Hydrologisk översikt i slutet av januari 2013: Tjälskiktet och sjöisarna blev kraftigare under januarikölden

	Bild: Mirjam Orvomaa

Januari både började och slutade i milt väder, men det förekom också tider av sträng köld i januari. Snöbelastningen ökade inte så mycket i januari men tjälskiktet i marken och sjöarnas isar blev kraftigare till följd av kölden. Trots det finns det fortfarande mindre tjäle än vanligt. Istjockleken i de flesta sjöar är däremot som den brukar vara den här tiden av året, men isens struktur vid en del sjöar är svag. ”Vid ett par mätningsställen bestod bara en fjärdedel av isens totala tjocklek av kärnis, resten var skör stöpis” varnar hydrolog Heidi Sjöblom vid Finlands miljöcentral.

Vattenståndet högt i stora sjöar i östra och mellersta Finland

Vattenståndet i de flesta stora sjöar i landets mellersta och östra delar är högt för den här tiden av året. Saimens vattenstånd ligger ca 70 cm högre än genomsnittet för tidpunkten och 20 cm över den s.k. normalzonen. ”Den sänkning av vattenståndet som förutspås i prognoserna kunde medföra en risk att saimenvikarens bon rasar samman. Av denna orsak kommer avtappningen från Pielinen och Kallavesi att utökas i februari-mars så att Saimens vattenstånd inte ska sjunka så kraftigt”, berättar hydrolog Juho Jakkila vid Finlands miljöcentral.

Undantagsavtappningen från Pielinen baserar sig på ett beslut av Regionförvaltningsverket i Östra Finland och genomförs så att avtappningen via Kaltimo är högst 50 m3/s större än den normala avtappningen fram till den 20 mars. Enligt prognosen kommer Pielinens yta på grund av denna överlopps avtappning att sjunka till närheten av medelvärdet för slutet av mars. Man planerar också att öka avtappningen från Kallavesi via Naapuskoski kanal, så att Kallavesis vattenstånd i slutet av mars kommer ner till medelvärdet för tidpunkten. Enligt den nuvarande prognosen kommer Saimens vattenstånd att sjunka 10–20 cm före den 20 mars.

Uppkomsten av kravis beror på kölden och har lett till att vattenståndet i de öppna forsarna i nedre loppet av Kymmene älv stigit. Situationen lättade då vädret åter blev varmare, men eventuella stränga köldperioder kan medföra problem med kravis också i fortsättningen eftersom vattenföringen i Kymmene älv är större än normalt.

(på finska)

Mer information

Vattenläget i allmänhet

• Hydrolog Heidi Sjöblom, Finlands miljöcentral SYKE,
  tfn 0400 148 603, fornamn.efternamn@miljo.fi
• Ledande hydrolog Esko Kuusisto, Finlands miljöcentral SYKE,
  tfn  040 831 9165, fornamn.efternamn@miljo.fi
• Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, Finlands miljöcentral SYKE,
  tfn 040 561 5533, fornamn.efternamn@miljo.fi

Grundvatten och tjäle

• Geohydrolog Risto Mäkinen, Finlands miljöcentral SYKE,
  tfn 040 740 2549, fornamn.efternamn@miljo.fi
• Hydrogeolog Mirjam Orvomaa, Finlands miljöcentral SYKE,
  tfn 040 353 9329, fornamn.efternamn@miljo.fi

Hydrologiska prognoser

• Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, Finlands miljöcentral SYKE,
  tfn 040 561 5533, fornamn.efternamn@miljo.fi
• Hydrolog Juho Jakkila, Finlands miljöcentral SYKE,
  tfn 0400 148 560, fornamn.efternamn@miljo.fi

Till början av sidan