast isarna redan var så tunna att man inte längre kunde nå mätningsplatsen.

Ytvattentemperatur

I början av månaden låg ytvattentemperaturen i insjöarna i kring långtidsmedelvärdet. I mitten av månaden blev vädret varmare och vattnens temperatur steg 2–6 grader över medelvärdet. Men under de två sista veckorna av maj blev vädret åter kallare, och i slutet av månaden låg ytvattentemperaturen i närheten av eller något under långtidsmedelvärdet. I landets södra och mellersta delar samt i f.d. Uleåborgs län var ytvattentemperaturen 10–15 grader, i Lappland 0–12 garder.

Prognos

Vattenståndet i stora sjöar i mellersta och östra Finland samt norra Österbotten och Lappland kommer under försommaren att vara lägre än i allmänhet den tiden av året. Det här beror främst på att april var så varm och nederbördsfattig. I Lappland och Kajanaland har detta även sin grund i att snömängden i vintras var betydligt mindre än i allmänhet och i Insjöfinland att förra sommaren var så torr.

Enligt den nuvarande prognosen kommer vattenståndet i Saimen att stiga 0–15 cm från den nuvarande nivån före slutet av juni och sedan ligga 30–45 cm under medelvärdet för tidpunkten. Troligen kommer Saimens yta att ligga lägre än genomsnittet ända fram till hösten. Ifall det inte förekommer ymniga regn, kommer vattenståndet i Pielinen, Konnevesi, Pielavesi, Iso-Längelmävesi och Tarjanne samt längre norrut Lokka, Porttipahta, Suolijärvet, Vuokkijärvi och Kitkajärvi i Kuusamo denna sommar att vara lägre än medelvärdet denna sommar.

Situationen är en helt annan i de sjöar vars vattenstånd man kan påverka genom reglering: exempelvis Päijännes yta kan höjas till en nästan typisk nivå för försommaren genom minskad avtappning. Även i Ule träsk kommer man att uppnå det eftersträvade sommarvattenståndet före slutet av juni, men avtappningen under våren och försommaren är betydligt mindre än i genomsnitt.

Vattenföringen i åarna i Lappland minskar nu efter de exceptionellt små högflödena under våren, och den fortsätter att minska under de närmaste veckorna. Vattenståndet i Kemi träsk är nu på sin normala sommarnivå och torde bli kvar där hela juni. Vattenståndet i Enare träsk kommer troligen att stiga 30–55 cm i juni och bli kvar på en 0–20 cm lägre nivå än i allmänhet under försommaren.

Mer information

Vattenläget i allmänhet

  • Ledande Hydrolog Esko Kuusisto, Finlands miljöcentral SYKE, tel. 040 831 9165, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Hydrolog Heidi Sjöblom, Finlands miljöcentral SYKE, tel. 0400 148 603, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Forskare Eliisa Haavanlmmi, Finlands miljöcentral SYKE, tel. 0400 148 537, förnamn.efternamn@ymparisto.fi

Grundvatten och tjäle

  • Forskare Mirjam Orvomaa, Finlands miljöcentral SYKE, tel. 040 353 9329, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Geohydrolog Risto Mäkinen, Finlands miljöcentral SYKE, tel. 040 740 2549, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Hydrologiska prognoser

  • Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, Finlands miljöcentral SYKE, tel. 040 561 5533, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Hydrolog Noora Veijalainen, Finlands miljöcentral SYKE, tel. 0400 148 545, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Till början av sidan


Målgrupp: