Pressmeddelande 15-08-2012 kl. 9.00
| |
|
|
|
Bild: Heikki Kotiranta
|
På sommaren 2012 beräknades det finnas totalt cirka 17 100 storskarvbon i finska sjöområden, vilket är 600 färre än föregående sommar. I Skärgårdshavet minskade häckningsbeståndet med 12 procent, till skillnad från de övriga sjöområdena. Också i västra Finska viken minskade häckningsbeståndet med sju procent medan det ökade med 11 procent i de östra delarna. Det totala beståndet i Finska viken förblev således oförändrat.
Det häckande skarvbeståndet har ökat betydligt långsammare under de tio senaste åren. Den årliga tillväxten var cirka 47 procent under 2003–2007 men endast 16 procent under 2008–2012. De senaste årens stränga vintrar i Mellan- och Sydeuropa har delvis dämpat tillväxten i Östersjön.
År 2012 var det häckande skarvbeståndet starkast i Bottenhavet (6 151 bon) och Finska viken (5 940 bon). I Skärgårdshavet har man hittat 3 793 bon, i Kvarken 1 046 och i Bottenviken 178.
Den avtagande tillväxten i skarvbeståndet i Skärgårdshavet och västra Finska viken kan förklaras av att havsörnarna ökat kraftigt där. Havsörnen försämrade uppenbarligen förutsättningarna för skarvens häckning i flera kolonier, t.ex. i Raseborg och Luvia. Havsörnar har setts äta skarvens ungar och ägg samt orsakat att vuxna fåglar flyttat bort från sina vanliga häckningskobbar.
I Finlands sjöområden iakttogs totalt 37 skarvkolonier som häckade på 57 kobbar. Sex nya häckningskolonier uppstod i Raseborg, Hangö, Nådendal, Björneborg och Nykarleby.
Skarven skyddar sillgrisslan
Den i Finland ytterst utrotningshotade sillgrisslan har ökat betydligt i östra Finska viken när den häckat på samma kobbe med skarvar. Grisslorna som normalt häckar under stenblock har öppet lagt ägg mellan skarvarnas bon. Av landrovdjuren kommer i synnerhet inte minken åt att förstöra bona.
Skarvbon förstördes olagligt i åtminstone två kolonier i Raseborg (64 bon) och Björneborg (12 bon). I Nykarleby förstörde en räv som förts till en häckningskobbe den utrotningshotade silltrutens häckning men hade ingen betydande inverkan på skarvens ungantal.
I Europa häckar två underarter till skarven, den atlantiska underarten carbo, och sinensis som häckar i Östersjön. Av de skarvar som jagades med undantagstillstånd i Skärgårdshavet och Bottenviken på hösten 2010 och 2011 hörde över hälften till den atlantiska underarten. Då riktar sig jakten främst till flyttskarvar och inte till de skarvar som häckar hos oss. En del av beståndet av den atlantiska underarten flyttar till sina övervintringsområden via Östersjön och är vanlig i de finska sjöområdena redan under andra halvan av augusti.
Utveckling av det häckande skarvbeståndet i Finland 1996-2012 (SYKE)
| |
2004
|
2005
|
2006
|
2007
|
2008
|
2009
|
2010
|
2011
|
2012
|
|
Finska viken
|
1777
|
2191
|
2332
|
3054
|
3822
|
4681
|
4725
|
5877
|
5940
|
|
Skärgårds-
havet
|
581
|
1158
|
1611
|
3170
|
4439
|
4703
|
3586
|
4289
|
3793
|
|
Bottenhavet
|
311
|
1047
|
1534
|
2296
|
3650
|
5649
|
5186
|
6297
|
6151
|
|
Kvarken
|
108
|
114
|
150
|
205
|
547
|
720
|
719
|
1087
|
1046
|
|
Bottenviken
|
133
|
111
|
143
|
197
|
219
|
254
|
203
|
162
|
178
|
|
Parantal
|
2910
|
4621
|
5770
|
8922
|
12677
|
16007
|
14419
|
17712
|
17108
|
|
Kolonier
|
21
|
26
|
23
|
32
|
41
|
49
|
34
|
34
|
37
|
Bestånds-
ökning %
|
79
|
59
|
25
|
54
|
42
|
26
|
-10
|
23
|
- 3
|
Utveckling av det häckande skarvbeståndet i Finland 1996-2012
|
|
|
Större bild
|
Skarvens häckningsområden år 2012
|
|
Mer information
Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 691, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Äldre forskare Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral,
tfn 0400 148 685, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Informatör Riku Lumiaro, Finlands miljöcentral, tfn 040 5098 654,
förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Bilder för media
Bild: Heikki Kotiranta
Bild: Heikki Kotiranta
Bild: Heikki Kotiranta
En häckningskoloni med skarv i Finska viken. Bild: Heikki Kotiranta