Pressmeddelande 15-12-2017 kl. 14.50
© Kuva: Jouko Lehmuskallio
Finlands miljöcentral och Finska Kulturfonden
Finska Kulturfonden har beviljat nästan tre miljoner euro för tvärvetenskaplig forskning som ska söka lösningar för att minska den mängd fosfor som läcker ut i vattendragen från jordbruket och som leder till övergödning. Forskningen koordineras av Finlands miljöcentral SYKE och i forskningen deltar Naturresursinstitutet Luke, Helsingfors universitet, Pyhäjärvi-instituutti och ELY-centralerna.
Finland har satt upp ambitiösa mål för att förbättra vattendragens tillstånd samt för återvinning av näringsämnen. När det gäller övergödningen av Östersjön och av insjöarna är fosfor ett problematiskt näringsämne, vars främsta källa är jordbruket. Både i Finland och på annat håll har man satsat hårt på att minska fosforbelastningen från jordbruket. Trots detta har belastningen endast minskat en aning och tillståndet i de vattendrag som lider av den spridda belastningen har inte förbättrats nämnvärt.
”Finska Kulturfonden har under de senaste åren aktivt sökt tillvägagångssätt som kan stöda det finska jordbruket på ett sätt som förbättrar miljöns tillstånd och säkrar utövandet av ett hållbart jordbruk långt in i framtiden. Vi finansierar också grundläggande forskning men av det här projektet väntar vi oss resultat som kan tillämpas direkt för att få till stånd en minskning av näringsbelastningen på ett sätt som är effektivare också ur odlarnas synvinkel”, konstaterar Finska Kulturfondens överombudsman Antti Arjava.
Projektet är planerat att vara treårigt och för det första året har Finska Kulturfonden beviljat en miljon euro. Totalt har 2,8 miljoner euro reserverats för projektet, vilket gör det till Finska Kulturfondens dyraste forskningsprojekt genom tiderna. ”Finansieringen lyfter stiftelsernas och forskningsanstalternas samarbete till en helt ny nivå. Det är fint att Finska Kulturfonden ger sitt stöd till miljöforskning där man söker lösningar för att förbättra tillståndet för våra vattendrag”, konstaterar Finlands miljöcentrals forskningsdirektör Per Mickwitz.
”Det globala misslyckandet i att minska näringsbelastningen från jordbruket kan delvis bero på bristfällig kännedom om de bakomliggande mekanismerna. Inom det projekt som nu inleds kommer man att forska kring fosforbelastningen på ett tvärvetenskapligt sätt och med olika metoder, från laboratorieprov till granskning av avrinningsområden”, berättar koordinatorn för projektet, Finlands miljöcentrals specialforskare Petri Ekholm. ”Forskningen utförs i nära samarbete med beslutsfattarna och med andra centrala intressegrupper. På det här sättet kan lösningarna erbjuda genuint stöd för beslutsfattandet och i valet av lämpliga metoder.”
Forskningen består av tre delar. Miljöcentralen leder de delar där åkrarnas näringshalt och åtgärderna på åkrarna granskas. Inom ramarna för den här delen utreds också förutsättningar och alternativ för att bygga upp en databas som kan uppdateras kontinuerligt. Målet är att man med hjälp av en enhetlig och tillförlitlig databas nu effektivare och mer ändamålsenligt än tidigare ska kunna rikta in miljöskyddsåtgärderna inom jordbruket på sådana områden där behovet är som störst.
Under ledning av Naturresursinstitutet utreds den biologiska användbarheten hos fosforbelastningen från jordbruket genom att man beaktar också de processer som reglerar vattendragens internbelastning. Målet är att utveckla en ny metod för beslutsfattande kring vattenskydd inom jordbruket och en metod med vars hjälp det är möjligt att rekommendera kostnadseffektiva kombinationer av åtgärder för olika avrinningsområden och mottagande vattendrag.
Under ledning av Helsingfors universitet ska ett sådant produktions- och miljömässigt hållbart odlingssystem utvecklas som går att anpassa till det tryck som klimatförändringen förorsakar och som ska fungera inom torrläggningsområden där många gårdsbruksenheters åker- och skogsmark ingår. I stället för praktiska åtgärder som ska minska enskilda områdens fosforbelastning undersöks odlingssystemets totala inverkan på torrläggningsområdet.
”Odlarna har redan länge vidtagit olika åtgärder för att minska jordbrukets inverkan på vattendragen. Att få korrekt information om jordbrukets inverkan på vattendragen blir allt viktigare när inverkan från klimatförändringen växer”, konstaterar Antti Sahi, verksamhetsledare vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter.
”För att kunna utvärdera åtgärdernas framgång behöver både odlarna och de politiska beslutsfattarna ny, mer precis information.”
Ytterligare information
Överombudsman Antti Arjava, Finska Kulturfonden, 09 6128 1234
Forskningsdirektör Per Mickwitz, Finlands miljöcentral, per.mickwitz@ymparisto.fi, 0295 251426
Projektets koordinator, specialforskare Petri Ekholm, Finlands miljöcentral petri.ekholm@ymparisto.fi, 0295 251102
Verksamhetsledare Antti Sahi, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, antti.sahi@mtk.fi, 0400 804 496
Ansvariga instanser för de olika delarna
- Mot ett digitalt språng inom lantbruket och en effektiv förvaltning
Specialforskare Jussi Kauppila, Finlands miljöcentral, jussi.kauppila@ymparisto.fi, tfn 0295 251270
- Fosforbelastningen och övergödningen inom lantbruket samt en minskning av denna
Specialforskare Risto Uusitalo, Naturresursinstitutet, risto.uusitalo@luke.fi, tfn 0295 326624
- Odlingssystemens anpassning till förändrade klimatförhållanden och miljökrav – Praktiska lösningar på försöksområdena och uppföljning av effekterna
Professor Laura Alakukku, Institutionen för lantbruksvetenskaper, laura.alakukku@helsinki.fi, tfn 0294 158682