Pressmeddelande 08-04-2020 kl. 16.46
I projektet undersöktes konsekvenserna av dubbelt boende på efterfrågan och organisation av social- och hälsovårdstjänster. Det nuvarande hälsovårdssystemet baserar sig på att man har en hemort. Urbaniseringen har ökat antalet serviceanvändare i de stora städerna vilket lett till en minskning på landsbygden. Den dubbla bosättningen överför betydligt efterfrågan på vårdtjänster i synnerhet från Nyland till övriga landskap.
Den största gruppen med dubbelt boende i Finland är de som har fritidsboende på landsbygden; av dem bor 69 procent permanent i en annan kommun än där var stugan finns. De fritidsbosatta använder både offentliga och privata hälsovårdstjänster i landsbygdskommunerna. Konsekvenserna av fritidsboendet syns bland annat i de utsocknes jourbesök och säsongsvariationer. Personer som bor permanent inom ett annat sjukvårdsdistrikt står för ca 5-10 procent av alla jourbesök på orter som är populära bland stugägare.
De som bor inom ett annat sjukvårdsdistrikt har en ojämn fördelning av jourbesök per sjukhus under hela året. Exempelvis Södra Savolax (St. Michel) och Östra Savolax (Nyslott) har märkbart fler jourbesök i centralsjukhusen under sommarmånaderna medan jouren besöks flitigt under vintern i Kajanalands sjukvårdsdistrikt (Kajana) och Lapplands sjukvårdsdistrikt (Rovaniemi).
De fritidsboende vill använda hälsovårdens icke-akuta basservice
Projektets forskare Kati Pitkänen från SYKE berättar att de fritidsboende är villiga att använda mer icke-akuta hälsovårdstjänster samt distans- och ambulerande tjänster eftersom detta skulle göra det bekvämare att vistas i fritidsbostaden.
- Särskilt den bristfälliga informationen om tjänsterna minskar dess användning, liksom kortare öppettider och dåliga förbindelser. Det är nödvändigt att beakta den dubbla bosättningen då man organiserar servicen eftersom folks liv allt mer är fördelat på flera orter. Detta stödjer även arbetskraftens rörlighet och bevarar service i små kommuner.
Distanshälsovård ger valfrihet
- Tre regionala och tre nationella lösningar som skulle förbättra tillgängligheten för social- och hälsovårdstjänster för de dubbelt bosatta. Det skulle vara viktigt att öka informationen om deras rättigheter och de tillgängliga tjänsterna. En gemensam användning av den offentliga servicen, såsom samarbetsmodeller för jour, bör utvecklas och faktureringen mellan kommuner och organisationer bör förenklas. Dessutom kunde man utveckla servicens tillgänglighet genom att understöda nätverket för ambulerande tjänster, säger Kimmo Parhiala från THL.
Digitala tjänster, såsom utvecklingen av en nationell distanshälsovård, är lösningar på riksomfattande nivå. Distanshälsovården skulle producera tjänster på distans, som medborgarna kan anlita om de vill. Man kunde förkorta tiden för att välja icke-akut vårdplats från ett år till t.ex. ett halvt år, vilket skulle göra det möjligt att använda vårdcentralen i den kommun där stugan finns under säsongen. Man kunde även stödja användningen av icke-akuta tjänster genom en personlig vårdplan med hjälp av vilken man kan söka vård oberoende av plats redan nu.
Sex regionala och nationella lösningar
- Den lokala hälsocentralen informerar om sina tjänster även åt de fritidsboende i området samt åt säsongsarbetare.
- Gemensam användning av offentliga tjänster, såsom samarbetsmodeller för jouren utvecklas och faktureringen mellan kommuner och organisationer förenklas.
- Utveckla servicenätverket för ambulerande tjänster
- En nationell vårdcentral på distans införs
- Möjligheten att välja icke-akut vårdplats med ett halvårs mellanrum istället för ett år som i nuläget.
- Nationella anvisningar för att göra upp en personlig vårdplan
Konsekvenserna av dubbelt boende på efterfrågan och organisation av social- och hälsovårdstjänster på landsbygden undersöktes i projektet Multilokal social- och hälsovård, som nyligen avslutades hos Finlands miljöcentral och Institutet för hälsa och välfärd. Projektet har finansierats av det Landsbrukspolitiska rådet som hör till Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.
Projektets resultat:
Upplysningar:
- Projektets webbplats https://www.syke.fi/hankkeet/monisote
- Specialforskare Kati Pitkänen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 029 525 1101, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
- Enhetschef Kimmo Parhiala, Institutet för hälsa och välfärd THL, tfn 029 525 7844, fornamn.efternamn@thl.fi