Pressmeddelande 13-08-2019 kl. 8.11
Sommaren 2019 räknades cirka 25 700 storskarvsbon i Finlands havsområden. Häckningsbeståndet minskade med fyra procent, det vill säga tusen bon, jämfört med året innan. Storskarvens häckningsbestånd börjar närma sig sin maximala bärkraft och havsörnens jakt bidrar också till att minska beståndet.
Storskarvar på ett häckningsskär. Bild Antti J. Lind.
Storskarvens häckningsbestånd ökade snabbt från tio par 1996 till mer än 20 000 par 2014. Häckningsbeståndet har tidigare minskat med några procent 2010 och 2012. Dessa år minskade häckningsbeståndet i hela Östersjön till följd av de svåra väderleksförhållandena i övervintringsområdena.
I Finland har havsörnen stört storskarvens häckning i allt högre grad under 2010-talets gång, också i en del av de stora häckningskolonierna. Till följd av detta återvänder proportionellt färre häckningsmogna treåriga storskarvar än tidigare till sina födelseområden.
En tredjedel av storskarvens bon fanns i Finska viken och en fjärdedel vardera i Skärgårdshavet och Bottenhavet. Andelen av beståndet i Kvarken minskade till 15 procent och andelen i Bottenviken till tre procent. I Bottenviken förstördes en del av bona av stormen som härjade området i månadsskiftet maj–juni.
Häckningsbeståndet i Kvarken och Bottenhavet varierade nu för fjärde sommaren i följd. Orsaken till detta är att häckningen har störts både med undantagstillstånd och olagligt. Beståndet i Bottenhavet ökade med tusen bon och beståndet i Kvarken minskade i stället med mer än 1 500 bon jämfört med året innan.
Storskarvsbeståndet i Bottniska viken i sin helhet minskade med sju procent till cirka 11 140 bon, av vilka 6 540 fanns i Bottenhavet, 3 800 i Kvarken och 800 i Bottenviken. I Finska viken minskade beståndet med tre procent till cirka 8 700 bon. I Skärgårdshavet var beståndet ungefär lika stort som i fjol med 5 850 bon.
De största kolonierna mellan Vederlax och Nykarleby
Hela 47 storskarvskolonier observerades i Finland på totalt 82 skär på ett 76 hektar stort område. Antalet kolonier var två färre än genomsnittet för de fem föregående åren. Nästan hälften av kolonierna häckade i fågelskyddsområden.
Mer än hälften av beståndet häckade i de tio största kolonierna. Kolonier med mer än tusen bon fanns i Raumo (2 080 bon), Kyrkslätt (1 793), Åbo (1 766), Korsholm (1 710), Nystad (1 670), Euraåminne (1 560), Björneborg (1 246), Vederlax (1 148), på gränsen mellan Gustavs och Pargas (1 055) samt i Nykarleby (1 051).
Bland kommunerna noterades den kraftigaste ökningen i Raumo, där beståndet nästan tredubblades. Till skillnad från de senaste åren räknades inga häckande par i Kotka och Vasa, och bestånden minskade avsevärt (cirka 30 procent) i Borgå, Nystad och Euraåminne. Den enda kolonin i Nystad minskade med mer än 700 bon och som mest observerades ett tjugotal havsörnar jaga samtidigt i kolonin.
Storskarvskoloni i Satakunta. Bild Antti J. Lind.
Sju kolonier övergavs jämfört med fjolåret och fem nya kolonier observerades: i Helsingfors, Sagu, Malax och Vörå. Totalt några hundratal bon med ägg hade förstörts i Fredrikshamn, Luvia i Euraåminne, Malax och Nykarleby. Dessutom misstänks bon ha utsatts för skadegörelse åtminstone i Borgå och på Iniö i Pargas.
Framtidsutsikter för beståndets tillväxt
Det finländska storskarvsbeståndets tillväxt har avtagit kraftigt. Häckningsbeståndet är nära sin maximala bärkraft och ingen märkbar tillväxt är att vänta. Normalt når bestånden i havsområdena sin maximala bärkraft drygt tio år efter den första häckningen. Läget är detsamma som på andra håll i Östersjön och i Holland. Vinterförhållandena i Östersjön och havsörnens jakt reglerar beståndet.
Sillgrisslan drar nytta av storskarvens häckning
Sommaren 2019 observerades häckande sillgrisslor på två av storskarvens häckningsskär i Kymmenedalen. Arten klassificeras som starkt hotat (EN) i Finland på grund av det minimala beståndet (80–130 par) och den bildar sällan nya kolonier. Redan några år tidigare slog en liten sillgrisslekoloni ner på ett av storskarvens häckningsskär i Lovisa. Exempelvis i Nordsjön och Ishavet är det vanligt att grisslor och storskarvar lever tillsammans.
Antal storskarvsbon 2010–2019
Storskarvsbeståndets procentuella tillväxt 2010–2019
Genom uppföljningen av storskarven samlas grundläggande information om artens ekologi och spridning i Finland. Storskarven är fridlyst året om enligt Finlands naturvårdslag, och den finns inte på EU:s lista över arter som är föremål för jakt.
Antal storskarvsbon enligt havsområde 2010–2019
Antal regionala storskarvsbon (st.) 2019
Mer information
Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral,
tfn 0400 148 691, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Äldre forskare Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral,
tfn 0400 148 685, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Länkar