Skäl att granska snöläget på stora halltak trots det mestadels typiska snöläget

Pressmeddelande 27-01-2015 kl. 17.24

Lumilippa roikkuu katolta. Kuva: Pirjo Ferin

Det är skäl att granska stora hallars takkonstruktioner, eftersom konstruktionsfelen i dem brukar vanligtvis uppenbaras då snöbelastningen ökar till cirka 80–100 kg/m2. För närvarande är snöbelastningen norr om linjen Ijo-Ilomants i regel 80–120 kg/m2 och under 80 kg/m2 söder om den. De snörikaste regionerna finns för närvarande i Norra Kajanaland och Enontekis.  Snömängden i Södra Finland är mindre än normalt, på andra håll är snöläget typiskt för årstiden. Nästa vecka lär snöbelastningen öka avsevärt i största delen av landet. I Norra och Östra Finland kan den öka med över 30 kg/m2.

Småhustak utgör ingen risk och det är inte nödvändigt att skotta snön från dem. De mest riskfyllda taken som kräver granskning är takkonstruktioner hos byggnader med stor spännvidd, så som idrottshallar, stora butiksbyggnader, ridhus och ekonomibyggnader inom jordbruket samt övertryckshallar.

”Hallägarna ska aktivt följa snöbelastningen och se till att snön vid behov skottas från taket, också om det anhopats särskilt mycket snö endast på en viss del av taket”, berättar SYKE:s ledande hydrolog Bertel Vehviläinen.

Snöns vikt beror på dess densitet och snölagrets tjocklek. ”Tumregeln är att ett 50 cm tjockt snölager ska avlägsnas från halltak och det är skäl att för takskottning anlita en yrkesperson”, påminner ledande hydrolog Bertel Vehviläinen.

Personer som skottar snö från småhustak är en riskgrupp

Vanliga småhus hör inte på basis av tidigare erfarenhet till riskbenägna objekt med tanke på takens hållfasthet. Men också vid dessa kan det uppstå farosituationer om snö eller is faller på människor. Alla personer som skottar snö från tak ska naturligtvis se till sin egen säkerhet.

Vid takskottning är det alltid skäl att använda professionell hjälp. Dessutom ska man säkerställa arbetarsäkerheten och förbipasserande personers säkerhet.

Mera information

Hydrolog Heidi Sjöblom, Finlands miljöcentral SYKE,
tfn 0295 251 650, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Planeringsingenjö Kimmo Söderholm, Finlands miljöcentral SYKE,
tfn 0295 251 669, fornamn.efternamn@ymparisto.fi [jarkko.j.koskela]

Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 731, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Kommunikationsexpert Katri Haatainen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 135, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

På vår webbplats


Målgrupp: