Irina Bergström. Foto: Tytti Ekola

När man uppskattar klimatuppvärmningens inverkan på mängden växthusgaser som slipper ut från naturmiljöer bör man ta i beaktande de växthusgaser som frigörs från sjösystems bottnar, i synnerhet vegetationstäckta strandnära bottnar, konstaterar Irina Bergström i sin doktorsavhandling som granskas den 13 juni. Bergström är specialforskare vid enheten för ekosystemförändring vid Finlands miljöcentral. Enligt Bergström kommer klimatförändringen med stor sannolikhet att leda till ökade utsläpp av kolgaser från strandnära bottnar med vegetation.

I Bergströms doktorsavhandling ligger fokus på två växthusgaser, koldioxid och metan. Enligt forskaren är speciellt grunda, vegetationstäckta strandnära bottnar betydande kolgaskällor i förhållande till sin yta. Metanet, som är en kraftig växthusgas, kan på bottnar med vegetation övergå från bottensedimentet direkt till atmosfären via växterna, och då oxideras metanet inte till koldioxid på bottensedimentets yta eller i vattnet.

Bergström undersökte mängden kolgaser som produceras i sjöar i södra Finland, och i synnerhet i strandnära bottnar täckta med vattenvegetation. Därtill undersökte hon kolgasernas tidsmässiga och spatiala variation och orsakerna till variationen. Av de reglerande faktorerna undersöktes temperaturens och bland annat årstidens, bottentypens, växtartens inverkan på utsläppen.

Avhandlingen visar att kolgasflödena i vegetationstäckta strandnära bottnar särskilt i små, grunda sjöar är betydande lokalt sett. Storleken på kolgasflödena påverkas starkt av temperaturen, men även övriga faktorer kan spela en viktig roll. Resultaten visade också att mängden växthusgaser som produceras i vegetationstäckta strandnära bottnar ökar till följd av mänsklig verksamhet som påskyndar klimatuppvärmningen. Det faktum att kolgaser kommer ut i luften från sjösystem leder till en ond cirkel, där de kolgaser som nått atmosfären i sin tur förstärker klimatförändringen.

Regionalt sett var totalutsläppen av metan från de områden bevuxna med övervattensväxterna vass och sjöfräken på 1600 km² som man undersökte i Tavastland sammanlagt en tredjedel större än utsläppen från öppna myrar, fastän vass- och sjöfräkensträndernas areal var mindre än hälften av myrarnas areal.

Bergström utredde i sin undersökning både genom mätningar och med hjälp av temperaturmodeller hur koldioxidproduktionen i sjöarnas bottensediment förändras då lufttemperaturen förändras och vilken inverkan årstiden, vattendjupet och bottnens egenskaper har på koldioxidmängden. Därtill undersökte hon om det finns ett samband mellan vissa växtarter och andra miljöfaktorer och metanutsläppen från sjöar samt utredde de lokala och årliga metanutsläppen från områden där det växer sjöfräken, vass och andra vattenväxter.

Disputationen sker måndagen den 13 juni i Vik, i auditorium 1041 i Biocentrum 2 (Viksbågen 5, Helsingfors).

Mer information

Specialforskare Irina Bergström, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 763, fornamn.efternamn@ymparisto.fi